Sexualbrottslagstiftningen

Motion 2007/08:Ju401 av Carina Ohlsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en uppföljning av de förändringar som gjordes i sexualbrottslagstiftningen 2005.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kontinuerlig utbildning och vidareutbildning för domare, poliser och åklagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet att få hjälp och stöd i form av t ex samtalsterapi för dem som har utsatts för sexuella övergrepp.

Motivering

Vi vet att antalet anmälda våldtäkter har ökat sedan 2005. Det beror till stor del på den nya sexualbrottslagstiftningen, som trädde i kraft i april 2005, som innebar en utvidgning av våldtäktsbrottet. Gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande bedöms nu som våldtäkt. Detta är bra eftersom grova sexuella kränkningar inte längre ska bedömas enligt mindre allvarliga rubriceringar. Den nya sexualbrottslagstiftningen var en utav regeringens mest prioriterade lagstiftningsprojekt under förra mandatperioden. Den har medfört ett ökat skydd för den personliga och sexuella integriteten och för den sexuella självbestämmanderätten. Den utgår i större grad än tidigare från brottsoffrets situation och kränkningen av brottsoffret. Det ställs inte samma krav på våld, tvång och hot för att en gärning ska betraktas som våldtäkt. Det krävs inte längre att våld eller hot använts när det gäller bland annat situationer där kvinnan är berusad, sover eller har funktionshinder. Om det är flera gärningsmän betraktas brottet som grovt. Utvidgandet av våldtäktsbegreppet innebär inte bara rubricerings- och straffskärpningar utan är också en viktig markering från samhällets sida. Den nya sexualbrottslagen har också inneburit en rad andra ändringar som tydligt markerar hur allvarligt samhället ser på sexualbrott.

Även skyddet för barn har stärkts på flera sätt. Det krävs inte våld eller hot för att sexuella övergrepp mot barn ska rubriceras som våldtäkt. Med den nya lagen infördes en särskild straffbestämmelse, våldtäkt mot barn, som innebär att ett sexuellt övergrepp mot någon under 15 år ska bedömas som våldtäkt. Det är en självklar utgångspunkt att man inte kan tala om frivillighet eller samtycke till sex med vuxna när det kommer till barn. Det ska därför inte spela någon roll hur barnet uppträtt. Idag ska barn betraktas som brottsoffer även då de bevittnat våld i hemmet, de ska ha samma rätt till det stöd som brottsoffer får och också ha rätt till brottsskadeersättning. Att få ett skadestånd som står i proportion till det man som brottsoffer utsatts för upplevs av många som en viktig bekräftelse från samhället.

Lika viktigt är att de barn och vuxna som har blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp har möjlighet att få hjälp och stöd i form utav t.ex. samtalsterapi eller liknande. Lagstiftning är ett viktigt verktyg när det handlar om att stärka den sexuella integriteten. Men det finns fortfarande ett behov av ökad kunskap och ändrade attityder såväl hos människor i allmänhet som hos myndigheter. Detta har vi kunnat erfara utifrån de mål som bland annat har speglats i media under den senaste tiden. Därför är arbetet med att öka kunskapen i domstolarna, hos polisen och åklagarna i form av utbildning och vidareutbildning när det gäller frågor om jämställdhet, sexuella övergrepp och hur man inom rättsväsendet bemöter brottsoffer väldigt viktigt och något som måste pågå kontinuerligt.

Det är också viktigt att följa upp förändringarna från 2005 för att se om lagstiftningen har följt och tillämpat de intentioner och skärpningar som lagstiftarna åsyftade med förändringen.

Stockholm den 3 oktober 2007
Carina Ohlsson (s)
Anne Ludvigsson (s)	Carina Adolfsson Elgestam (s)
Carina Hägg (s)	Christina Oskarsson (s)
Hillevi Larsson (s)	Magdalena Streijffert (s)
Marie Nordén (s)