Nya regler för detaljhandel med läkemedel (väckt enligt 3 kap. 13 § RO med anledning av händelse av större vikt)

Motion 2004/05:So38 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ändring, i enlighet med vad som anförs i motionen, av lydelsen 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. på så sätt att det görs möjligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med receptbelagda läkemedel.

2. Riksdagen beslutar om ändring, i enlighet med vad som anförs i motionen, av lydelsen i 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. på så sätt att det görs möjligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel.

3. Riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Apoteket AB i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen beslutar tillsätta ett särskilt utskott för att analysera konsekvenserna av ändringarna 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. samt för att bereda de förslag till en permanent ordning för en avreglering av detaljhandeln med läkemedel som återfinns i SOU 1998:28, Läkemedel i vård och handel.

Händelse av större vikt

Enligt riksdagsordningen får en motion väckas med anledning av händelse av större vikt om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid.

Att EG-domstolen skulle komma med en dom med betydelse för det svenska apoteksmonopolet har varit känt en längre tid. Vad som däremot inte har kunnat förutses är dels omfattningen av domens konsekvenser, dels regeringens bristande beredskap för den situation som nu har uppstått i och med att EG-domstolen har förklarat att apoteksmonopolet som det är utformat strider mot gemenskapsrätten. Enligt flera ledande experter på gemenskapsrätt kan idag alla som så vill sälja receptfria läkemedel utan att riskera att straffas för detta. De som besitter farmaceutisk kompetens och rätt att inneha läkemedel för annat än sitt eget personliga bruk torde på samma sätt kunna sälja receptbelagda läkemedel helt fritt. Den svenska marknaden för detaljhandel med läkemedel kan därför, de facto, antas vara helt oreglerad.

Vi anser därför att det föreligger skäl att väcka en motion enligt riksdagsordningens 3 kapitel 13 § med anledning av händelse av större vikt.

Motionen i korthet

Motionen innehåller fyra olika förslag. För att avhjälpa den akuta bristen på reglering av detaljhandeln med läkemedel föreslår vi att 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. ändras på så sätt att det dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att sälja receptbelagda läkemedel, dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att sälja receptfria läkemedel. För att skapa förutsättningar för en god konkurrens på den svenska apoteksmarknaden samt för att ge Apoteket AB möjligheter att expandera på den europeiska marknaden föreslår vi att regeringen bemyndigas att avyttra aktierna i Apoteket AB. Slutligen föreslår vi att det inrättas ett särskilt utskott i riksdagen för att bereda de förslag till en permanent ordning för en omreglering av marknaden för detaljhandel med läkemedel som återfinns i SOU 1998:28, Läkemedel i vård och handel.

Förutom att uppnå en överensstämmelse med gemenskapsrätten är syftet med våra förslag följande:

• Öka tillgängligheten och servicegraden inom läkemedelshandeln.

• Säkerställa en fortsatt säker och trygg läkemedelsförsörjning.

• Öka prispressen på såväl receptbelagda som receptfria läkemedel.

• Ge Apoteket AB ökade incitament för effektivisering, kundorientering med förbättrad service och möjligheter för en internationalisering.

Det svenska apoteksmonopolet

Sverige är det enda land i hela OECD som har monopol på apoteksverksamheten. Enligt vissa uppgifter är det endast Nordkorea och Kuba som, vid sidan av Sverige, har statliga apoteksmonopol. Ett resultat av det statliga monopolet är att vi i Sverige endast har ett apotek per 10 000 invånare. Detta kan jämföras med andra europeiska länder som har ett apotek per 2 000-3 000 invånare.

Flera statliga utredningar har visat att det finns stora välfärdsvinster med ett avskaffande av apoteksmonopolet. I stället för den ytterligare reglering av läkemedelsmarknaden som Socialdemokraterna flaggat för efter EG-domstolens dom, vill vi istället bryta upp monopolet och göra det möjligt för fler aktörer att erbjuda läkemedel till svenska konsumenter.

I stället för dagens ordning med ett statligt monopol bör licensierade butiker och apotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive receptbelagda läkemedel. Erfarenheter från andra länder visar att ökad mångfald har lett till fler apotek, bättre tillgänglighet och service såväl i glesbygd som i storstad samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde. I Norge har man till exempel fått 30 procent fler apotek sedan omregleringen av läkemedelsmarknaden. Även om många av dessa apotek finns i städerna har man även kunnat konstatera att antalet kommuner som är helt utan apotek har minskat. I Danmark har priserna på receptfria läkemedel sjunkit med 5 till 10 procent.

Detaljhandel med receptbelagda läkemedel

Detaljhandel med receptbelagda läkemedel ska vara förbehållet de butiker och apotek som har en farmaceutiskt utbildad personal tillgänglig under hela öppethållandet och som får tillstånd för sådan handel av Läkemedelsverket. Det ska inte vara tillåtet för tillståndsinnehavarna att sälja receptbelagda läkemedel på annat sätt än genom personlig expediering av farmaceutiskt utbildad personal.

Tillstånd bör inte delas ut till en kedja av apotek och butiker utan ges till varje enskild butik eller apotek. Detta förfarande garanterar en god patientsäkerhet och en säker hantering av läkemedel. Det gör det också möjligt för mindre, privata apotek att bedriva egen verksamhet i konkurrens med andra apotek oavsett om de är fristående eller organiserade i större kedjor.

Ett tillstånd att bedriva detaljhandel med receptbelagda läkemedel bör innebära att butiken eller apoteket även får bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel samt får ge upplysningar kring läkemedel och sprida information kring egenvård med mera.

Detaljhandel med receptfria läkemedel

Vad gäller detaljhandel med receptfria läkemedel behöver kraven inte vara lika högt ställda som de krav som gäller för detaljhandel med receptbelagda läkemedel. Detta gäller speciellt för receptfria läkemedel för rökavvänjning och mot åkommor och som förkylning, huvudvärk med mera. Läkemedelsverket ska kunna ge tillstånd till alla de butiker som kan visa på att de kan ordna försäljningen så att man dels kan följa de råd som finns gällande olika läkemedel, dels kan placera läkemedlen på ett sådant sätt att de finns i ett bemannat område av butiken till exempel i direkt anslutning till utgångskassorna.

Läkemedelsverket bör överväga vilka receptfria läkemedel som ska kunna säljas i dagligvaruhandeln, samt överväga ifall tillstånden ska förenas med andra villkor som till exempel förpackningarnas utformning och storlek, ålderskontroll och begränsningar av hur många förpackningar av särskilda läkemedel som får säljas till varje kund. I Danmark och Norge upprättar läkemedelsmyndigheterna en speciell lista över de receptfria läkemedel som får säljas i dagligvaruhandeln och dessutom har man ett regelverk för formerna för försäljning av läkemedel. I Danmark har man exempelvis beslutat att förpackningar för smärtstillande läkemedel endast får innehålla tio tabletter. Detta har medverkat till en nedåtgående trend vad gäller konsumtionen.

Försäljning av Apoteket AB

Apoteket AB är Europas fjärde största apotekskedjeföretag och ett av de mest effektiva. Bolagets varumärke är högst rankat i Sverige vid sidan av Ica och Ikea.

Apoteket AB har utvecklat ett antal system och koncept som är internationellt gångbara, exempelvis dosförpackningar av läkemedel, tillverkning av specialläkemedel i små volymer med industriell metod och användning av moderna IT-verktyg för att öka kostnadseffektivitet och service till kunderna. Man bedriver utvecklingsprojekt tillsammans med exempelvis Landstinget i Kalmar län syftande till en effektivare läkemedelsförsörjning. Det finns således ett strukturkapital i bolaget vars värde är direkt förknippat med ett sammanhållet företag. Apoteket AB:s värde skulle öka kraftigt om bolaget, baserat på den kunskap som finns i bolaget, vidareutvecklade verksamheten inom såväl befintliga områden som på nya områden, exempelvis i andra länder.

Staten ska inte äga och driva företag på en konkurrensutsatt marknad. Dess främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion.

Därför är det viktigt att regeringen bemyndigas att avyttra aktierna i Apoteket AB. En sådan försäljning bör i första hand ske till Apotekets anställda och den svenska allmänheten. Ett första steg i en försäljningsprocess, som säkerställer att Apoteket AB kan utvecklas till en stark aktör på den europeiska marknaden, kan vara att låta anställda köpa den apoteksverksamhet de arbetar i och ansluta dem till Apoteket AB genom franchiseavtal. I ett senare skede, när en ny permanent ordning för detaljhandeln med läkemedel är genomförd och de lokala apoteken har haft möjlighet att bygga upp ett kapital, kan överväganden göras om hur Apoteket AB ska säljas för att bäst säkerställa bolagets fortsatta utveckling och funktionen inom den svenska läkemedelsförsörjningen. Ett scenario som då bör övervägas är att låta bland annat de olika lokala franchisetagarna få möjlighet att köpa aktier i Apoteket AB.

En permanent ordning för detaljhandeln med läkemedel

Vi anser det vara ytterst olyckligt att riksdagen i hast tvingas stifta lagar inom ett så viktigt område som läkemedelsförsörjningen. Men vi anser det vara bättre att instifta någon form av lagreglering än att lämna detaljhandeln med läkemedel oreglerad i väntan på en permanent ordning.

Vi anser att regeringen har försummat alla de möjligheter den haft att lämna förslag till riksdagen om en omreglering av läkemedelsmarknaden. Den 30 januari 1998 lämnade den särskilda utredaren Lars Jeding sina förslag till statsrådet och chefen för Socialdepartementet i SOU 1998:28, Läkemedel i vård och handel. Sommaren 2001 sålde Bringwell International AB nikotinplåster i strid med svensk lagstiftning för att få till stånd en prövning av apoteksmonopolet i EG-domstolen. Den 29 december 2002 beslutade Stockholms tingsrätt begära ett så kallat förhandsavgörande av EG-domstolen. Den 25 maj 2004 lämnade generaladvokat Philippe Léger sitt förslag till avgörande som tydligt pekade på att den kommande domen skulle peka ut apoteksmonopolet som oförenligt med gemenskapsrätten.

Trots att regeringen haft färdiga förslag från en statlig utredning och trots de många varningssignaler som kommit under lång tid, har regeringen valt att inte agera. När riksdagen nu agerar för att finna en temporär lösning på de problem som regeringens försumlighet har skapat, bör riksdagen även ansvara för att snarast utarbeta ett regelverk för en mer permanent omreglering av detaljhandeln med läkemedel. Detta arbete bör bedrivas inom ett i riksdagen särskilt tillsatt utskott. Detta utskott bör även analysera konsekvenserna av de ändringarna i 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. som föreslås i motionen.

Genom att arbetet bedrivs i ett riksdagsutskott garanteras en parlamentarisk insyn i processen. Det skapar också möjlighet att genom utskottsinitiativ snabbt nå fram till beslut om det skulle visa sig nödvändigt.

Som utgångspunkt för sitt arbete med att finna formerna för en omreglering bör utskottet använda SOU 1998:28, Läkemedel i vård och handel, samt de ytterligare beredningsunderlag som finns i Regeringskansliet med anledning av utredningen.

Stockholm den 7 juni 2005
Maria Larsson (kd)
Per Bill (m)	Marita Aronson (fp)
Anne Marie Brodén (m)	Eva Flyborg (fp)
Kerstin Heinemann (fp)	Cristina Husmark Pehrsson (m)
Kenneth Johansson (c)	Chatrine Pålsson (kd)
Åsa Torstensson (c)