Stöd till våldsutsatta kvinnor och barn

Motion 2011/12:So352 av Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av jämlika resurser till verksamheter som ger stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förebyggande och rådgivande insatser för män.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd från samhället när det gäller kvinnor som har en hotbild.1

1 Yrkande 3 hänvisat till JuU.

Motivering

Under de senaste åren har i genomsnitt 17 kvinnor per år blivit mördade av en person de haft en relation med. Många fler kvinnor hotas, utsätts för både psykisk och fysisk misshandel av personer de lever i en nära relation med.

Våld mot kvinnor och barn utövas, nästan uteslutande, av män oberoende av klasstillhörighet, etnicitet, ålder eller religion. Offren drabbas oavsett om de bor i lägenhet, bostadsrätt eller villa. Att vara gammal eller funktionshindrad stoppar inte män från att slå. Inte heller att mannen är framgångsrik, kanske företagare, polis eller rent av en politiker verkar vara faktorer som sätter stopp för våldsamt beteende. Våld i samkönade relationer förekommer också.

För ett stort antal av de kvinnor och barn som utsatts för hot och våld i nära relationer eller av andra personer de är i beroendeställning till är landets kvinnohus eller tjejjourer en viktig fristad. Kvinnorna som utsatts för människohandel kan ibland tveka att kontakta polisen, likaså med de kvinnor som nyligen kommit till Sverige och som därmed saknar kunskap i svenska. Detta eftersom de är osäkra på vilka rättigheter de har och vilka lagar som gäller. Information om kvinnohus och kvinno- och tjejjourer på flera språk, men också kontaktuppgifter till polisen, skulle vara ett första steg att ta sig ur en fullständigt vidrig situation.

Det ekonomiska stödet från kommuner till de organisationer som jobbar med stöd, skydd och boende för våldsutsatta kvinnor och barn varierar kraftigt, vilket inte kan anses tillfredsställande ur jämlikhetssynpunkt då stödet borde vara i relation till hur stor omfattningen är av den här typen av brott som begås i kommunen. Andelen våldsutsatta kvinnor och barn minskar dessvärre inte, och därför behövs ett bättre ekonomiskt och mer jämlikt fördelat stöd till landets kvinnohus, kvinno- och tjejjourer och liknande verksamhet.

Förebyggande och rådgivande stödinsatser för män, likt den verksamhet som Mansjouren bedriver ibland annat Stockholm, bör också de få ekonomisk stöd i sitt arbete med att motverka våld i nära relationer.

Många anhöriga till misshandlade och mördade kvinnor vittnar om hur de upplevt att inte vare sig psykiatrin eller polis tagit deras oro och rädsla för mannen på allvar. Detta trots att mannen ifråga både utövat våld och hotat kvinnan vid tidigare tillfällen. Kvinnors rätt till kroppslig integritet och rätt att vistas i och utanför hemmet utan rädsla för mannen måste säkerställas efter att anmälan om hot eller våld har gjorts. Samhället måste ge ett aktivt stöd till dessa kvinnor.

Stockholm den 27 september 2011
Eva-Lena Jansson (S)	Matilda Ernkrans (S)