Skolsponsring

Motion 2000/01:Ub328 av Bengt Silfverstrand och Britt-Marie Lindkvist (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2000-10-05
Granskning
2000-10-11
Hänvisning
2000-10-11
Bordläggning
2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skärpning av marknadsföringslagen i syfte att begränsa
skolsponsring.
Motivering
"Matte i samarbete med Coca-Cola, skollunch med Uncle Ben's ris och
Pepsi, böcker i samhällskunskap som skrivits av lobbyister på uppdrag av
Svenska arbetsgivareföreningen - rent juridiskt är det grönt ljus för i
princip vad som helst." Det låter kanske som en skröna, men det är
faktiskt sant. Citatet är hämtat från en artikel i Dagens Nyheter den 25
september. Artikeln bygger på en undersökning av förekommande
sponsring i landets skolor. Enligt denna undersökning i
Konsumentverkets regi tog 53 procent av de skolor som erbjöds sponsring
emot pengar från näringslivet mot någon form av motprestation. I
undersökningen understryks samtidigt att sponsring i kommunala skolor
visar en klart ökande tendens. Verkets kartläggning omfattar sextio
svenska skolor. Företagssponsring förekommer på såväl grundskolor som
gymnasieskolor i hela landet.
Ute i landets skolor råder både osäkerhet och omedvetenhet om vad
sponsring innebär för undervisningen. Allt fler gymnasier väljer att lägga ut
delar av undervisningen på entreprenad och med detta följer också
automatiskt ett ökat intresse för sponsring. Privata företag betalar t.ex.
datorer
och står för undervisning i kommunala skolor och ställer samtidigt egna
examinationskrav. Ett klart uttalat mål är att underlätta rekryteringen av
arbetskraft. Det förekommer till och med att företag betalar en hel
specialinriktning av ett program i gymnasieskolan.
Skolorna saknar i stor utsträckning medvetenhet om hur man skall ställa
sig till företagens alltmer omfattande krav på motprestationer. På Sigma
College, en kommunal skola i Malmö, sponsras en stor del av undervisningen
av ett IT-företag. Företaget bistår med datorer, konsulter och undervisning
och har dessutom egna kriterier för examination.
- Eleverna är ju på sätt och vis anställda i Sigma under sina tre år här. Och
för oss är det viktigt att skolan får en profil, att vi kan erbjuda något som
sticker ut. Man inpräntar Sigma i pannan på eleverna, säger rektorn vid
Pauliskolan i Malmö.
- Jag ser ut över er här och jag tänker att det finns två sorters människor: De
som kommer att jobba hos Sigma och de som kommer att vara kunder hos
Sigma, säger företagets vd Dan Olofsson i ett tal till eleverna (!) Stor
öppenhet om avsikterna med utbildningen, men fullständigt
hemlighållande av hur mycket pengar företaget satsar på datorer, jackor
och annat material till eleverna.
Såväl Konsumentverket som Skolverket och Elevorganisationen har
uttryckt stor oro över den allt snabbare utvecklingen mot villkorad
sponsring i våra skolor. Elevorganisationen är generellt sett negativ till
skolsponsring och befarar inte utan skäl att företagen härigenom får ett för
stort inflytande över undervisningen.
Konsumentverket konstaterar med rätta att lagstiftarna inte tycks vara
medvetna om de kraftigt ökade inslagen av sponsring i svenska skolor. På
Skolverket konstaterar man på goda grunder att objektiviteten i
undervisningen kan ifrågasättas och dubbla lojaliteter uppstå hos t.ex.
utbildningskonsulter vars löner sponsras av företag medan rektorn är den som
är ytterst ansvarig för utbildning och betygssättning.
Konsumentverkets undersökning pekar på ett allvarligt men av ansvariga
politiker och skoladministratörer hittills försummat problem. Vår grund- och
gymnasieskola håller på att bli alltmer segregerad. Segregeringen tar sig dels
uttryck i att elever med olika etnisk och religiös bakgrund skiktas upp i s.k.
fristående skolor, dels i att ekonomiska intressen får ett allt större
inflytande
över skolval och utbildning.
För att begränsa just skolsponsringens negativa verkningar föreslår
Konsumentverket en skärpning av marknadsföringslagen. Vi ifrågasätter om
sponsring av skolverksamhet finansierad med skattemedel överhuvudtaget
skall få förekomma. I den mån sådan sponsring skall få utgöra en
kompletterande resurs till en gemensamt finansierad skola, måste den under
alla förhållanden omgärdas med mycket bestämda villkor, innebärande att
inga som helst krav på motprestationer i form av olika typer av villkor för
undervisningens bedrivande får förekomma från sponsorns sida. För att
komma till rätta med problemet föreslår vi i första hand en skärpning av
marknadsföringslagen.

Stockholm den 3 oktober 2000
Bengt Silfverstrand (s)
Britt-Marie Lindkvist (s)


Yrkanden (2)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om
    Behandlas i
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpning av marknadsföringslagen i syfte att begränsa skolsponsring.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.