Rovdjuret vargen i Sverige

Motion 2003/04:MJ306 av Runar Patriksson (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet vargar och en jaktbar stam.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sprida vargstammen över hela landet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till drabbade av rovdjur.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokala analyser av livskvaliteten i vargtäta områden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om licensjakt/allmän jakt på varg.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslutsnivån.

Motivering

Antalet vargar i Sverige ökar oroväckande fort. Redan nu finns i Sverige en livskraftig och därmed jaktbar stam.

Antalet bör inte överstiga 100 djur med nuvarande koncentration till västra Värmland, norra Dalsland samt efter södra dalagränsen samt i Östhammartrakten.

Vargstammen måste spridas över hela landet, alltså inga landsdelar ska vara befriade från vargstammen p.g.a. ett riksdagsbeslut.

Staten ska ersätta drabbade tamdjurägare eller andra drabbade fullt ut och snabbt, för vargens skadegörelser.

Det är mycket viktigt med lokala utredningar om vad de fast boende anser om sin livskvalitet i vargtäta områden. Detta för att kunna avläsa deras åsikt angående vargstammens närvaro i området, samt vargstammens eventuella negativa påverkan på annan för livskvaliteten viktig verksamhet som t.ex. fritidsliv, näringsliv och rekrytering av arbetskraft samt etableringsviljan från företagare.

Licensjakt/allmän jakttid på varg måste tillåtas omgående med anmälningsplikt av skjutna djur till berörd länsstyrelse.

Begreppen nödvärn och skyddsjakt bör helt tas bort och ingå i allmän jakt.

Beslutsfattande om vargstammens reglering bör flyttas ner så nära de berörda (fast boende) som möjligt, till länsstyrelsen som central myndighet medan jakten delegeras till lokala jaktvårdsområden.

Jägarkåren har visat att livskraftiga stammar blir resultatet av lokalt ansvarstagande. Ovanifrånperspektivet i politiska beslut är alltid av ondo för både människor och djur.

Stockholm den 3 oktober 2003

Runar Patriksson (fp)