Nationell snöskoterpolitik och utvecklad besöksnäring

Motion 2012/13:MJ299 av Isak From m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en fungerande struktur för skoterleder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om besöksnäringens och andra näringars behov av en nationell snöskoterpolitik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt snöskoterråd även efter 2012 års utgång.

Motivering

Trafikverket, Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Sametinget, snöskoterorganisationer med flera har träffat en överenskommelse om samarbete kring snöskoterfrågor. För att styra och följa upp arbetet kring överenskommelsen har ett nationellt snöskoterråd tillsatts men endast till och med 2012 års utgång. Det finns stort behov av en fortsättning.

Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och allas naturupplevelser. Visionen för samarbetet är att snöskotertrafiken ska bedrivas utan att människor, djur, miljö och egendom skadas eller störs. Nationella snöskoterrådet har skrivit på en frivillig överenskommelse om samarbete som gäller 2007–2012. Inför det sista året har rådet gjort en intern och extern utvärdering av rådet och dess verksamhet. Alla organisationerna i rådet anser att samarbetet har varit mycket lyckat och måste fortsätta i en förtydligad form med ett tydligt regeringsuppdrag även efter 2012.

Den externa utvärderingen visar att man tycker att rådet har gjort ett bra arbete och att rådet kan fylla en viktig roll även i framtiden.

Snöskoterturismen växer för varje år och omsätter stora belopp. Det blir ett värdefullt bidrag för den lokala utvecklingen av den norrländska skogen och fjälldalarna.

Men snöskotern skapar också konflikter med behovet hos andra att få uppleva ostörd natur, med naturskyddsintressen, med markägare, med renskötare, för fjällsäkerheten och så vidare.

För att skapa en positiv och hållbar utveckling av skotertrafiken för alla berörda intressen finns ett behov av att skoterfrågan hanteras på nationell nivå, till exempel genom lagstiftning och andra åtgärder. Även om det flesta frågor ska lösas regionalt eller lokalt så är det nödvändigt att utforma en nationell politik för snöskoterfrågorna.

Det finns inte mycket som slår en gnistrande vacker vårvinterdag på snön. Snöskotern gör det möjligt att ta sig ut till platser som man inte når så lätt på skidor, men den kan också vara ett störningsmoment för andra. För vissa är det en stor frihetskänsla att utnyttja skoterns kraft och resurser i härlig lössnöåkning. För andra är höjdpunkten av vinterupplevelsen att köra långa sträckor på välpreparerade skoterleder. Andra vill ha det lugnt, tyst och skönt när de går på tur med skidorna. Vissa tar gärna skotern ut till en fiskesjö och pimplar i lugn och ro. För andra är skotern ett viktigt arbetsredskap när de reparerar elnätet, telefonnätet eller utvecklar sin renskötsel.

Det är viktigt att ta hänsyn till varandra, så att vi kan behålla vår unika natur och vildmark. Välutbyggda och fungerande skoterleder är därför ett måste, inte minst för att fortsätta skapa arbetstillfällen och utveckla besöksnäringen.

I de norra länen finns ett varierat nätverk av skoterleder, där skoterkörning ska ske i första hand. I de områden i fjällen där det är förbjudet att köra skoter finns det skoterleder som en möjlighet att ändå röra sig i och genom dessa områden. Förbudsområdena i fjällen och skoterleder finns relativt väl utmärkta på fjällkartan som numera finns att köpa hos de flesta bokhandlar. Dessa skoterleder finns markerade på Lantmäteriets fjällkarta. Skoterlederna inom regleringsområden för skoter är uppmärkta i terrängen med ledkryss och påbudsskyltar och fungerar i dag relativt bra.

Men det finns en mängd olika typer av skoterleder. Det finns de allmänna skoterlederna som länsstyrelserna eller kommunerna ansvarar för och det finns skoterleder som skoterklubbar eller andra enskilda ansvarar för. I fjällens regleringsområde finns skoterleder som enda tillåtna färdvägar för skoter.

Det finns behov av att skapa ett övergripande ansvar för anläggning och ansvar för snöskoterlederna, samt organisering och ansvar för utbyggnaden av nya skoterleder.

Snöskotern är en fantastisk möjlighet men det finns frågor om vem som i framtiden ska finansiera drift och investeringar av leder och hur utbildningen av snöskoterförare ska utformas i kombination med miljömässiga krav när det gäller skotertrafik i regleringsområden. Dessa frågor behöver en översyn.

Staten har i mångt och mycket nytta av fungerande ledsystem, till exempel när det gäller räddningstjänst. Man kan också se på detta ur ett näringspolitiskt perspektiv. Turismen är en bransch som expanderar mycket och blir allt mer betydelsefull bland annat i fjällregionerna och i norra skogsregionerna.

Från skoterorganisationer och kommuner är oron stor över hur det ska gå att få ordning på strukturerna i planering och finansiering av skötseln av skoterlederna.

Det lokala inflytandet är viktigt för kunskapen om de lokala förutsättningarna.

Men det behövs en nationell samsyn i hur reglerna ska tolkas för att så smidigt som möjligt få till likartade regler. En nationell översyn av skotertrafiken är en möjlighet för att ge svar på hur finansiering och planering av ledstrukturen och regelverket ska kunna ske på ett likartat sätt i de berörda länen. Ett möjligt arbetssätt vore att ge en länsstyrelse ett samordningsuppdrag att samordna planeringen för det nationella skoterledsnätet som innefattar det sex norra skogslänen och norra Värmland.

Stockholm den 27 september 2012
Isak From (S)
Eva Sonidsson (S)	Gunnar Sandberg (S)
Per Svedberg (S)	Roza Güclü Hedin (S)
Sven-Erik Bucht (S)