Regionala resurscentra för elever med autism

Motion 1991/92:Ub303 av Lena Öhrsvik (s)

Autism är ett komplicerat handikapp som karaktäriseras
av grava störningar i kontakt, kommunikation och
beteende. För många finns också kombinationen med
utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselhandikapp.
Omhändertagandet av personer med autism ställer mycket
stora krav på personal och inte minst på föräldrar.
Handikappgruppen har länge varit mycket eftersatt på alla
områden, delvis på grund av dåliga kunskaper om vilka
habiliteringsinsatser som ger resultat. I dag är man världen
över överens om att specialpedagogiska arbetsmetoder som
bygger på ett nära samarbete mellan skola och föräldrar är
det som leder till utveckling. Eftersom autism är relativt
sällsynt är det svårt att bygga upp och vidmakthålla
kompetens om gruppen. Såväl föräldrar som personal blir
mycket ensamma i sitt arbete och måste få stöd, stimulans
och kunskapspåfyllning utifrån för att orka med det oerhört
krävande arbetet. Statens Institut för Handikappfrågor i
skolan (SIH), särskoleutredningen och
handikapputredningen har betonat att det behövs regionala
insatser för att åstadkomma den kunskapskompetens och
det stöd som behövs.

Europas bästa skola bör vara bäst också för elever med
autism. För detta krävs regionala kunskaps- och
resurscentra, där forsknings- och utvecklingsarbete kan
bedrivas och där såväl personal som föräldrar kan få
utbildning och handledning. Detta för att ett barn med
autism, varhelst i landet det föds, skall garanteras en
pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionala
resurscentra för elever med autism.

Stockholm den 27 januari 1992

Lena Öhrsvik (s)