Motverka kriminalitet och våldsbejakande extremism - samverkan mellan staten och idrottsrörelsen

Motion 2017/18:1255 av Finn Bengtsson (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör främja samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar för att motverka nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer med syfte att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige skall vara ett tryggt land att bo i. Kriminella gäng är inte oövervinneliga. Medlemmarna är oändligt få i jämförelse med alla laglydiga medborgare. Gängen kan göra sig breda när vi andra drar oss tillbaka. Det gäller att kringskära dem.

Därför vore det viktigt för både polis och kommun att ha en tydlig, långsiktig och genomtänkt närvaro i problemtyngda stadsdelar. Både närpolisarbete och kommunala insatser för att skapa framtidstro behövs. Vi moderater har därför, som en del i vår plan för ett starkare Sverige, föreslagit att Sverige ska ha 25 000 poliser; dessa behövs inte minst i de områden där otryggheten är som störst.

Det finns problem idag med att den organiserade brottsligheten har metoder för att locka ungdomar som befinner sig på drift från skola och laglydighet mot laglöshet och förfall, in i kriminalitet. En av dessa metoder går ut på att ge ungdomarna små kriminella uppdrag mot större ekonomisk ersättning och att visa upp en lockande livsstil med mycket stor omsättning av pengar på olika typer av lyxkonsumtion. Detta ger en falsk bild av att ett alltmer kriminellt beteende leder till rikedom.

I Södertälje har man, via avtal med elitidrottsföreningarna, strävat efter att skapa motbilder med hjälp av förebilder som inte är kriminella. Våra elitidrottare är i sin egenskap av framgångsrika idrottsutövare ofta positiva förebilder, inte sällan med idolstatus hos många ungdomar. Det vore därför önskvärt att även andra kommuner kunde sluta avtal med elitidrottsföreningar, som får offentliga bidrag, och i avtalen komma överens om att elitidrottarna exempelvis ska kvälls- och nattvandra för att lyfta fram laglydiga förebilder som motpoler till gängledare. Har det lyckats i Södertälje så borde potentialen att lyckas med att etablera sådan verksamhet även i andra kommuner vara stor, och särskilt då i kommuner där den grova organiserade brottsligheten försöker tränga sig på och förleda ungdomar med budskapet att kriminalitet skapar välstånd och lycka. Staten genom till exempel Brottsförebyggande rådet skulle kunna samla in och sprida goda exempel på hur kommuner och idrottsföreningar samverkar för att motverka nyrekrytering till gängkriminalitet.

Liknande resonemang som förs ovan angående gängkriminalitet kan även föras vad gäller rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Där handlar det ofta om att extremistgrupperna erbjuder ungdomar som inte känner sig delaktiga i samhället ett socialt sammanhang där de får känna sig betydelsefulla. Därför är det angeläget att erbjuda goda sociala sammanhang som unga i stället kan finna sammanhang och mening i och då kan idrottsrörelsen spela en viktig roll.

Jag har tidigare lyft upp frågan i en motion om att staten bör främja samverkan och att regeringen borde ta initiativ till överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer. Detta i det riktade syftet att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper.

Utskottet valde dock under riksmöte 2015/16 att avslå yrkandet om överläggningar med Riksidrottsförbundet och om samverkan för att förhindra nyrekrytering till kriminalitet med motiveringen:

Idrotten kan bidra med sunda värderingar och normer och fungera som ett skyddsnät för barn och ungdomar som riskerar att hamna snett i livet. I likhet med RF anser utskottet att samverkan mellan flera aktörer, där idrottsrörelsen är en, är mycket viktig och bör uppmuntras. Hur idrottsrörelsen arbetar med att ta ett socialt ansvar är dock en fråga för idrottsrörelsen att bestämma.

Utskottet behandlade även en likalydande motion under riksmötet 2016/17 och valde då att avslå denna.

Naturligtvis har jag inga synpunkter på hur idrotten sist och slutligen väljer att ta ett socialt ansvar. Det gör man redan på många olika sätt idag. Jag hyser fortfarande den uppfattningen att det finns ett behov av initiativ från regeringen till överläggningar och samverkan för att motverka kriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper. Ett första steg bör vara att inleda överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer för att kartlägga intresset hos idrottsrörelsen att bidra i det viktiga arbetet mot gängkriminalitet och våldsbejakande extremism.

Jag vill därför ånyo framföra dessa förslag och anser att riksdagen bör rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med mina yrkanden.

Finn Bengtsson (M)