Öronmärkning av skolpengen
Motion 2011/12:Ub511 av Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (SD)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2011-10-05
- Numrering
- 2011-10-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om öronmärkning av skolpengen, nämligen att grundbeloppet som betalas ut till huvudmannen enligt 10 kap. 38 § och 16 kap. 53 § skollagen endast ska få användas för de ändamål som anges i den aktuella paragrafen och ingenting annat.
Motivering
Undersökningar har visat att skolor med enskild huvudman generellt sett har en lägre andel behöriga lärare, men också en lägre lärartäthet, än kommunala skolor. Den kommunala skolan har över 80 procent behöriga lärare, medan andelen behöriga lärare i friskolor är under 60 procent (RUT 2010:7). Vad gäller lärartätheten för den kommunala skolan är den 8,3, vilket ska jämföras med 7,7 för skolor med enskild huvudman (RUT 2011:0950).
För att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig utbildning, men också att kvaliteten på skolutbildningen inte urholkas, föreslår vi att grundbeloppet som betalas ut till huvudmannen enligt 10 kap. 38 § i skollagen, endast skall få användas till de ändamål som stipuleras i den aktuella paragrafen och ingenting annat. Vi föreslår därför följande ändring i 10 kap. 38 § skollagen:
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. |
38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Grundbeloppet får endast användas till de ändamål som stipuleras i denna paragraf. |
Samma förhållande bör naturligtvis gälla gymnasieskolan. Enligt Skolverket (Personal i gymnasieskolan läsår 2010/11), är lärartätheten per 100 elever 8,4 för den kommunala skolan, vilket skall jämföras med 7,0 för skolor med enskild huvudman. Skillnaden är således större än vad som gäller i grundskolan. Vi föreslår därför följande ändring i 16 kap. 53 § skollagen:
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse | ||
53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. |
53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet får endast användas till de ändamål som stipuleras i denna paragraf. | ||
Stockholm den 3 oktober 2011 | |||
Richard Jomshof (SD) |
Margareta Sandstedt (SD) |
Yrkanden (1)
- Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om öronmärkning av skolpengen, nämligen att grundbeloppet som betalas ut till huvudmannen enligt 10 kap. 38 § och 16 kap. 53 § skollagen endast ska få användas för de ändamål som anges i den aktuella paragrafen och ingenting annat.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.