Privatpraktiserande sjukgymnaster

Motion 1993/94:So457 av Siw Persson (fp)

Riksförsäkringsverkets regler för ersättning till
privatpraktiserande leg. sjukgymnaster är i dag det största
hindret för en effektiv rehabilitering av arbetsrelaterade
skador. Med nuvarande regler tillåter RFV att
sjukgymnasten enbart får tillgodoräkna sig en åtgärd per
patient och behandlingstillfälle, vilket för närvarande
innebär 150 kronor för t.ex. en kiropraktisk behandling
eller en akupunkturbehandling.

Många patienter med arbetsrelaterade skador behöver
bevisligen vid varje behandlingstillfälle minst fyra åtgärder.
Det är stressavslappningsgymnastik, akupunktur,
kiropraktisk manipulation och specifik töjning av
muskulatur och eventuell massage. För denna behandling
krävs det minst en behandlingsintensitet av två timmar,
vilken genom RFV:s stelbenta regler alltså ersätts med 150
kronor.

Alla förstår säkerligen att det inte går att driva ett
företag genom att ta 75 kr i timmen för utfört arbete. För
ekonomisk överlevnad tvingas sjukgymnasten stycka upp
behandlingarna och klara sig så gott det går på de medel
som erbjuds.

En patient med arbetsrelaterade skador får i regel finna
sig i styckade behandlingar med en längre
sjukskrivningsperiod och med en stor risk att hamna hos en
smärtklinik, som behandlar patienter i grupper på minst sex
personer. Men då får det plötsligt kosta 60 000 kronor per
patient och månad. Med detta behandlingssätt är det en stor
risk att patienten inte blir rehabiliterad för att återvända till
arbetslivet utan blir förtidspensionerad till en kostnad på
flera miljoner kronor per person.

RFV skriver att rehabilitering skall prioriteras och bli
bättre men samtidigt har man regler som förhindrar detta.
Detta leder till att förtidspensioneringarna ökar i antal.
Varför utnyttjar man inte den stora resurs som finns inom
den privatpraktiserande sjukgymnastorganisationen? En
sjukgymnast är specifikt utbildad att rehabilitera.

Därför måste ersättningsreglerna från
Riksförsäkringsverket till privatpraktiserande leg.
sjukgymnaster utformas så att ersättning utgår för varje
behandlingsåtgärd per behandlingstillfälle, när detta anses
nödvändigt för patientens rehabilitering. Det är också
viktigt att det öronmärks pengar till privatpraktiserande
sjukgymnaster för detta ändamål. Specialistkompetens som
frigöring och akupunktur enligt grupp 3 i RFV:s förteckning
bör ersättas med ett marknadsmässigt belopp. Detta behövs
för att stimulera till en dyrbar utbildning (över 100.000
kronor), vilken kommer patienten till godo. Skillnaden i
dag mellan en vanlig behandling och en
specialistbehandling ligger på tjugo (20) kronor.
Förändringarna i ersättningsreglerna kommer att leda till en
mer effektiv rehabilitering vilket innebär stora besparingar
genom kortare sjukskrivningsperioder och färre antal
förtidspensioneringar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningsregler för
privatpraktiserande sjukgymnaster.

Stockholm den 20 januari 1994

Siw Persson (fp)