Näringsliv

Motion 2012/13:N365 av Jennie Nilsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen för svensk näringspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att se över regelförenklingsarbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reducerat sjuklöneansvar för företagen.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategisk samverkan mellan samhället, näringslivet och akademin.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av kommersialiseringar av forskningsresultat.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en marknadskompletterade investeringsfond med inriktning mot hållbara investeringar byggd på statlig och privat samfinansiering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en strategi för nationell innovationsupphandling.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning för företag kopplade till inkubatorer.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet för forskare mellan akademin och näringslivet.2

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nyföretagargaranti.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturella och kreativa näringar.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över exportstödet till små och medelstora företag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att permanenta stödet till Visit Sweden.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen, via sitt regleringsbrev till Tillväxtverket, bör förtydliga hur stödet till sociala och kooperativa företag kan stärkas inom myndighetens verksamhetsområden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företag med statligt ägande.

17. Riksdagen avslår regeringens förslag att helt eller delvis avyttra statens aktier i företagen Aktiebolaget Bostadsgaranti, Lernia AB och Vectura Consulting AB.

1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.

2 Yrkande 10 hänvisat till UbU.

Motivering

Arbete är grunden för vårt välstånd. För att hålla ihop och utveckla Sverige krävs att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete skapar delaktighet och ger människor frihet och större möjligheter till utveckling. Fler nya jobb och full sysselsättning är därför vår prioritering. Vår utgångspunkt för tillväxt och för fler nya jobb är ordning och reda i ekonomin. En stark ekonomi är grunden, men det räcker inte för att jobben ska växa fram.

Sverige behöver en aktiv näringspolitik, mer samarbete och gemensamma prioriteringar mellan politik, näring och akademi när det gäller forskning, innovation och utbildning. Genom kontinuerlig utveckling av nya varor och tjänster och smartare produktionslösningar som vässar företagens konkurrenskraft kan både näringslivet och den gemensamma sektorn anställa fler. Det krävs också att vi ger människor förutsättningar för att ta de jobb som växer fram.

Insikten om den aktiva näringspolitiken måste bygga på idén om omställningsförmåga. Den svenska ekonomin blir mer konkurrenskraftig om vi ger både människor och företag förutsättningar att hantera strukturomvandlingar. Det stärker konkurrenskraften genom att skydda människor under omställningsperioder, så att de kan ta nya jobb som växer fram genom en aktiv närings- och företagarpolitik. Omställningsförmågan är en del av en röd tråd i den socialdemokratiska näringspolitiken, som handlar om vår övertygelse om människors förmåga och deras vilja att utvecklas och att stå på egna ben.

Fler och växande företag

I tider av kris och ekonomisk oro behövs kloka investeringar som leder till nya jobb. När ekonomin försvagas behöver den stärkas upp genom att få fler i arbete. Sverige måste ha en aktiv näringspolitik så att människor kan starta nya företag och så att de befintliga företagen kan växa. Det kräver satsningar på innovation och forskning. På så sätt får man fram de nya produkterna och tjänsterna som företagen ska utveckla. Det duger inte att luta sig tillbaka och överlåta allt åt marknaden. Politiken måste kliva fram och ta en aktiv roll.

Vår jobbskapande politik kretsade länge kring de stora industriföretagen. Det har varit en framgångsrik politik som tjänat oss väl. Sveriges ställning som ledande industri- och välfärdsnation hade aldrig nåtts utan en aktiv, socialdemokratisk industripolitik. De senaste decennierna har kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn förstärkts kraftigt och de är mer beroende av varandra, genom till exempel avknoppningar eller genom att det växer upp tjänsteföretag som på olika sätt ger service till industriföretagen. Därför måste en jobbskapande politik också innehålla åtgärder för en framtidsinriktad politik för entreprenörer och företagare med till exempel god tillgång till riskkapital och att det är lätt att växla mellan anställning och företagande.

Regelförenkling

Idag upplever många företag att den administrativa bördan tar för mycket tid och därmed också pengar och resurser i anspråk. Under år 2007 aviserade regeringen en handlingsplan för regelförenklingsarbetet, med målet att förenkla företagens administrativa kostnader med 25 procent fram till år 2010. I skrivande stund har man endast uppnått sju procent, vilket tvingat regeringen att revidera och förlänga målet fram till år 2020. Riksrevisionens kritik är ett kvitto på att regeringen misslyckats att förenkla företagens administration. Vi vill att det ska bli enklare för företag att följa de regler som finns, och vill därför se över arbetet med regelförenklingar. Vi vill exempelvis att nya uppgifter som myndigheter önskar samla in från företagare ska prövas mot de uppgifter som redan samlas in – för att undvika att nya frågor ställs i onödan.

Reducerat sjuklöneansvar för företagen

Sjuklöneansvaret är en viktig fråga för många enmansföretag. Många skulle kunna utöka sin verksamhet genom att anställa ytterligare en person, men väljer hellre att avstå på grund av dyra sjuklöneregler. Vi föreslår att arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen (sjukdag 8–14) slopas. Kostnaden tas över av staten genom att arbetsgivaren kompenseras via en kreditering av skattekontot. Reformen innebär ingen förändring för den anställde då sjuklönereglerna för den enskilde kvarstår i sin nuvarande utformning. Förslaget innebär att företagen endast har kostnadsansvaret för dag 2–7 i sjuklöneperioden. Förslaget beräknas kosta cirka 1,2 miljarder kronor för år 2013. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Stärkt konkurrenskraft genom strategisk samverkan

Den allt starkare internationella konkurrensen sätter våra företag under stor press. Hur Sverige klarar sig i konkurrensen om jobben med andra länder är avgörande för vår framtida utveckling. Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner. Sverige kan inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Det finns alldeles för många länder som kan möta de kraven. Vi måste istället ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster. Det krävs aktiva åtgärder för att bygga ett näringsliv som står sig starkt i den internationella konkurrensen.

Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen. Vi behöver stärka samverkan mellan högskola och näringsliv och vi behöver återigen ta tag i samverkan och dialog mellan näringsliv och politik. Vi socialdemokrater vill bygga en modell för strategisk samverkan inom områden med centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala. Vi avsätter 500 miljoner år 2013 utöver regeringen för uppstart av samverkansprogram mellan arbetsmarknadens parter, akademin och politiska beslutsfattare. I samverkan förvaltas resurserna i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft inom strategiska framtidsnäringar. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Forskning och innovationer stärker den svenska konkurrenskraften

Det råder bred enighet om behovet av strategier och åtgärder för att stärka forskning och innovationer i Sverige. Vi socialdemokrater ser behovet av att göra samhällsinvesteringar för att klara arbetstillfällen och stärka svensk konkurrenskraft. Vi kan konstatera att regeringen inte klarat att göra investeringar som möter dessa behov. Det faktum att vi gör andra ekonomiska prioriteringar än regeringen, bör dock inte hindra oss från att försöka mötas i frågan om förutsättningarna för den framtida forskningen.

Vi har varit beredda att delta i samtal med regeringen om inriktningen för en framtida forsknings- och innovationspolitik. Dock har regeringen avböjt sådana inviter. Det tycker vi är synd och till nackdel för svenskt konkurrenskraft. Sveriges näringsliv och akademi tjänar på stabila spelregler som möjliggör investeringar i forskning och innovationer. Vi hoppas att regeringen omvärderar sin syn och inleder förhandlingar som kan leda till långsiktiga investeringar på forskning och innovationer.

Vad många uppmärksammat under senare år är att de samlade satsningarna på FoU i Sverige inte leder till kommersialisering av nya varor och tjänster i en utsträckning som vore väntat och önskvärt. Detta faktum brukar benämnas som att det finns en svensk innovationsparadox. För att komma till stånd med kommersialiseringar av forskning och innovationer vill vi se över det statliga riskkapitalsystemet, innovationsupphandling och ökad rörlighet av forskare mellan högskolor och näringslivet som dellösningar på ovanstående problem.

Riskkapitalförsörjning i tidiga skeenden

Det finns god tillgång till statligt riskkapital som till betydande del inte nyttjas. Väsentligt är också att tillföra kompetens till nyföretagande, inte bara finansiella resurser. Mot bakgrund av de svårigheter som företag redovisar när det gäller att få tillgång till riskvilligt kapital i tidiga skeden är det tydligt att det krävs nya och effektivare former för hur det statliga riskkapitalet bör organiseras. Vi föreslår att det inrättas en marknadskompletterande investeringsfond med inriktning mot hållbara investeringar byggd på statlig och privat samfinansiering. Staten blir en katalysator för det nya fondsystemet genom att omdisponera tillgängliga statliga medel för riskkapitalförsörjning. Vi vill också göra en översyn av det statliga riskkapitalsystemet i syfte att utforma stödet så att det befintliga riskkapitalet bättre svarar upp mot de behov som finns. Regeringen bör också se över förslag som syftar till att öka tillgången på privat riskkapital. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Utveckla en mer kraftfull och krävande offentlig upphandling

Det finns en stor potential i att förbättra upphandlingen av externa varor och tjänster. Upphandlingsutredningen beräknar den offentliga upphandlingen till mellan 480 och 580 miljarder kronor per år, och identifierar ett antal problem. Exempelvis att upphandlingskompetensen inte är ledande i alla kommuner och landsting. Många upphandlare är osäkra på i vilken utsträckning de får ta hänsyn till andra kriterier än kostnad och uppföljningen är i många fall bristfällig. Detta i kombination med att offentlig upphandling ofta sker inom svåra upphandlingsområden (till exempel skola, omvårdnad, infrastrukturprojekt) gör att det är svårt att tro att svenska skattebetalare får bästa möjliga valuta för sina pengar. Vi tror att en nationell enhet med uppgift att stödja kommuner och landsting i offentlig upphandling skulle förbättra upphandlingen avsevärt. Vi avsätter 50 miljoner kronor för att etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling. Vi vill också upprätta en strategi för nationell innovationsupphandling. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Kapitalförstärkta inkubatorprogram

Vi föreslår en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning för företag kopplade till inkubatorer. Syftet bör vara att omvandla innovativa idéer som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare till företag som befinner sig i ett uppstartsskede. Målet bör vara att företagen efter tiden inom inkubatorn ska bli kapabla att erhålla privat finansiering och fungera utan statligt stöd. Återbetalning av statligt stöd ska ske från de företag inom inkubatorn som genererar intäkter. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor för inkubatorsprogrammen. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Samverkan och ökad rörlighet för forskare mellan akademin och näringslivet

Det räcker inte att få in människor på universitet och högskolor. Att människor enkelt kan röra sig mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv stimulerar innovationer och sprider dem till fler områden. Därför behövs strategier för att främja ökad rörlighet för forskare mellan akademin och övriga arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att se över villkor i forskningsanställningar som premierar ökad rörlighet för forskare mellan akademin och näringslivet.

Nyföretagargaranti

Idag får många entreprenörer som har bärkraftiga affärsidéer och förutsättningar för att starta nya företag avslag av banken för sina låneansökningar enbart för att de saknar tillräckliga säkerheter. Därför föreslår vi att en nyföretagargaranti införs. För detta avsätts 50 miljoner för år 2013. Nyföretagargarantin går ut på att staten går in och tar en del av risken tillsammans med banken för företagare som har bärkraftiga affärsidéer men som saknar tillräckliga säkerheter.

Banken är ofta den externa aktör som har bäst kontakt med och kunskap om företaget. De banker som så vill ska kunna erbjudas medverka i nyföretagargarantin där staten garanterar en andel – till exempel halva lånet. Detta kan ge bankerna möjlighet att expandera lånen till småföretag utan att öka sin totala riskexponering – samtidigt har banken ett starkt incitament att göra en noggrann kreditprövning genom att man står för halva kreditrisken. Ett sådant system blir också administrativt effektivt och billigt för staten. Företag som behöver låna ska vända sig till banken med en kreditansökan.

Banken gör en normal kreditprövning som är oberoende av om företaget behöver en lånegaranti eller ej. Om banken konstaterar att den på normala grunder inte kan lämna kredit, ofta till följd av brist på säkerheter, prövar banken om kredit ändå kan beviljas med stöd av statlig nyföretagargaranti. Typfallet kan vara ett företag med goda framtidsutsikter och en verksamhet som ger eller förväntas ge ett bra kassaflöde men som är i avsaknad av säkerheter. Endast på förhand godkända banker ska kunna erbjuda garantin. För att banken ska kunna pröva möjligheten till lånegaranti ska vissa krav ställas på företaget och dess ägare. Dessa kan vara att ägarna saknar egna medel som kan satsas i bolaget, att det finns en liv- eller kapitalförsäkring som klarar lånet eller delar av det i händelse av dödsfall och att ägarna går i personlig borgen för garanterat belopp. Banken är skyldig att göra en noggrann prövning, annars finns risk för att garantin inte är giltig i händelse av obestånd.

Kulturella och kreativa näringar

Det traditionella industrisamhället står inför stora strukturella förändringar, och en ny kreativ näring är på framväxt. De kulturella och kreativa näringarna präglas av en stor rörlighet. Rörligheten ställer krav på bra infrastruktur inte bara ur traditionell mening utan också ur helt nya perspektiv.

För att lyckas med denna omställning är det avgörande att se hur de strukturella system som vi har byggt upp kring industrisamhällets förutsättningar kan anpassas efter de nya förutsättningar som gäller inom den kulturella och kreativa näringen. Det är också av stor vikt att hitta sätt för de traditionella näringarna och de kreativa näringarna att mötas. De kulturella och kreativa näringarna ligger i gränslandet mellan de kulturella och företagsekonomiska sektorerna. En ökad förståelse för hur den kreativa kompetensen kan användas för att höja värdet eller öka lönsamheten inom andra sektorer behöver skapas. Kultur och kreativa samarbeten kan vara ett sätt att utveckla verksamheten för att öka konkurrenskraften.

Näringarna har ett stort värde också i dess förmåga att vara en dynamo för andra branschers utvecklingsarbete. Det förutsättningslösa och vida synsättet som näringen representerar är av stor betydelse i alla branschers utvecklingspotential. Sveriges framtid ligger i att erövra och behålla en topposition inom områdena innovation och utveckling. I det perspektivet spelar de kulturella och kreativa näringarna en avgörande roll.

Stärkt exportstöd till små – och medelstora företag

Sverige är ett relativt litet exportberoendeland i den internationella ekonomin. Storföretagen är motorn i den svenska industrin men det finns stor potential i att utveckla exportverksamheten för de små och medelstora företagen. Vi har en tradition av dialog mellan politik, näringsliv, fackliga organisationer och akademi. Det har varit ett framgångsrikt koncept för Sverige. Vi vill återupprätta ett konstruktivt samarbetsklimat mellan politik, näringsliv, fack och forskningen i syfte att stärka svensk konkurrenskraft för att skapa arbetstillfällen och resurser för att finansiera välfärden. Sverige behöver investeringar i ökad produktivitet, förstärkt innovationskraft och global konkurrenskraft. Exportrådet ges i uppdrag att utöka rådgivningen till små och medelstora företag om vilka möjligheter att få finansieringsstöd som finns, i Sverige, i EU och internationellt, då detta kan vara svårt att orientera sig kring för mindre företag. Exportrådet ska ge stöd med särskild inriktning på de små och medelstora företagens möjligheter och behov. Detta eftersom små och medelstora företag ofta tar steget till internationalisering. Vi avsätter 25 miljoner kronor 2013 för att främja de små och medelstora företagens export. Pengarna ska framförallt användas till att främja export till de växande marknaderna i Asien, Afrika och Sydamerika. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Sveriges representation utomlands är en vital fråga för vårt lands utrikes-, bistånds- och näringspolitik. Vi måste ha en väl rustad utrikesförvaltning både på Utrikesdepartementet i Stockholm och på plats ute i världen för att kunna förstå politiska, ekonomiska och kulturella trender och för att kunna upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete på en mängd viktiga områden. Socialdemokraterna vill slå vakt om UD:s möjligheter att såväl behålla som nyrekrytera kompetent personal. Socialdemokraterna och regeringen slöt 2011 en överenskommelse som räddar ambassaderna i Hanoi, Buenos Aires, Luanda och Kuala Lumpur från nedläggning. Utöver det handlade överenskommelsen om vikten av att utrikesförvaltningen i närtid ytterligare stärker sin närvaro på viktiga tillväxtmarknader. Via Exportrådet ska riktade exportfrämjande åtgärder göras, exempelvis till länder där det planerades att avveckla den svenska representationen. Satsningen inriktas på att främja exporten i små och medelstora företag och inriktas dessutom på handel med samtliga Bricländer samt Irak. Satsningen riktas särskilt mot viktiga framtidsbranscher, exempelvis kreativa näringar, energieffektivisering och miljöteknik. Med länder som Brasilien och Indien med stark ekonomisk tillväxt växer det fram nya regionala och globala stormakter. Sveriges utrikes- och främjandepolitik bör avspegla detta. Därför välkomnar vi socialdemokrater att Sverige genom överenskommelsen mellan oss och regeringen nu öppnat ett konsulat i Mumbai. Regeringen bör under det kommande året redovisa resultaten av gjorda främjandesatsningar.

Vi socialdemokrater har utöver detta också lagt fram egna förslag om exportfrämjande åtgärder för att stärka de små och medelstora företagens export. Sverige har kunnat hantera globaliseringens negativa effekter samtidigt som vi dragit fördel av dess möjligheter. För att kunna fortsätta med detta måste vi söka breda lösningar för vår internationella politik och Sveriges närvaro i olika delar av världen för att tillvarata våra intressen. Ett exempel på de kortsiktiga beslut som den borgerliga regeringen har tagit under tidigare år utgörs av det hårt kritiserade nedläggningsbeslutet av generalkonsulatet i New York. Vi socialdemokrater menar att denna besparing inte uppväger nackdelarna. Sverige bör ha ett generalkonsulat i New York.

Besöksnäringen

Vårt land erbjuder fantastiska möjligheter till upplevelser av olika slag. Vi har en storslagen natur, rikt kulturarv och kulinarisk höjd. En strategisk satsning kring den svenska besöksnäringen skapar inte bara arbetstillfällen och genererar inkomster. En växande besöksnäring positionerar också Sverige internationellt. Därför vill vi lyfta fram besöksnäringens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen över hela landet. Exempelvis är internationella evenemang ett mycket intressant segment där det finns en stor tillväxtpotential för Sverige.

Branschorganisationen Visitas har tagit fram en strategi för att främja besöksnäringen. I strategin fastslås att besöksnäringen ska växa till 260 000 anställda fram till år 2020. Det är positivt att branschen tar krafttag för att stimulera näringen, men politiken måste också skapa förutsättningar för att stimulera företagandet inom näringen. Visit Sweden, som ägs av staten och organisationen Svensk Turism har till uppdrag att marknadsföra Sverige som destinationsland och att utveckla svenska destinationsplatser. Bolaget har haft ett tillfälligt anslag på 50 miljoner kronor mellan 2009 och 2012 från statens sida. Branschen går in med lika mycket pengar eftersom man inser betydelsen av nya jobb för den växande besöksnäringen. Vi föreslår att stödet permanenteras så att marknadsföringen av Sverige ska kunna hålla den nivå den har idag. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Socialt och kooperativt företagande

Socialt och kooperativt företagande bidrar till ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden och stärker omställningsförmågan för den svenska ekonomin. Omställningsförmågan är en del av en röd tråd i den socialdemokratiska politiken, som handlar om vår övertygelse om människors förmåga och deras vilja att utvecklas för att försörja sig själva. Näringslivet blir också mer konkurrenskraftigt om det finns en mångfald av olika företagsformer.

Det behövs en diskussion om företagsansvar mot dagens förändrade arbetsmarknad. De senaste årens positiva lönsamhetseffekter hos företag som jobbar med socialt ansvarstagande bekräftar att företags konkurrenskraft kan stärkas genom konkurrens under bärkraftiga villkor. Det kooperativa nyföretagandet har också stora möjligheter att bidra till en långsiktig och hållbar tillväxt. Kooperativa företag gör inbrytningar i allt fler branscher. Innovationer som växer fram inom vindkraft, kulturentreprenörskap, upplevelseindustri och olika typer av småföretagssamverkan är oftast resultat från kooperativa företag. Det är viktigt att följa hur förutsättningarna för de kooperativa företagen kan utvecklas och stärkas. Därför vill vi att regeringen i sitt regleringsbrev till Tillväxtverket förtydligar hur stödet för sociala och kooperativa företag kan stärkas inom myndighetens verksamhetsområden. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Företag med statligt ägande

Staten har en viktig uppgift att värna, förvalta och utveckla de gemensamma tillgångarna som statliga företag representerar på ett ansvarsfullt sätt. Genom ett långsiktigt ägande ska de statliga företagen bidra till en långsiktigt och hållbar tillväxt. I flertalet fall har de statliga företagen sitt ursprung i verksamheter som en gång byggts upp med offentliga medel. Oftast har bolagen varit myndigheter eller verkat under monopol i bolagsform som genom den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till konkurrensutsatta företag. Många företag med statligt ägande är i flera fall framgångsrika aktörer i både nationella och internationella marknader där de verkar. De representerar stora värden som svenska folket ytterst är ägare till. Staten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Totalt är cirka 202 000 personer anställda i företag med statligt ägande. Detta medför ett stort ansvar och ställer krav på en långsiktig och professionell förvaltning för att säkerställa tillväxten i vårt land. Det kan finnas skäl att se över det statliga ägandet av bolag. Men det ekonomiska läget är osäkert. Det är därmed en illa vald tid att sälja statliga bolag. Vi säger av denna anledning nej till att sälja de bolag som föreslås i regeringens budgetproposition. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Stockholm den 2 oktober 2012
Jennie Nilsson (S)
Carina Adolfsson Elgestam (S)	Ann-Kristine Johansson (S)
Ingela Nylund Watz (S)	Börje Vestlund (S)
Karin Åström (S)	Krister Örnfjäder (S)
Ingemar Nilsson (S)