om instiftande av en ny förtjänstorden

Motion 1987/88:K816 av Siri Häggmark (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:K816

av Siri Häggmark (m)
om instiftande av en ny förtjänstorden

Efter beslut i statsrådet den 14 juni 1985 om att upprätta en ny norsk orden,
fastställde konung Olav V samma dag statuter för ”Den Kgl. Norske
Fortjenstorden” (ändrade den 18 juni 1986, då riddargraden uppdelades).
Ändamålet uttrycks i § 1: ”Denne orden tildeles utenlandske statsborgere
som belönning for saerlig förtjenstfull virke for norske intresser. Den kan
tillike tildeles norske borgere som er fast bosatt i utlandet for tilsvarende
fortjenester og også utenlandske offentlige tjenestemenn for diplomatiske og
konsulaere fortjenester.”

Det framhölls vid instiftandet, att huvudsyftet därmed var att tillmötesgå
det i ständigt ökande grad framkomna intresset för att giva ett officiellt
erkännande av det bistånd som givits norska intressen till följd av ett ökat
norskt engagemang i utlandet. I viss utsträckning hade S:t Olavs-orden
använts fördetta ändamål, men detta hade fört till delvis olikartade kriterier
vid ordensförläning till norska och utländska medborgare. Förtjänstorden
sägs därför utgöra ett komplement till S:t Olavs-orden. Det förutses
emellertid att tilldela Förtjänstorden i de tillfällen ordensförläningen sker
efter en viss automatik, t. ex. till norska honorärkonsuler och till diplomater
från länder, som vid sina ordensutnämningar på reciprocitetsgrund utnyttjar
en orden av motsvarande kategori.

Det uppges att Danmark, som endast disponerar en enda allmän förtjänstorden,
f. n. överväger instiftandet av en liknande orden. Däremot vidareutvecklades
icke de i mitten på 1970-talet framkomna planerna på att skapa en
särskild ”protokollsorden” i Förbundsrepubliken Tyskland.

Eljest är den internationella erfarenheten, att nya utmärkelsetecken
tillskapas vid påkommande behov. Under 1986 resp. 1987 tillkom en ny
förtjänstorden i den västtyska delstaten Nordrhein-Westphalen och konungariket
Nya Zeeland, båda socialdemokratiskt styrda. Senaten i 750årsjubilerande
Berlin instiftade i anledning av jubileet hösten 1987 ”der
Verdienstorden des Landes Berlin”, att i band bäras om halsen. Därmed har
samtliga västtyska delstater, utom Hansastäderna Bremen och Hamburg
samt länderna Hessen och Schleswig-Holstein, skaffat egna landsförtjänstordnar.
I Finland instiftades under åren 1977-1983 åtta utmärkelsetecken
genom att införas i Finlands författningssamling, varmed de erhöll statlig
karaktär, i Danmark tillkom år 1978 ett nytt förtjänsttecken (egentligen en
silvermedalj) för 25 år som reservofficer och slutligen erhöll Norge under

1982 en uppsättning försvarsmedaljer (Försvarets medalje for edel dåd, Mot. 1987/88
Forsvarsmedaljen - med eller utan laurbaergren - samt de tre försvarsgrenar- K816

nas ”vernedyktighetsmedaljer") jämte den redan 1971 instiftade Heimevernets
fortjenstmedalje.

En jämförelse med internationella förhållanden talar således för att
Sverige återfår ett mångsidigt, ehuru reformerat, officiellt belöningssystem,
gärna restriktivt men dock ej så exklusivt att det kommer att sakna praktiskt
betydelse. Teoretiskt bör varje medborgare, oavsett samhällsställning, som
gjort en samhällsinsats eller åstadkommit något utöver det ordinära, ha
möjlighet att ifrågakomma för en lämplig belöning, orden eller medalj, enligt
de kriterier som tillämpas inom vår omvärld, dvs. europeiska grannländer
med likartad social struktur. Regeringen fastställde på 1950-talet-och dylika
detaljregleringar är icke ovanliga utomlands (bl. a. har Belgien motsvarande
Réglement relatif ä 1’attribution de Décoralions des ordres nationaux aux
fonctionnaires et agents des administrations ministérielles ) - s. k. normalplaner
för ”tjänsteordnarna”; i ett reformerat ordenssystem må dessa endast
avse minimitider och därutöver bör alltid krävas särskilda förtjänster utöver
själva tjänsteutövandet i sig.

Nordstjärneorden bör snarast återfå sin ursprungliga karaktär och utformning
med det svarta bandet, både av historiska traditionsskäl och av hänsyn
till de kvarlevande 9 000-10 000 svenska ordensinnehavare, som ännu i dag
utgöra orden.

Med förebild j den nya norska förtjänstorden bör i stället för ”utrikes
bruk" nyinstiftas en särskild förtjänstorden, förslagsvis efter riksvapnet
benämnd ”Tre Kronors orden” (eller, möjligen, ”Kronorden”), med det
nuvarande blågula bandet. Insignierna (se skiss) bör vara enkla och till
utförandet ansluta til! exempelvis belgiska Leopold II:s orden och brittiska
Empire-ordens båda lägre klasser ("OBE” och "MBE”) med förgyllda
korsarmar resp. - för den lägsta riddargraden - polerat silverkors.

Norstjärnemedaljen, vilken ju uttryckligen instiftats för förtjänster om
svenska intressen utomlands, kan såsom en fristående medalj lämpligen
behålla denna karaktär och bandet, men även göras tillgänglig för utlandssvenskar.

7

Mot. 1987/88
K816

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny förtjänstorden.

Stockholm den 26 januari 1988
Siri Häggmark (m)

gotmb Stockholm 1988 14475

8