Politik för arbete och välfärd

Motion 2005/06:Fi240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

[1]	Se t.ex. Konjunkturinstitutet (2005), Konjunkturläget i augusti, Sveriges riksbank (2005), Inflationsrapporten 2005:2, OECD (2005) och OECD Economic Surveys: Sweden.
[2]	Calmfors, L, Forslund, A och Hemström, M, (2002)”Does active labour market policy work? Lessons from the Swedish experiences”, IFAU-Working Paper nr 2002:4.
[3]	Se t.ex. OECD (2003), OECD Employment Outlook 2003: Towards More and Better Jobs.
[4]	Lindblad, H och Sellin, P (2003), The Equilibrium Rate of Unemployment and the Real Exchange Rate: An unobserved Components System Approach, Sveriges riksbank, Working Paper No. 152.
[5]	Se t.ex Borg, A (2005) ”Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning”, Ekonomisk debatt, nr 6 (kommande), Belot, M och van Ours J C (2001), ”Unemployment and Labor Market Institutions; an empirical analysis, OSA-Working Paper, WP2001-10, Lindbeck, A (1993), Unemployment and macroeconomics, The MIT Press, Nickell S (1997), ”Unemployment and Labor Market Rigidities: Europe versus North America”, Journal of Economic Perspectives, vol. 11, Nickell, S (1998), “Unemployment: Questions and Some Answers”, Economic Journal, vol. 108, nr 448, Scarpetta, S (1996), ”Assessing the role of labour market policies and institutional settings on the unemployment: A cross country study”, OECD Economic Studies nr 26.
[6]	Se t.ex. Coe, D och Snower, D (1996), “Policy Complementarities: Labour Market Reform”, IMF Working Paper Nr 96/93 och Fitoussi, J P, Modigliani, F, Morro, B, Snower, D, Doch Solow, R (1998) ”A Manifesto on Unemployment in the EU”, Banco Nacional del Lavoro Quarterly Review, vol 206, s. 1–35.
[7]	Se t.ex. Amiti, M och Wei, S-J (2004), ”Fear of Service Outsourcing: Is It Justified”, IMF Working Paper, WP/04/186, OECD (2001), “The Characteristics of and quality of service sector jobs”, OECD Employment Outlook, s. 89, Blank, R M (2003), “U.S. Welfare Reform: What’s Relevant for Europe?” CESifo Economic Studies, vol 49, EU (2004), “Country Study: Denmark – Making Work pay, getting more people into work”, Directorate-General for Economic and Financial affairs, Occasional Paper nr 9, Eriksson, J och E Uddén-Jondal (1997), ”Lärdomar av den nederländska modellen”, Penning- och valutapolitik, nr 3, Nickell, S och J van Ours (1999) “The Netherlands and the United Kingdom: a European unemployment miracle?”, Discussion Paper from Tilburg University, Nr 119, Center for Economic Research, Nickell, S och G Quintini (2002), “The Recent Performance of the UK Labour Market”, Oxford Review of Economic Policy, vol. 18, s. 202–220.
[8]	Minskade marginaleffekter i skatte- och bidragssystemen, rapport till Moderaternas partistyrelse september 2004.
[9]	Bilaga 14 till LU 2003/04.
[10]	Renstig, M, och Sandmark, H (2005), Kvinnors sjukskrivning – En studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning, Karolinska Institutet, januari 2005.
[11]	Eissa, N, Kleven, H och Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, Georgetown University Working Paper, Carone, G och Salomäke, A (2001), “Reforms in tax-benefit systems in order to increase employment in the EU”, European Commission Economic paper, nr 160 och Disney, R (2000), ”The Impact of Tax and Welfare Policies on Employment and Unemployment in OECD Countries”, IMF Working Paper No. 00/164, October 1.
[12]	T.ex. Eissa, N, Kleven, H och Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, The Policy and Labor Market Performance MIT Press, Fredriksen A och Hansen, J V (2002), “Skattereformer: Dynamiske effekter og fordelingskonsekvenser”, Nationaløkonomisk tidsskrift, vol 140, s. 112–128, Heckman, J (2001), “What Has Been Learned about Labor Supply in the Past Twenty Years?”, AEA Papers and Procedings, vol. 83, nr 2, s. 116–121.
[13]	Edling, J (2005), ”Alla behövs – Blott arbetsmarknadspolitik skapar inga nya jobb”, LO-rapport.
[14]	OECD (2005), OECD Economic Surveys: Sweden.
[15]	Se t.ex. Atkinson, A B (1999) The economic consequences of rolling back the welfare state, MIT Press, Brown, S, och Sessions, J G (1996) “The Economics of Absence: Theory and Evidence”, Journal of Economic Surveys, vol. 10, s. 23–53, Barmby, T A, Ercolani, M G, och Treble J G (2002), “Sickness Absence: An International Comparison”, The Economic Journal, vol. 112, s. 315–331, Bonato, L, och Lusinyan , L (2004) “Work Absence in Europe”, IMF Working Paper, Lundholm, M (2000) ”Försäkring”, i Dufwenberg, M, Isacsson, M-L och Lundholm M, Tillämpad mikroekonom, Studentlitteratur.
[16]	T.ex. Abbring, J, van den Berg, G och van der Ours, J (1998), “The Effect of Unemployment Insurance Sanctions on the Transition Rate from Unemployment to Employment”, Working Paper, Tinbergen Institute, Amsterdam, Boone, J, Fredriksson, P, Holmlund, B och van Ours, J (2002), “Optimal Unemployment Insurance with Monitoring and Sanctions”, IFAU-Working Paper 2002:21, Boone, J, P, Sadreieh, A och van Ours, J C (2004), “Experiments on Unemployment Benefit Sanctions and Job Search Behavior”, IZA Working Paper nr 1000, Jensen, P, Rosholm, M, och Svarer, M(2003), “The response of youth Unemployment to benefits, incentives, and sanctions”, European Journal of Political Economy, vol. 19, s. 301–306, Lalive, R, van Ours, J och Zweimüller, J (2002), “The Effect of Benefit Sanction on the Duration of Unemployment”, Discussion Paper 3311, Centre for Economic Policy Research eller Van den Berg, G, van der Klaauw, B och van Ours J (2004), Punitive Sanctions and the Transition Rate from Welfare to Work, Journal of Labor Economics, vol. 22.
[17]	Riksrevisionen (2005), Arbetslöshetsförsäkringen – kostnad och effektivt, RiR 2005:3.
[18]	OECD (2005), OECD Economic Surveys: Sweden.
[19]	ESO (2002) “Den svenska sjukan – sjukfrånvaron i åtta länder”, rapport till Expertgruppen för studier offentlig ekonomi, Ds 2002:49, Finansdepartementet.
[20]	Hesselius, P, Johansson, P, Larsson L (2005), “Monitoring sickness insurance claimants: evidence from a social experiment“, IFAU-working paper, nr 2005:15.
[21]	Krueger, AB and Meyer, B D (2002),” Labour Supply effects of social insurance”, NBER-Working paper, nr 9014, National Bureau of Economic Research.
[22]	Se t.ex. Holmlund, B (1998), “Unemployment Insurance in Theory and Practice”, Scandinavian Journal of Economics, vol. 100, samt Holmlund, B (2004),”Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?”, Ekonomisk Debatt, årgång 32, nr 4.
[23]	Carling, K, Edin P-A, Harkman A och Holmlund B (1996), “Unemployment Duration, Unemployment Benefits and Labour Market Programs in Sweden”, Journal of Public Economics, vol. 59.
[24]	Holmlund, B och Forslund, A (2001), ”Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik”, Rapport 2003:6, IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
[25]	Krueger, AB och Meyer B D (2002). Se tidigare referens.
[26]	Carling, K, Holmlund B och Vejsiu, A (2001),” Do benefit cuts boost job finding? Swedish evidence from 1990:s”, Economic Journal, årgång III, oktober.
[27]	Andrén, D (2001a), “Short-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986–1991, Working Paper in Economics, No. 46, Department of Economics, Göteborg University, Andrén, D (2001b), “Long-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986-1991”. Working Paper in Economics, No. 47, Department of Economics, Göteborg University, Arai, M och Skogman Thoursie, P (2001), Incentive and Selection in Cyclical Absenteeism, FIEF Working Paper Series No. 167, Henrekson, M och Persson, M (2004), “The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System”, Journal of Labor Economics vol. 22, s. 87–113, Johansson, P och Palme, M (1996), “Do Economic Incentives Affect Work Absence? Empirical Evidence Using Swedish Micro Data”. Journal of Public Economics, vol. 59, s. 195–218, Johansson, P och Palme, M (2002), “Assessing the Effect of Public Policy on Worker Absenteeism”, Journal of Human Resources, vol 37, s. 381–409, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2004. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt, Skogman Thoursie, P (2002) “Reporting Sick: Are Sporting Events Contagious?”, Stockholm University, Department of Economics, Research Paper in Economics 2002:4.
[28]	Holmlund, B och Fredriksson, P (2004), ”Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?”, Ekonomisk Debatt, Årgång 32, Nr 4, 2004.
[29]	Beräknat på 22 ersättningsdagar.
[30]	Holmlund, B (1996), ”Arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshet”, Ekonomisk Debatt, Årg. 24, nr 5.
[31]	Se PM från riksdagens utredningstjänst Dnr 2004:1424.
[32]	År 2003 var 88 procent av a-kassemedlemmarna förbundsanslutna och 12 procent enskilt anslutna. Den genomsnittliga årsavgiften för den förra kategorin var 1 098 kronor per år och för de enskilt anslutna 1 266 kronor per år. Det vägda genomsnittet blir 1 098 kronor. Se RUT-PM 2005:0544.
[33]	T.ex. Gruber J och Wise, D (1999), Social Security Programs and Retirement around the World, Chicago University Press. Gruber, J (2000), Disability Insurance Benefits and Labor Supply, Journal of Political Economy, vol. 108, no. 6, Palme, M och Svensson I (2001), Income Security Programs and Retirement in Sweden, Stockholm School of Economics Working Paper, Palme, M och Svensson I, (2002), “Pathways to Retirement and Retirement Incentives in Sweden, Institutet för Framtidsstudier Arbetsrapport 2002:9 samt Palme, M och Ingemar, S(2004) "Pensionssystem och pensionering", Ekonomisk Debatt nr 4 2004.
[34]	Anxo, D och Dahlin, P (1996), Utvärdering av det generella och riktade anställningsstödet, EFA-rapport nr 45, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm.
[35]	Bassanini, A, Rasmussen J H och Scarpetta, S (1999), ”The economic effects of employment-conditional income support schemes for the low paid: An illustration from a CGE model applied for four OECD countries”, OECD Economic Department Working Paper Nr 224, Fitoussi, J P, (2000), “Payroll Tax Reductions for the Low Paid”, OECD Economic Studies Nr 31, Nickell, S och Bell, B (1996), ”Would cutting payroll taxes on the unskilled have a significant impact on unemployment” i Snower, D J och de la Dehasa, G (red), Unemployment policy: Government options for the Labour market, Cambridge University Press, Phelps, E S (1996), “Wage subsidy programmes: alternative designs” i Snower, D J och de la Dehasa, G, Snower, D (1996), “The simple economics of benefit transfers”, i Snower, D J och de la Dehasa.
[36]	OECD (2003), OECD Employment Outlook 2003: Towards More and Better Jobs.
[37]	OECD (2003), OECD Employment Outlook 2003: Towards More and Better Jobs.
[38]	Se moderaternas motion 2005/06:Sk496 Jämställdhetspolitiken.
[39]	Se t.ex. Henrekson, M (2004), Vägar till ökad jämställdhet i svenskt näringsliv, SNS-förlag, Stockholm eller Långtidsutredningen (2004) eller SOU 2004:70, ”Tid och pengar – dela lika”, bilaga 13 till LU 2003/04. Pålsson, AM (1997), ”Taxation and the Market for Domestic Services”, i Persson, I och Jonung, C (red), Economics of the Family and Family Policies, London, Routledge.
[40]	Tjänster som utförs i hemmet samt vissa tjänster samt vissa externa tjänster, exempelvis tvätteritjänster och transport av barn till och från dagis eller motsvarande.
[41]	Calmfors, L, Forslund, A och Hemström, M (2002), ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter”, IFAU Rapport 2002:8, Ackum Agell, S, Forslund, A, Harkman, A, Johansson, E, Lundin, M, Martinsson, S och Persson, K (2000), ”Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik”, Rapport 2000:2, IFAU.
[42]	Krueger, AB och Meyer, BD (2002), “Labour Supply effects of social insurance”, NBER-Working paper, nr 9014.; Martin, J (1998), ”What works among active labour market policies: evidence from OECD countries experiences”, OECD, Labour Market and Social Policy, Occasional Papers, nr 35.
[43]	Martin, J P och Grubb, D (2001), ”What works and for whom: a review of OECD countries’ experiences with active labour market policies” , i Swedish Economic Policy Review, vol. 8, nr 2, s. 9–56.
[44]	Wennström, O och Diehl, J (2005), ”Kundperspektiv på Arbetsförmedlingen”, SACO-rapport.
[45]	Se OECD Employment Outlook (1999) och OECD Employment Outlook (2004) för en översikt av relevanta studier.
[46]	Bruun, N och Malmberg, J (2002), Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv, Ds 2002:56, Näringsdepartementet.
[47]	För argumentets skull bortser vi från möjligheten att kvitta en förlust i ett företag mot någon annan vinst eller inkomstslag.
[48]	Lundh, C, Bennich-Björkman, L, Ohlsson, R, Pedersen, P och Rooth, D-O (2002), Arbete? Var god dröj. Invandrare i välfärdssamhället, Välfärdspolitisk rapport 2002, SNS-förlag, s. 32. Arai, M, Regnér, H och Schröder, L (1999), ”Är arbetsmarknaden öppen för alla?”, Bilaga 6 till Långstidsutredningen 1999, SOU. Rapport Integration, Integrationsverket (2003).
[49]	Rooth, D-O (1999), Refugee Immigration in Sweden. Educational Investments and Labour Market Integration, Lunds universitet nationalekonomiska institutionen.
[50]	Reinfeldt, F, Leijonborg, L, Hägglund, G, och Olofsson, M, ”Kunskapstester och yrkesprov ska ge fler invandrare jobb”, Dagens Nyheter 2005-05-11.
[51]	Reformerad föräldraförsäkring, SOU 2005:73, och budgetpropositionen för 2006, Fördelningen av resurser mellan kvinnor och män, regeringen 2005.
[52]	Thoursie, A, (2005) Föräldraförsäkringens effekter på sysselsättning och löner – olika för kvinnor och män?, Bilagedel till betänkande av föräldraförsäkringsutredningen, SOU 2005:73.
[53]	Renstig, M, och Sandmark, H, (2005), Kvinnors sjukskrivning – En studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning, Karolinska Institutet, januari 2005.
[54]	Budgetpropositionen för 2006, Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragstagare mellan åren 1999 och 2004, regeringen 2005.
[55]	Allians för Sverige (2005), ”Ge patienten makt”, Allians.
[56]	Dessa intäkter från ändrat beteende är inte medräknade i Moderaternas budgetförslag.
[57]	Se t.ex. Englund, A och Pettersson, HE (1997), ”Försäkring och trafiksäkerhet”, VTI rapport 415, Väg- och transportforskningsinstitutet.
[58]	RUT Pm Dnr 2003:1605.
[59]	Ds 2005:39 Bostadsfinansiering, s. 15.
[60]	Svenska Kommunförbundet (2003) Maxtaxan inom barnomsorgen – så blev det.
[61]	I Kommunförbundet (2002) Kommunernas ekonomiska läge – mars 2002 beräknas underfinansieringen av reformerna inom handikappomsorgen till 6 miljarder. Uppräknat till 2003 års nivå med bruttokostnaden för handikappomsorgen motsvarar detta 8 miljarder.
[62]	Kommunförbundet (2002) Kommunernas ekonomiska läge – december 2002.
[63]	Se t.ex. Kommunförbundet (2003) Kommunernas ekonomiska läge – april 2003.
[64]	RUT, Dnr 2004:1609. Den dynamiska effekten räknas inte in i summeringen av de resurser vi tillför kommunerna.
[65]	Öberg, A (2005), ”Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster”, Specialstudie nr 7, juni 2005, Konjunkturinstitutet.
[66]	T.ex. Eissa, N, Kleven, H och Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, The Policy and Labor Market Performance MIT Press, Fredriksen A och Hansen, J V (2002), “Skattereformer: Dynamiske effekter og fordelingskonsekvenser”, Nationaløkonomisk tidsskrift, vol. 140, s. 112–128, Heckman, J (2001), “What Has Been Learned about Labor Supply in the Past Twenty Years?”, AEA Papers and Procedings, vol. 83, nr 2, s. 116–121 samt OECD (2005) Sweden, Economic Surveys.
[67]	T.ex. Gruber, J (2000). Disability Insurance Benefits and Labor Supply, Journal of Political Economy, 2000, vol. 108, no. 6, Johansson, P och Palme, M (2004), Moral hazard and sickness insurance. IFAU Working Paper 2004:10, Lantto, K (2004), Sjukpenningreformen 1998 och ökningen i sjukfrånvaron sedan 1997, opublicerat manuskript, Lindbeck, A (2003), Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, Lindblad, H och Sellin, P (2003), The Equilibrium Rate of Unemployment and the Real Exchange Rate: An Unobserved Components System Approach, Sveriges Riksbank working Paper Series 152, Riksdagens utredningstjänst Dnr 2004:1628, Persson, M (2003). Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, Riksdagens utredningstjänst 2003:2237och 2004:605, SOU 2004:19 bil 14, Carling, K, Holmlund, B och Vejsiu, A (2001),” Do benefit cuts boost job finding? Swedish evidence from 1990:s”, Economic Journal, III, 766–790. Holmlund, B and Kolm, A-S (1995), Progressive Taxation, Wage Setting and Unemployment-Theory and Swedish Evidence, Tax Reform Evaluation Report No. 15. NIER. Nickell, S (2003), Employment and Taxes, speech, Bank of England.