Näringslivsutveckling i Västsverige m.m.

Motion 1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s)

Bakgrund

Arbetslösheten och strukturproblemen slår hårt mot
Västsverige som har en hög andel tillverknings- och
verkstadsindustri i förhållande till övriga landet.
Västsverige är en region som starkt påverkas av den ökande
konkurrensen från industri inom bl.a. den Europeiska
Unionen, men också från andra framstående
industrialiserade länder.

Västsverige är föremål för diskussioner om särskilda
försök med en ny regional administrativ och politisk
indelning. Det ställer nya krav på statsmakterna.

Västsverige är också särskilt utsatt för miljöpåverkan
från resterande Europa.

Västsvensk tillverkningsindustri skapar
tjänsteproduktion

Västsverige står med ett ben i industrisamhället och det
andra placerat i kunskapssamhället. Den internationella
integrationen tvingar näringslivet att skärpa
konkurrenskraften. Kraven på kompetens- och
kunskapsutveckling ökar, vilket ställer hårda krav på
utbildningssystemet och på utökade forskningsinsatser.

Industrin är en viktig bas för utvecklingen av tjänster.
Många nya tjänstebaserade verksamheter i Västsverige har
industrin som stor beställare och kund. Vidare förändras
den industriella produktionen av den nya teknik som
används i produkter och produktionssystem. Relationerna
på arbetsplatsen förändras när hierarkiska system byts mot
platta och ansvar delegeras. Kontinuerliga
förändringsprocesser skapas och helhets- eller flödessynsätt
styr produktion och utveckling. Ökad förändringstakt
ställer krav på ett livslångt lärande.

Industrin är därför en viktig del av kunskapssamhället
och en motor i samhällsutvecklingen.

Resurseffektivitet och kvalitet för stärkt
konkurrenskraft och bättre service

En effekt av utvecklingen är att resursutnyttjandet blir
allt effektivare och att kvalitén på varor och tjänster ökar. I
industriell produktion och i tjänsteproduktion sker en
nödvändig förbättring av konkurrenskraften.

Ett omfattande arbete med kvalitetsfrågorna bör
genomsyra såväl offentlig verksamhet som det privata
näringslivet i Västsverige.

Det krävs fortsatta insatser för att utveckla arbetslivet
till det goda arbetslivet.

Viktiga instrument för att understödja denna utveckling
är arbetslivs- och arbetsmiljöfonderna. Det är viktigt att
dessa institutioners erfarenheter tas tillvara och i lämplig
form även fortsättningsvis kan understödja olika
verksamheters utvecklingsprogram för att förbättra
anställdas kunskaper och kompetens, arbetsorganisation
och miljö. En annan viktig institution i sammanhanget är
det s.k. Swedish Institute for Quality, med säte i Göteborg.

Det handlar också om att påverka attityder och
värderingar, att rätt värdera kompetens, att ta
samhällsansvar, att vilja lära av andra, att vilja samverka,
att uppskatta på fakta baserade beslut, att se utvecklingen
som en ständigt föränderlig process m.m.
Utbildningssystemet i vid mening har därför också en stor
betydelse i att förbereda för de nya villkoren i arbetsliv och
samhälle.

För att få ett verkligt genomslag för läroplanen, som i
stor utsträckning redan står för dessa värderingar, krävs
omfattande fortbildningsinsatser för lärare i grund- och
gymnasieskolan. Ett förbättrat samarbete mellan företag
och verksamheter som genomför omfattande förändringar i
arbetsorganisation och skolan är också önskvärd.

Västsvensk verkstadsindustri

Västsvensk verkstadsindustri och dess
underleverantörer genomgår strukturförändringar under
trycket av en hårdnande internationell konkurrens.

Under senare tid har konkurrenskraften stärkts genom
låga kostnadsökningar, förbättrad produktivitet och en de
facto svensk krona.

Särskilda åtgärder bör riktas till förmån för västsvenska
underleverantörer genom en regional fortsättning för den
s.k. Verkstadstekniska Delegationens Verksamhet, som
den borgerliga regeringen avslutade i förtid den 1 juli 1992.

En sådan verksamhet kan dra nytta av de nätverk som
skapats genom projektet Bilkomponent Västsverige.

Länsarbetsnämnderna bör vidare ha möjlighet att
avsätta särskilda resurser till bearbetning av de stora
västsvenska verkstadsföretagens utländska leverantörer
och licenspartner, att flytta produktion till Västsverige.

Västsvensk finansieringsverksamhet

Nordbankens köp av Gota Bank skapar möjligheter att
förstärka bankens förankring i Västsverige.

Såväl Skaraborgsbankens som den gamla Götabankens
roll som provinsbanker bör återupprättas. Det innebär att
regionala huvudkontor måste upprättas och att reella
beslutsbefogenheter över omfattande krediter måste
delegeras till dessa.

Därutöver bör NUTEKs roll som försörjare av s.k.
såddkapital förstärkas. En avgörande del av ett tillskott till
såddkapital bör hanteras av de västsvenska
utvecklingsfonderna i samverkan.

Staten bör återskapa möjligheter att gå in med
villkorslån i projekt inom flyg- och rymdindustrin, som har
speciella förutsättningar jämfört med andra branscher
genom stort risktagande och långsiktig planering.

Tillväxt och hållbar utveckling

Tillväxten får inte ske på miljöns bekostnad. Samhällets
resurser måste användas för att utveckla näringslivets
produktion och vår konsumtion i miljövänlig riktning.
Målet är att all mänsklig aktivitet skall ske i samklang med
naturen. Den långsiktiga målsättningen är viktig att sätta
upp inte minst med tanke på att näringslivets utveckling är
starkt beroende av faktorer i omvärlden som vi inte rår
över. Näringslivets konkurrenskraft och
överlevnadsmöjligheter får inte försämras genom politiskt
uppställda miljökrav, tvärtom måste miljökraven användas
för att skapa konkurrenskraftiga verksamheter och nya
jobb. Det innebär en viktig balansgång mellan olika
intressen i samhället men med kravet om en uthållig
utveckling som ledstjärna och aktiva insatser från samhället
för att skynda på näringslivets utveckling i miljöhänseende.

Offentlig upphandling och offentliga insatser för att
utveckla en systemsyn som gör att de tekniska lösningarna
anpassas efter naturens kretslopp är viktiga inslag i
näringspolitiken.

Systemutveckling

Samhället blir alltmer komplext och är uppbyggt av olika
system och nätverk. Under 1990-talet måste förmodligen
nya, miljövänliga och resurssnåla system skapas.

Exempel på samhällssystem som bör utvecklas är
avfallshanteringssystem, energiförsörjningssystem, person-
och godstransportsystem m.fl.

Offentlig upphandling och teknik- eller
funktionsupphandling är viktiga teknikpolitiska medel som
kan understödja en systemutveckling. Referensmarknader
hemmavid ger större exportmöjligheter. Nya teknik- och
systemlösningar som utvecklas i samverkan mellan samhälle
och näringsliv, bidrar till ett positivt klimat för kreativitet.
Det kan resultera i nya verksamheter och arbetstillfällen.
Samhällsmål kan i tidiga utvecklingsskeden påverka de
produkter och system som tas fram. Satsningar på
biobränslen utgör en miljöanpassad energitillförsel,
baserad på hållbar utveckling. Näringsverksamhet
genereras både vid investering i teknik och byggnader samt
vid drift av bioenergianläggningar. Bioenergianvändning är
ett steg mot ett hållbart energisystem både ur kommersiell
synpunkt och utifrån miljömässiga hänsyn.

En fördubbling av bioenergianvändningen i Västsverige
fram till år 2010 ger utrymme för 5 000
årsverken i investeringar samt 2 000
årsverken per år i drift och bränslehantering.
Förutsättningen att nå denna volym är att marknaden får
tydliga och långsiktiga stabila signaler. Minst 50 miljoner
kronor bör årligen anvisas till Västsverige
under de närmaste fem åren för att påskynda
introduktionen av bioenergi.

NUTEKs möjligheter att understödja
teknikupphandling och demonstrationsprojekt är viktiga i
sammanhanget. Samhället måste ha en aktiv och
pådrivande roll för att få fram teknik och systemlösningar
som är bättre avpassade för natur och människor.

Infrastrukturplanering

Det sätt som infrastrukturplaneringen är ordnad i dag är
inte tillfredsställande. Den nya regionala indelningen av
flera av infrastrukturverken bl.a. vägverket och banverket
försvårar det demokratiska inflytandet. Dessutom
sammanfaller inte infrastrukturverkens regionala indelning
med den administrativa och politiska indelningen, vilket
försvårar en effektiv och samordnad planering. Det är
allvarligt eftersom nya vägar och järnvägar påverkar
samhällets utveckling. Det är allvarligt också eftersom
påverkansmöjligheter inte står i proportion till den
omfattning människor engagerar sig i diskussioner kring
nya sträckningar. Det är vidare helt nödvändigt att regering
och riksdag lägger fast en övergripande nationell
infrastrukturstrategi.

Regionalt inflytande över AMS-resurser

Närmare 100 miljarder
kronor går till arbetsmarknadsåtgärder. Det
säger sig självt att det är oerhört svårt att få ut full effekt
ur så mycket resurser, när ett enda verk skall ansvara för
insatserna.

Det är viktigt att olika samhällsverksamheter kan
samordnas för att nå de samhällsekonomiska bästa
lösningarna på arbetslöshetsproblemen. Det är också
viktigt att arbetsmarknadsåtgärderna är väl avpassade efter
det lokala/ regionala näringslivets behov. En förutsättning
är då att de arbetsmarknadspolitiska medlen kan användas
friare.

Det är dags för en förändring av AMS-insatser, så att de
tvärsektoriella och regionala insatserna får bättre
institutionella förutsättningar.

Vi menar att Västsverige har råd att arbeta, men att vi
inte har råd med ytterligare minskad sysselsättning och
högre arbetslöshet. Våra gemensamma resurser måste
vridas mot mer investeringar i form av utbildning och
infrastruktur, byggande inriktas mot tillväxt, utgifter för
passivt kontantstöd växlas till insatser i det reguljära
utbildningssystemet. Program för arbete i stället för ohälsa
och bidrag har utarbetats i varje län.

Offentlig sektor och arbetsmarknadsinsatser

Nedskärningarna i den offentliga sektorn får orimliga
effekter. Framförallt mänskliga men också
samhällsekonomiska hänsyn talar för att människor inte
skall avskedas från arbeten inom den offentliga sektorn, när
resultatet bara blir arbetslöshet och omflyttning av
kostnader mellan olika samhällsstyrda och -finansierade
verksamheter.

Dessutom är behovet av vård, omsorg och utbildning
fortsatt stort. För att klara dessa behov måste de i stor
utsträckning yrkeskunniga medarbetarna i kommuner och
landsting hållas kvar i arbete och inte skickas ut i
arbetslöshet.

Vi har i en särskild västsvensk socialdemokratisk motion
utvecklat våra krav på kraftfulla arbetsmarknadspolitiska
insatser i Västsverige.

Samverkan över verksamhetsgränser mellan olika
myndigheter och friare medelsanvändning av
arbetsmarknadspolitiska medel är nödvändigt för att kunna
hålla kvar personal i arbete. Det är också
samhällsekonomiskt och mänskligt sett självklara lösningar
på de problem ''övertalighet'' inom offentlig sektor innebär
i dagens arbetsmarknadspolitiska läge.

Konkret innebär detta attDe offentliga arbetsgivarna
samverkar kring insatser mot arbetslösheten
Utbildningsbehovet inventeras hos de offentliga
arbetsgivarnaDe sammanlagda resurserna hos de
offentliga arbetsgivarna utnyttjas i samverkan med målet
högsta möjliga samhällsekonomiska nytta. Sjukvården är
ett exempel på detta.

Möjligheterna för den offentliga sektorn att utnyttja
arbetsmarknadsinsatserna för att nå bästa
samhällsekonomiska nytta har förbättrats. Nu bör
ytterligare hinder för ett effektivt resursutnyttjande
undanröjas genom större möjligheter att använda
arbetsmarknadspolitiska medel för offentliga arbeten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fortsättning på arbetslivs- och
arbetsmiljöfondernas verksamhet,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning av ytterligare resurser
till Swedish Institute for Quality,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda insatser för
fortbildningsverksamheten för lärare på högstadie- och
gymnasienivå,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder till förmån för
västsvenska underleverantörer genom en regional
fortsättning av den s.k. Verkstadstekniska delegationens
verksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av medel till
länsstyrelserna för bearbetning av de västsvenska
verkstadsföretagens utländska leverantörer och
licenspartner för att flytta produktion till Västsverige,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att såväl Skaraborgsbankens som
den gamla Götabankens roll som provinsbanker bör
återupprättas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att NUTEK:s roll som försörjare
av s.k. såddkapital förstärks och att dessa medel fördelas i
regional samverkan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkorslån till projekt inom flyg-
och rymdindustrin,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av medel till Västsverige
för att påskynda introduktionen av bioenergi,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att NUTEK:s möjligheter att
stödja teknikupphandling och demonstrationsprojekt
utökas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om friare användning av de
arbetsmarknadspolitiska medlen inom
länsarbetsnämnderna för att bättre passa lokala/regionala
behov,1

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att infrastrukturverkens
organisation skall sammanfalla med den regionala politiska
och administrativa indelningen.3

Stockholm den 25 januari 1994

Jan Fransson (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Britt Bohlin (s)

Lisbet Calner (s)

Berndt Ekholm (s)

Owe Andréasson (s)
1 Yrkandena 1, 2, 11 hänvisade till AU
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU
3 Yrkande 12 hänvisat till TU