Skolan som en väg till arbetslivet

Motion 2012/13:Ub504 av Jennie Nilsson (S)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2012-10-05
Numrering
2012-10-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolan som en väg till arbetslivet.

Motivering

Sedan i slutet av 80-talet har sysselsättningsgraden sjunkit i Sverige. Etableringsåldern på arbetsmarknaden har ökat från cirka 21 år för tjugo år sedan till cirka 27 år idag. Den förlängda gymnasieutbildningen, försenade gymnasiestudier och den kraftigt utbyggda högskolan har bidragit till att förskjuta etableringen på arbetsmarknaden. Men den längre utbildningstiden förklarar bara till en mindre del förändringen i arbetslöshets- och sysselsättningstalen. Den mer betydande förändringen finns i gymnasieskolan, och den andel ungdomar som inte avslutar sina studier. I Halland till exempel hade förra året 21 procent av eleverna inte fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år.

Långtidsarbetslösheten bland unga har bitit sig fast och allt fler är beroende av socialbidrag. Personer utan gymnasieutbildning är tydligt överrepresenterade i denna grupp. Den som saknar gymnasieutbildning är normalt inte intressant för arbetsgivarna. Full sysselsättning för unga kräver därför att betydligt fler lämnar gymnasiet med godkända betyg. Men det räcker inte att fokusera på gymnasiet, eftersom problemen grundläggs tidigare.

Grundskolan har stor betydelse för barn och ungdomars fortsatta studier. Det pågår en negativ utveckling mot en mer segregerad skola där socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar roll för hur väl eleverna når målen. Det finns problem med bristande uppföljning av elevernas resultat och för lite stöd till de elever som behöver det. Resultaten har sjunkit nu i fem år i rad.

Kommunernas resursfördelning när det gäller särskilt stöd har i för stor utsträckning visat sig vara otillräckligt och har inte alltid kanaliserats till där de bäst behövts. Konstaterade brister och möjliga lösningar är inte något som marknaden klarar av att hantera. Det är bara genom politiskt ansvarstagande som en bra skola med utbildning på lika villkor kan komma alla till del. Samhället har inte råd att år efter år överlämna en grupp ungdomar till gymnasieskolan utan reella förutsättningar att lyckas.

Lärartäthet, behörighet men också förekomsten av betygsinflation måste synliggöras och brister åtgärdas. En utveckling av lärarprofessionen i vid mening, som betonar betydelsen av kollegialt lagarbete, bör vara en konstruktiv väg framåt.

Vidare är det viktigt att utreda effekterna av det fria skolvalet i grundskolan och i vilken utsträckning det bidrar till ökad segregation. Man måste hitta nya medel för att motverka de negativa effekterna av den ökade skolsegregationen. Dessutom behöver studie- och yrkesvägledningen i grundskolan stärkas.

Den stora utmaningen för gymnasieskolan är att få alla elever att fullfölja sina studier och att stärka övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Gymnasieskolan har, trots sin formella frivillighet, ett uppdrag att skapa förutsättningar för att alla ska tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter, även generella sådana, som arbets- och samhällsliv ställer krav på. Avhoppen i gymnasieskolan måste därför mötas med mycket tidigare insatser.

Alla elever har behov av grundläggande kunskaper i kärnämnena. Arbetslivet efterfrågar goda kommunikativa kunskaper i både svenska och engelska, samt goda kunskaper i matematik.

Det är också en förutsättning för vars och ens aktiva deltagande i samhällslivet. Därför måste de yrkesförberedande programmen ge eleverna grundläggande behörighet till högskolan.

Det ska också finnas reella förutsättningar för partsinflytande i de lokala programråden så att de har ett tydligt uppdrag och tydliga befogenheter. Ett avtal om färdigutbildning mellan branschernas parter är ett viktigt sätt att stärka övergången från utbildning till arbete.

Stockholm den 5 oktober 2012

Jennie Nilsson (S)

Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolan som en väg till arbetslivet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.