Religionsfrihet i en ny utrikespolitik

Motion 2006/07:U216 av Mikael Oscarsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell religionsfrihet.

Motivering

1998 instiftade USA:s kongress en lag om ”internationell religionsfrihet”, the International Religious Freedom Act, med det uttalade målet att stärka USA:s försvar av individer som förföljs av religiösa skäl. Kongressen ville också försäkra sig om att internationell religionsfrihet främjades och integrerades i alla aspekter av USA:s utrikespolitik. I samband med att den nya lagen antogs inrättade landets president Bill Clinton en nationell kommitté för att övervaka den internationella utvecklingen för tanke‑, samvets- och religionsfrihet: U.S. Commission on International Religious Freedom (USCIRF).

När den nationella kommittén den 3 maj 2006 presenterade sin årliga rapport över länder vars brott mot den universella religionsfriheten är särskilt bekymmersamma togs följande länder med: Burma, Nordkorea, Eritrea, Iran, Pakistan, Kina, Saudiarabien, Sudan, Turkmenistan, Uzbekistan och Vietnam.

Utöver det har Afghanistan lagts till de länder som står på kommitténs bevakningslista, som sedan tidigare omfattar Bangladesh, Vitryssland, Kuba, Egypten, Indonesien och Nigeria. Kommittén nämner även Indien, Ryssland, Sri Lanka och Irak som länder som kan behöva uppmärksammas med avseende på problematiken.

Den i dag vanligaste orsaken till att människor utsätts för förföljelse, kränkningar och övergrepp – inte sällan med dödlig utgång – är religiös tillhörighet och identitet. I ett land som Sverige, där Socialdemokraterna – som generellt har varit det största partiet – framgångsrikt har drivit den ideologiska och politiska uppfattningen att religionen ska vara en privatsak, kan denna ”icke-ideologiska” verklighet vara svår att förstå. Därför är det nu angeläget att Sverige blir bättre på att uppmärksamma den religiösa förföljelse som i dag äger rum runtom i världen, men kanske även i vårt eget land. Religiös identitet måste åter få bli en del av offentligheten.

De stora förbrytarna mot religionsfriheten är främst regimer som bygger på marxistisk eller islamistisk ideologi, även om dessa inte står för hela problematiken. Inte heller är alla islamiska stater repressiva i fråga om religionsfrihet, även om detta tyvärr inte kan sägas om de marxistiska. Förbrytelserna mot religionsfriheten är dessvärre inte heller begränsade till de länder som nämndes i USCIRF:s rapport för 2006. Många av dessa länder känns samtidigt igen från annan nedslående statistik vad gäller mänskliga fri- och rättigheter, liksom ekonomisk utveckling etc.

Sveriges internationella relationer

En gemensam faktor som går att urskilja i många av de länder som i dag inte respekterar mänskliga fri- och rättigheter är just bristande religionsfrihet, dit FN:s allmänna förklaring också binder så grundläggande friheter som tanke- och samvetsfrihet. Artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna lyder: ”Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.”

På samma sätt som det finns en negativ koppling mellan överträdelser mot de mänskliga rättigheterna och hoten mot fred och säkerhet, finns det en positiv koppling mellan religionsfrihet och respekten för övriga mänskliga rättigheter.

Sveriges utrikespolitik omfattar inte bara kampen för internationell rätt och mänskliga rättigheter, utan också utvecklingsarbete och handel etc. En viktig del i arbetet är spridandet av demokrati och demokratiska värden. Även dessa områden berörs av förekomsten av – eller bristen på – religionsfrihet.

Under senare år har Sverige drivit några särskilda perspektiv kring fri- och rättigheter i internationella sammanhang. Hit hör genderperspektivet. När det gällde inställningen till religionens betydelse i människors liv tycktes däremot den förra regeringen inta en ytterst negativ inställning. Inte minst gällde det hur de såg på religionen i fråga om kvinnor och kvinnors rättigheter i internationella sammanhang. För många människor i vår värld utgör religionen tvärtom en oerhört positiv kraft i kampen mot förtryck och övergrepp. Inte minst gäller detta för kvinnor.

Mot denna bakgrund menar jag att Sverige och dess regering bör driva religionsfriheten som en av de absolut viktigaste grundpelarna i internationella sammanhang och i utrikespolitiken. Vi får inte acceptera något annat än internationell – och verkligen allmän – religionsfrihet. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 25 oktober 2006

Mikael Oscarsson (kd)