Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen

Motion 2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera ett tillväxtramverk och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av aktivitetskrav i försörjningsstödet och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till frivilliga socialavgifter och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera regleringen av arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformerade stöd till entreprenörer och innovation och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställnings-RUT och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tekniklyft i skolan och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett stipendium för utbildningar där det råder arbetskraftsbrist eller är samhällsekonomiskt motiverat med fler sökande och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka översiktsplaneringen och begränsa detaljplanekravet och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja gränsvärdena för buller och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om färre och tydligare definierade riksintressen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Företagsamhet, entreprenörskap och ansträngning lägger grunden för Sveriges långsiktiga tillväxt. Med fler som jobbar ökar skatteintäkterna, vilket tryggar välfärdens framtida finansiering och skapar större frihet för individen. Den globala högkonjunkturen stärker Sveriges ekonomi. Tillväxten är dock endast något högre än befolkningsökningen. Låg tillväxt omöjliggör satsningar på välfärden, om inte bidragskostnaderna och skatterna sänks. Då konkurrensen mellan resurserna skärps finns risk för större utanförskap och lägre tillit i samhället. Tillväxt medför att någon kan få det bättre, utan att någon annan får det sämre.

Sverige behöver få till stånd ett antal viktiga reformer som kan bidra till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. I synnerhet behöver vi beakta de problem som hotar Stockholmsregionens möjligheter att växa och konkurrera som en kunskapsintensiv storstadsregion i världen. Stockholms utmaningar och möjligheter påverkar hela Sveriges konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Stockholm är huvudkontorens huvudstad och ett kluster för innovation och teknikintensiva startups. Det är av stor vikt att politiken bidrar till att bevara det gynnsamma företagsklimat och de goda förutsättningar för tillväxt som återfinns i Stockholm, men även verkar för att det blir betydligt mer gynnsamt. Stockholmsregionen ska med sitt företagsklimat kunna konkurrera med europeiska städer som Berlin, Barcelona och London som en kunskapsintensiv storstadsregion i Europa med goda tillväxtmöjligheter.

Moderaternas utgångspunkt är att de prioriterade åtgärderna för att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft bör ta avstamp i ett reformerat skattesystemet med fokus på att öka drivkrafter för arbete, tydligare krav i bidragssystemet, reformer för att underlätta entreprenörskap, bättre utbildning och åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad.

Ett tillväxtramverk för Sverige

Vi föreslår att tillväxtfrågorna får en större betydelse genom att införa ett tillväxtramverk för Sverige med utgångspunkt utifrån följande:

Ett kompetensförsörjningspaket för fler bostäder och specialister behöver komma på plats. Bristen på bostäder och den snabba prisökningen medför försämrad rörlighet på arbetsmarknaden och rekryteringssvårigheter för företag. Det finns särskilda skäl att se över företags möjligheter att tillhandahålla bostäder åt personal som inte är permanent bosatta i landet.

Migrationspolitiken behöver reformeras genom ett talangvisum för högkvalificerad arbetskraft och förenklade visumregler för att investera och starta företag i Stockholm och Sverige.

Kommande regeringen bör tillsätta en ny produktivitetsdelegation med uppgift att ta fram konkreta reformförslag för hur produktiviteten kan öka. Förslagen kan sträcka sig från minskad reglering av inhemska marknader till ökad konkurrens och skattereformer. Erfarenhet kan hämtas från Danmark och Norge som nyligen har genomfört liknande kommissioner.

Sverige behöver ett nytt och ökat stöd för omställning och kompetensutveckling. Vi jobbar högre upp i åldrarna och fler har kommit till Sverige i vuxen ålder. Detta ökar betydelsen av vuxenutbildning och ställer nya krav på möjligheter till omställning. Reformer för att underlätta för enskilda att själva ta ansvar och göra sig attraktiva på arbetsmarknaden bör införas. En möjlighet för enskilda att få skatteavdrag för egna utbildningskostnader vore ett viktigt steg för att stimulera omskolning och att den egna kompetensen bättre motsvarar arbetsmarknadens behov. Företag som utbildar personal med ny relevant kunskap bör också uppmuntras för att säkerställa omställning. Det bör därför också införas en skattelättnad för företag som själva driver yrkesutbildningar för omställning.

Samtidigt krävs ett produktivitetslyft genom höjd kvalitet i forskning och på grundskolan. Grundskolans kvalitet behöver höjas genom mer undervisning i svenska och matematik, tidigare betyg och att skolor i socialt utsatta områden ska kunna anställa mer kvalificerade lärare. Valet av mer krävande utbildningar, till exempel ingenjör kan premieras genom en studiemedelsreform och forskning samt näringsliv behöver förbättrade förutsättningar för olika typer av finansieringslösningar och patenträttigheter.

Drivkrafter för jobb, företagande och utbildning

En liten öppen ekonomi som Sveriges ska uppmuntra investeringar. Sverige bör reformera skattesystemet, med fokus på jobb och enkelhet. Inriktningen för en sådan reform ska vara enkelhet, motverkande av fusk och värnandet av stabila skattebaser. Förändringarna ska öka lönsamheten av att arbeta, utbilda sig och investera i Sverige. En politik för högre tillväxt behöver stimulera utbudet av arbetskraft. Det finns inte en fast mängd arbetstillfällen i ekonomin, utan är på lång sikt beroende av hur många människor som vill och kan arbeta och på hur väl arbetsmarknaden fungerar. Sänkt skatt på arbetsinkomster sänker marginaleffekterna för dem med låga inkomster som träder in på arbetsmarknaden. Erfarenheterna av skattelättnader riktade mot låginkomsttagare är positiva och kan på goda grunder förväntas öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. Svensk tillväxt behöver därför ytterligare jobbskatteavdrag.

Samtidigt sänker höga marginalskatter utbildningspremien och försvagar incitamenten att arbeta mer. För att finansiera välfärden krävs att fler människor väljer att utbilda sig och arbeta fler timmar. Marginalskatterna bör därför sänkas genom höjd brytpunkt för statlig skatt och avskaffad värnskatt.

För att attrahera utländska forskare och andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige i likhet med flera andra länder infört en särskild skattelättnad, den så kallade expertskatten. Sverige behöver dock fler och bredare reformer gällande kompetensförsörjning av kvalificerad arbetskraft. Den som beviljas expertskatt ska ges möjlighet att välja bort svenska socialförsäkringar. Socialförsäkringsavgifter behöver då inte betalas in och det blir billigare och mer attraktivt för företag att rekrytera specialistkompetens från andra länder. Förslaget innebär att personen inte har rätt till ersättning såsom a-kassa och sjukpenning. Det är svårt för utländsk arbetskraft att värdera socialförsäkringar och känna tilltro till exempelvis framtida utbetalningar från pensionssystemet. Det är därför sannolikt att det är lättare för företag att rekrytera kompetens genom ett mer generöst löneerbjudande.

Internationell forskning visar att kombinationen av aktivitetskrav och ekonomiska incitament har störst betydelse för att minska bidragstagandet och öka sysselsättningen. Idag finns flera kommuner i Stockholmsregionen som bör betraktas som föredömen i arbetet med att ställa tydliga krav på motprestation för att erhålla bidrag. Erfarenheten från de kommuner som arbetar aktivt med att upprätta aktivitetskrav för att få försörjningsstöd minskar bidragsberoendet och leder till att fler kommer i arbete snabbare.

Sverige behöver göra mer för att öka drivkrafterna till arbete. Socialtjänstlagen behöver skärpas så att alla kommuner ställer krav på motprestation, normalt på heltid, för den som får försörjningsstöd. Kraven kan ofta vara att söka arbete och att egen försörjning ska vara målet i alla handlingsplaner. Om den enskilde utan godtagbart skäl inte deltar i de aktiviteter som krävs, ska försörjningsstödet kunna sättas ned. Detsamma gäller om den enskilda inte samarbetar kring kontrollerna av hur försörjningsstödet används.

Förbättra företagens kompetensförsörjning

Stockholms län är Sveriges tillväxtmotor. Stockholm är det län med i särklass högst bidrag till BNP i förhållande till befolkningsstorleken. Många – och allt fler – av Stockholms företag konkurrerar på en global marknad. De kompetenser som Stockholmsregionens teknikintensiva företag är i behov av har också i delar en global marknad varför förutsättningar att kunna rekrytera rätt kompetens är centrala för de företagens överlevnad och möjlighet att ha Sverige och Stockholm som lokaliseringsort över tid.

I Stockholms Handelskammares rapport Stockholmsbarometern från november 2018 framkommer att arbetskraftsbristen i Stockholmsregionen fortsätter förvärras. Inte på över tio år, eller ens under den högkonjunktur som rådde innan den globala finanskrisen slog till 2008, var arbetskraftsbristen så påtaglig.               Regelverket för arbetskraftsinvandring behöver därför anpassas för att klara Sveriges behov av arbetskraft och begåvning. Flera fall som uppmärksammats visar att dagens regelverk inte är funktionellt och att det drabbar enskilda på ett orimligt sätt. Det är tydligt att reglerna kring arbetskraftinvandring behöver reformeras för att undvika att personer med arbete utvisas. Sverige behöver även förenkla reglerna kring visum för de som vill investera och starta företag i Sverige och införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft att komma till Sverige för att söka jobb.

En fungerande bostadsmarknad

Den omfattande bristen på bostäder i Sverige, och i Stockholmsregionen i synnerhet, är ett problem som växer. Den allvarliga bostadsbristen i Stockholmsregionen hotar konkurrenskraften i Sveriges tillväxtmotor och medför negativa konsekvenser för hela landet. Människor ska kunna flytta dit jobben finns och företagen behöver kompetensförsörjning. I dag saknar många ungdomar möjlighet att flytta hemifrån, kommuner kan inte etablera nyanlända, företag kan inte rekrytera, människor tvingas tacka nej till jobb och skuldsättningen bland hushållen ökar kraftigt.

Stela mark- och byggregler, en dysfunktionell hyresmarknad och skatteregler som missgynnar rörlighet, hämmar idag tillgången på bostäder och verkar också tillväxthämmande. Överregleringen försämrar bostadsförsörjningen och gör byggtakten svårprognosticerad.

En förstärkt översiktsplanering och ett begränsande av detaljplanekravet skulle korta den totala tidsåtgången. När en gällande detaljplan finns ska bygglov i normalfallet kunna beviljas utan att en ny detaljplan upprättas, under förutsättning att en byggnad inte skiljer sig påtagligt från omkringliggande bebyggelse. En tidsgräns för handläggning av överklagade detaljplaner och bygglov behöver införas hos överprövande instanser. Detsamma ska gälla om detaljplan saknas. Åtgärder behöver vidtas för att begränsa tidsåtgången för överklaganden av plan- och byggärenden. Privat initiativrätt bör även införas för de fall detaljplaner fortsatt ska krävas.

Med tätare bebyggelse och krav på närhet till goda kommunikationer följer också ökat buller. Tack vare modern byggteknik är det möjligt att nå goda ljudnivåer inomhus även i lägenheter nära källor till omfattande buller, exempelvis tågstationer. Bullerreglerna behöver därför förändras. Gränsvärdena för buller bör till exempel ytterligare kunna höjas. Källan till bullret bör spela mindre roll genom att alla typer av buller jämställs. Boverket bör få det samlade ansvaret för regelverken kring buller och olika modeller bör utredas för hur byggnation i bullerutsatta miljöer kan möjliggöras, såsom så kallade servitut. Syftet med servitut är att främja byggande i närheten av t.ex. flygplatser eller idrottsanläggningar. Lagstiftningen kring buller bör i större utsträckning utgå ifrån genomsnittliga ljudnivåer istället för maximala värden vid begränsade tidpunkter.

Bostadsbyggandet är ett nationellt intresse och bör därför i fler fall än i dag få en tydligare prioritet när föreslagen byggnation prövas i förhållande till riksintressen. Riksintressen bör omprövas av staten i samband med att en kommun antar en ny översiktsplan. Om ansvarig myndighet inte aktivt pekar ut området med en aktuell motivering bör riksintresset upphävas. Riksintressena kulturmiljö och friluftsliv bör begränsas för att undvika att samma intresse skyddas av flera nivåer. Riksintressen som pekas ut bör dessutom förtydligas och förklaras bättre än i dag.

Utmaningarna handlar inte bara om att fler personer behöver komma hit och hitta någonstans att bo. Matchningen mellan befintliga vakanser och arbetssökande måste fungera bättre. Här behövs reformer.

Varaktiga investeringar i kunskap

Satsningar i skolan på svårare ämnen såsom matematik och naturorienterande ämnen (NO) behövs för att höja kvaliteten i skolan. Det råder idag stor brist på flera naturvetenskapliga områden, till exempel inom kemi. Därför behövs ett riktat stöd för fler doktorander i matematik och naturvetenskap. Även möjligheten att stärka forskningsprojekt i Sverige behöver förbättras genom ökad möjlighet att lönekonkurrera om de bästa akademikerna i världen. Stockholmsregionens attraktivitet som en världsledande, forskningsintensiv huvudstad behöver stärkas för att säkra Sveriges konkurrenskraft och stärka vår kunskapsbaserade ekonomi.

En möjlighet för fler doktorander i matematik och naturvetenskap är att låta skolor ha industridoktorander, där en del undervisning också sker i skolan. Oavsett om det är på grundskolenivå eller på gymnasienivå, möjliggör det för barn och ungdomar att komma i kontakt med forskning i naturvetenskap. Förutom att det skapar fler möjligheter att doktorera stärker det också kunskapsuppdraget i skolan.

För att öka genomströmningen inom högskolan bör Sverige införa ett stipendiesystem för att premiera de studenter som slutför utbildningen på utsatt tid. Studenter i utbildningsprogram med särskilt lång tid till examen kan därmed erhålla en bonus i det fall de genomför utbildningen under utsatt tid. Detta stipendium bör riktas till de utbildningar där det råder arbetskraftsbrist eller är samhällsekonomiskt motiverat med fler sökanden.

Förenkla reglerna och gör stöden mer effektiva

Tillgången till riskkapital i Sverige är generellt relativt god. Enligt Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72) finns inget generellt behov av ökad tillgång på riskkapital. Det finns dock fortfarande behov som marknaden inte ensamt löser, framförallt finansiering i tidiga skeden. Här finns skäl för staten att medfinansiera i vissa fall. Trots detta går över 40 procent av det statliga kapitalet till företag i expansionsfas eller till mogna företag, där flertalet privata aktörer är aktiva, medan företag i såddfas endast erhöll 0,2 procent. Det finns även en mängd andra företagsstöd, exempelvis lånegarantier samt stöd till forskning och utveckling mm. Det sammanlagda företagsstödet från staten uppgår, lågt räknat, till 11,4 miljarder kronor årligen. Givet de betydande beloppen finns problem med bristerna i systemet för företagsstöden. Samordningen är svag och stöden är uppdelade på många myndigheter som ofta arbetar mot samma målgrupper. Målet med stöden är ofta oklara. Effekten av dessa stöd är oklara. För att stöden ska vara motiverade krävs att det går att bedöma effekterna. För att förbättra företagsklimatet och den startupkultur som i Sverige är som starkast i Stockholmsregionen och blivit en viktig del av huvudstadens varumärke och bidrar till regionens tillväxt och konkurrenskraft bör dagens företagsstöd reformeras för att vara utvärderingsbara och koncentreras till tidiga skeden där de gör mest nytta.

Kristina Axén Olin (M)

Jessica Rosencrantz (M)

Beatrice Ask (M)

Margareta Cederfelt (M)

Johan Forssell (M)

Arin Karapet (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (12)