Stärk konkurrenskraften hos de blå och gröna näringarna

Motion 2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella, mer långtgående regler som styr svenska företag bör kartläggas, att svensk djurskyddslagstiftning inte ska omfattas, och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning bör kartläggas för att identifiera eventuella hinder som snedvrider konkurrensen för företagande, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk livsmedelsstrategi behövs för att stärka villkoren för svensk livsmedelsindustri genom att fokusera på att förbättra konkurrenssituationen för svenska livsmedelsproducenter och på att öka exporten av svensk mat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av regelförenklingar för de gröna näringarna och att fortsätta minska företagens regelbörda och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inriktningen för arbetet med det nationella skogsprogrammet ska baseras på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta förenkla reglerna för skogsägare och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelförenkla och minska de administrativa bördorna på fiskets område och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta decentralisera viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de angivna jakt- och viltvårdsfrågorna från Jaktlagsutredningen bör utredas skyndsamt, dock senast under 2016, och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vi vill att hela Sverige ska leva. Då behöver människor kunna bo och verka på landsbygden. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas.

Sveriges befolkning ökar och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utmaningar, med ökande skillnader mellan städer, med stark privat tjänstesektor, och små orter som i vissa fall är beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. Risk för stagnation i dessa orter leder också till en ökad risk för neddragningar i ordinarie verksamheter som vård, skola och omsorg men även till att människor känner en bristande framtidstro.

Alliansen menar dock att en annan utveckling är möjlig. Med en förstärkt politik med jobbfokus har dessa orter emellertid goda förutsättningar att utvecklas väl. Alliansen arbetar medvetet för att förbättra företagsklimatet, inte minst för företag i glesbygd, och varje kommun och region har ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. 

Det kan också finnas lagar och regler som slår orättvist i olika delar av landet och som kan behöva anpassas till de villkor som råder i gles- och landsbygd eller i särskilda sektorer. Det finns också krav som slår på ett orimligt sätt mot småföretagare i glesbygd. Förståelsen för företagande på landsbygden behöver öka. På så sätt skapar vi bättre förutsättningar för livskraftiga företag och regional utveckling.

För att fler människor ska vilja starta och driva företag på landsbygden är det viktigt att krånglet och administrationen minskar. Mellan åren 2006 och 2010 minskade företagens administrativa kostnader med hela 7,3 miljarder kronor. För företag inom de gröna näringarna har regelbördan minskat med 37 procent sedan 2006. Men mer måste göras. Processerna behöver anpassas till företagens verklighet – inte till myndigheternas. Genom förenklingar sparar företagarna både tid och pengar och kan fokusera på sin verksamhet. Målsättningen bör vara att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Arbetet med att reducera den administrativa bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna måste fortsätta. Det är avgörande för de gröna näringarna.

Jordbruk och livsmedelsindustrin

Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda förutsättningar där det svenska jordbrukets fördelar tas tillvara. Sverige har EU:s bästa djurskydd, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Satsningen på ”Sverige – det nya matlandet”, som syftade till att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen samt exporten av livsmedel, har bland annat bidragit till att antalet livsmedelsföretag har ökat. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning. Därmed kan branschen bidra till att skapa jobb i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb. Alliansen vill fortsätta utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden.

Det är bra att en nationell livsmedelsstrategi håller på att tas fram. Alliansen vill att en livsmedelsstrategis övergripande syfte ska vara att möjliggöra för fler jobb genom att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri, bland annat genom satsningar på en ökad export. Det är viktigt att innehållet i livsmedelsstrategin utvecklas i nära samarbete med näringen som vet vilka behov som bör tillgodoses för att strategin ska nå framgång. 

Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga.

Alliansen fick till stånd flertalet tillkännagivanden under förra riksdagsåret som handlar om att underlätta för företag i jordbruks- och livsmedelssektorn. Bland annat om uppdrag till Statskontoret med syfte att arbeta för att i högre grad undvika förelägganden vid livsmedelskontroller och att Livsmedelsverkets uppdrag borde utformas så att deras arbete också bidrar till att underlätta företagande inom livsmedelssektorn. Alliansen förutsätter att regeringen arbetar aktivt utifrån de beslut som riksdagen fattat.

Skogsbruk

Skogen är av stor betydelse för svensk ekonomi. Produkter baserade på skogsråvara står för över 50 procent av den svenska nettoexporten. Vi tror att det finns potential att förbättra skogssektorns möjlighet att skapa fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Alliansens skogspolitik tar sin utgångspunkt i två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. En hållbar skogsskötsel, ökad export och nya biobaserade produkter och tjänster är viktiga framtidsområden. Skogen är viktig för biologisk mångfald. Skogen ger även möjligheter för friluftsliv, turism och bidrar med andra viktiga värden.  Vi i Alliansen tror att dessa värden bäst bevaras genom en politik som bygger på de två jämställda målen om produktion och miljö samt principen om ”frihet under ansvar”.

Därför är det viktigt att alliansregeringens påbörjade arbete med att inrätta ett nationellt skogsprogram fortsätter i samma anda. Skogsprogrammets inriktning bör vara att det ska omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.  Dialogprocessen för att ta fram ett nationellt skogsprogram ska värnas. Olika initiativ, till exempel utredningar, som initieras utanför dialogprocessen och därmed undergräver dess betydelse, bör undvikas.

Genom enklare regelverk och bättre service från myndigheterna kan företagarna fokusera på att driva företag. Alliansen fattade i regeringsställning beslut om flera förenklingar för skogsföretagen och skogsägarna samt om att genomföra djupare analyser för att eventuellt införa ytterligare förenklingar.

Förenklingarna har bl.a. genomförts för att underlätta för försöksverksamhet, för åtgärder för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden och för att skapa en ökad flexibilitet och minskad administrativ börda för skogsbruket. Alliansen anser att det behövs ambitiösa mål när det gäller att förenkla för företag och anser därmed att regeringen bör fortsätta arbetet med regelförenkling som har bäring på skogsbruket.

Fiske och vattenbruk

Utövarna av kustnära yrkesfiske i Sverige är en hårt utsatt yrkeskår. Det som tidigare uppfattats som ett relativt självständigt arbete har blivit en hårt reglerad verksamhet med dålig lönsamhet för många. Regelverket för yrkesfisket är till stor del styrt av EU:s gemensamma fiskeripolitik, men detta hindrar inte att vi nationellt kan vidta åtgärder för att anpassa regelverket så att det stöder ett långsiktigt miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart småskaligt kustnära yrkesfiske.

Alliansregeringen bedrev under sina år vid makten ett hårt arbete för att ändra eller avskaffa krångliga regler för företagen. I dessa tider av regelförenklingar synes fiskeföretagen ha satts åt sidan, trots att det kustnära småskaliga yrkesfisket har stor betydelse för många orter längs Sveriges kuster. För fiskeföretagarna är behovet av åtgärder som ska leda till en enklare, tydligare och begripligare reglering viktigt utifrån bl.a. ett lönsamhetsperspektiv. Insatser bör därför initieras för att minska de administrativa bördorna på fiskets område.

Jakt och viltvård

I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstammar. Möjligheterna som vår natur erbjuder, med rekreation, motion och jakt, innebär också ett stort ansvar att bruka och nyttja naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Viltkött är klimatsmart. Därför kan det finnas skäl att vi förbättrar möjligheterna till jakt och gör viltkött mer tillgängligt.

Viltförvaltningen behöver decentraliseras ytterligare – från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. Regelverket till skydd för värdefulla livsmiljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna.

Inga av våra rovdjursarter är utrotningshotade. Utifrån omfattande forskning utformade Alliansen i regeringsställning en ny rovdjurspolitik som möjliggör en regionaliserad och ansvarsfull förvaltning. Sverige uppfyller sina internationella åtaganden. Människor som lever nära rovdjur och vilt ska kunna vara med och påverka. Alliansens rovdjurspolitik ger möjlighet till en riktad selektiv jakt på varg utan att påverka vargens gynnsamma bevarandestatus. Rovdjursangrepp på tamboskap och husdjur kan orsaka skada för enskilda lantbrukare och leder till otrygghet. Vi vill att det ska gå att bedriva en ändamålsenlig skyddsjakt kombinerat med ersättningar till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur.

Med regeringens jakt- och rovdjurspolitik har utvecklingen av jakt och viltvård avstannat och osäkerheten för många människor om framtidens jakt- och viltvård har tilltagit. Regeringen beslutade dessvärre att lägga ner Jaktlagsutredningen som hade många viktiga frågor att utreda. Miljö- och jordbruksutskottet beslutade dock genom ett utskottsinitiativ (betänkande 2014/15:MJU9, punkten 1), att vissa av frågorna i Jaktlagsutredningen ändå skulle utredas. Beslutet vann också riksdagens bifall. Regeringen har också skapat osäkerhet genom att ha för avsikt att utreda vargjakten ännu en gång och ytterligare osäkerhet spreds när regeringen tillsatte en vargkommitté med berörda aktörer, men som tvingades läggas ner eftersom viktiga aktörer helt enkelt inte ville delta.

Alliansen anser att regeringen istället borde lägga kraft på att genomföra de tillkännagivanden som riksdagen beslutat om vad gäller jakt och viltvård, däribland att skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning. Dessutom har regeringen fått i uppdrag av riksdagen att återuppta vissa delar av Jaktlagsutredningen. Än har regeringen inte återkommit till riksdagen med en redovisning för hur man avser att återuppta de delar av Jaktlagsutredningen som tillkännagivandet pekar ut. För Alliansen är detta angelägna frågor och vi vill se dessa frågor utredda under 2016.

Djurskydd

I Sverige får djur inte antibiotika i förebyggande syfte. Det är något som sker i många andra länder och som bidrar till problem med multiresistenta bakterier. Ett problem som är allvarligt och akut. Idag används mellan 300 000 och 500 000 ton antibiotika per år i världen. Av det går cirka två tredjedelar till djur. Till stor del beror det på att kor, grisar och kycklingar medicineras som kompensation för att djurvälfärden är sämre.

Alliansen menar att Sverige behöver agera ännu mer kraftfullt inom EU för att minska antibiotikaanvändningen. I dag är två tredjedelar av förskrivningen av antibiotika i EU till djur. Till exempel använder Cypern och Italien 30 gånger mer antibiotika i sin djuruppfödning än Sverige. Antibiotikan används ofta som en kompensation för en dålig djurmiljö. I stället för att förebygga sjukdomar hos djuren med en god djuromsorg överanvänds antibiotika. Detta är fullständigt oacceptabelt. Konsumenter måste få tillgång till kött som fötts upp utan onödig antibiotika.  Trots EU:s regler sker det också förskrivning till djur i grupp och inte enbart till enskilda sjuka djur. Vidare läggs antibiotika i foder i behandlande eller till och med i förebyggande syfte. Effekterna av detta kan komma att bli omöjliga att hantera och utgör ett tydligt hot mot folkhälsa och djurhälsa. Överanvändningen av antibiotika orsakar problem med resistenta bakterier. EU måste därför skärpa sitt arbete med att införa gemensamma mål för att få ned användningen av antibiotika när det gäller djurskötsel.

Sverige måste driva en tydlig linje inom EU för att höja djurskyddet så att det närmar sig svensk standard. Sverige måste med en än skarpare röst fortsätta arbeta för att de djurskyddsbestämmelser som gäller faktiskt efterlevs och att det blir konsekvenser för de länder som bryter mot EU:s gemensamma lagstiftning.

Men samtidigt som vi måste upprätthålla den goda svenska djurvälfärden måste vi också våga ompröva utformningen av regelverk. Vi anser att man behöver göra en översyn av djurskyddslagstiftningen. Det finns möjlighet att förenkla för djuruppfödaren utan att djurhälsan försämras. Syftet och målet med svensk djurskyddslagstiftning bör vara att djuren mår bra och är hälsosamma, men det behövs en mer målstyrd lagstiftning som säkerställer detta men där vägen dit kan variera.

Kristina Yngwe (C)
Ulf Berg (M)	Lars Tysklind (FP)
Magnus Oscarsson (KD)