Säkerhetskostnader för synagogor

Motion 2005/06:Kr289 av Cecilia Wikström (fp)

av Cecilia Wikström (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att ekonomiskt stödja de judiska församlingarna i Sverige för säkerhetskostnader för synagogor och andra kulturinstitutioner.

Motivering

Varje höst infaller de stora judiska högtiderna med firandet av det judiska nyåret, Rosh Hashana, och försoningsdagen, Jom Kippur. I samband med dessa högtider besöker de flesta judar synagogan.

De judiska församlingarna i vårt land tvingas i år avsätta uppemot 25 % av medlemsavgifterna till säkerhetskostnader. Verksamhetsmedel kommer inte längre medlemmarna till del som förr, därför att pengarna i stället måste användas för säkerhetsanordningar och inhyrda vakter. Detta är oförenligt med samhällets mest fundamentala uppgift: den att garantera trygghet och säkerhet för alla medborgare oavsett ursprung, kön eller religiös tillhörighet. Dessvärre lever samhället idag inte upp till denna den mest grundläggande principen för en demokrati.

Det strider också mot den av riksdagen antagna politiken för de nationella minoriteterna varav den judiska utgör en av fem. Enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995) är Sverige skyldigt att vidta lämpliga åtgärder för att skydda personer som kan utsättas för hot om eller utförande av diskriminerande handlingar, fientlighet eller våld till följd av deras etniska, religiösa, kulturella eller språkliga identitet.

Sverige har enligt denna konvention en skyldighet att säkerställa att personer som tillhör nationella minoriteter skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet som religion, språk, traditioner och kulturellt arv.

Idag är det är inte bara minoritetsspråken som behöver värnas. Människorna och institutionerna måste också garanteras skydd. Detta kostar pengar.

Sverige går inte fritt från allvarliga angrepp på den judiska minoriteten eller dess institutioner. Både forskningsrapporter och enskilda judar vittnar om att antisemitismen växer, men nu ändrat skepnad i vårt eget land precis som i övriga europeiska länder. Förövarna är inte längre enbart högerextrema grupper. Vänsterradikala och islamistiska organisationer sprider antisemitisk propaganda och deltar i våldsaktioner riktade mot judar. För det mesta rör det sig om trakasserier som verbala övergrepp och hotfulla brev men tar sig också uttryck som skändningar av begravningsplatser, vandalisering av institutioner och överfall på judar på svenska gator.

Attackerna mot synagogor runt om i Europa, hoten och trakasserierna mot judar i Sverige och etableringen av extrema islamistgrupper har förändrat och förstärkt hotbilden mot judar och deras institutioner. Vid de religiösa högtiderna krävs storskalig polisövervakning, men också enorma frivilliginsatser för att garantera besökarnas säkerhet. Året om är församlingarnas vårdhem, dagis, skolor, äldreboenden och synagogor tvingade till ett säkerhetstänkande som inkluderar allt från skottsäkra pansarglas till bevakningsbolag.

Som ett resultat har församlingarna fått budgetera en allt större del av sina resurser för säkerhetsarrangemang. Idag går ca 25 procent av medlemsavgifterna vid församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö till säkerhetskostnader. Det handlar om tekniska installationer, som kameraövervakning och skottsäkra fönster, men också utbildning och underhåll av säkerhetsanordningar.

Det skulle kosta ca 10–12 miljoner kronor att uppgradera och installera nödvändig säkerhetsutrustning på judiska institutioner. Personal och underhåll av säkerhetsutrustning kostar ca 5 miljoner kronor om året för församlingarna. Det är i religionsfrihetens Sverige inte rimligt att församlingarna skall bära dessa kostnader. Judarna utgör en nationell minoritet och deras säkerhet och frihet att utöva sin religion vid sina institutioner är ett samhälleligt ansvar i religionsfrihetens Sverige.

Det är rimligt att samhället är med och bär de säkerhetskostnader som judiska församlingar och kulturcentrum tvingas betala för att kunna garantera tryggheten för sina medlemmar. Därför bör möjligheten att ekonomiskt stödja judiska institutionernas säkerhetsarrangemang snabbt utredas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 26 september 2005

Cecilia Wikström (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-10-05 Hänvisning: 2005-10-13 Bordläggning: 2005-10-13
Yrkanden (1)