Millenniemålen – mycket arbete återstår till 2015

Motion 2012/13:U233 av Anita Brodén (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Sverige fortsätter att driva på övriga länder att leva upp till sina biståndslöften.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kraftfulla internationella åtgärder för att få gehör för mänskliga rättigheter, i synnerhet i konfliktländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat engagemang för millenniemålens uppfyllande samt ett bättre tillvaratagande av frivilligorganisationerna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort handelsstörande hinder för att möjliggöra en utveckling i tredje världen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inkludera åtgärder för klimatanpassning samt grön teknikutveckling och tekniköverföring till fattiga länder i Sveriges biståndspolitik.

Motivering

De åtta millenniemålen som antogs av FN år 2000 innebär i korthet en målbeskrivning av vad som förväntas vara uppnått till 2015. De första sju målen handlar om hunger, utbildning, jämställdhet, mödra- och barnadödlighet, hiv och aids, malaria och andra sjukdomar, samt miljö, vatten och sanitet. Mål åtta tar upp det globala ansvaret inom det internationella samfundet för att uppnå målen.

Flera av målen förväntas kunna nås till 2015. Andelen extremt fattiga fortsätter att minska, allt fler barn går i skolan även i de fattigaste länderna och förbättringar har skett när det gäller att hejda spridningen av hiv, aids och malaria. UD skriver på sin hemsida bl.a.

Tre år före 2015, kommer FN med sin årliga millenniemålsrapport där man konstaterar att tre av millenniemålen nåtts redan nu, bl a målet om att halvera fattigdomen. Både antalet och andelen fattiga som lever på mindre än en dryg dollar om dagen har minskat i världens alla regioner och på ett globalt plan har fattigdomen halverats. Också målet om att halvera antalet människor utan tillgång till rent vatten har nåtts. Mer än två miljarder människor har fått tillgång till vatten ur kranar eller skyddade brunnar. Andelen människor som lever i stadsslum har också minskat. Mer än 200 miljoner människor har fått tillgång till bättre vatten, förbättrade hygieniska förhållanden eller mindre trångt boende. Idag går också lika många flickor som pojkar i skolan. Rapporten visar att i Afrika söder om Sahara har antalet barn som börjar skolan ökat från 58 till 76 procent mellan 1999 och 2010.

UD:s rapport är givetvis upplyftande, men vi vet att det samtidigt kvarstår stora utmaningar när det gäller att minska andelen människor som lider av hunger, öka jämställdheten och stärka kvinnors ställning. Millenniemål fem om mödrahälsa är det mål där minst framsteg har skett. För att uppnå millenniemål fem – att minska mödradödligheten – kommer det att krävas extraordinära insatser och uppmärksamhet, en fråga som den senaste FN-konferensen i Rio dessvärre inte tog på största allvar.

Målen är följande:

1. Utrota fattigdom och svält. Mellan åren 1990 och 2015 skall andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag halveras. Samtidigt skall andelen som lider av hunger halveras.

2. Utbildning för alla år 2015. Alla flickor och pojkar ska få grundskoleutbildning senast 2015.

3. Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor. Utbildningsskillnader beroende på kön skall elimineras helst före 2005, men inte senare än 2015.

4. Minska barnadödligheten. Dödligheten bland barn under fem års ålder skall minska med två tredjedelar fram till år 2015.

5. Minska mödradödligheten. Mödradödligheten skall minska med tre fjärdedelar fram till år 2015.

6. Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar skall hejdas före 2015.

7. Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling. Andelen människor utan tillgång till rent vatten skall halveras före 2015. Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden skall ha förbättrats före 2020.

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete. Ett öppet, rättvist och icke-diskriminerande handels- och finanssystem skall utvecklas. Behoven hos de minst utvecklade länderna skall beaktas. Biståndet skall höjas till 0,7 % av BNI (bruttonationalinkomsten).

Frågan om mänskliga rättigheter, och den internationella humanitära rätten inte minst i länder som drabbats av konflikter, behöver uppmärksammas på ett tydligare sätt. Här krävs kraftfulla internationella insatser då kvinnor och barn utsätts för ofattbart våld och övergrepp, en fråga som Sverige behöver driva på i olika internationella forum.

För det fortsatta arbetet med att uppnå millenniemålen kommer det att krävas såväl ökade biståndssatsningar som ett ökat engagemang från världens ledare. Civilsamhället och frivilliga organisationer – nationella som internationella – behöver tillvaratas på ett bättre sätt i detta arbete och få ökad delaktighet, ett arbete som Sverige fortsatt bör driva.

Majoriteten av EU-länderna ger betydligt mindre än 0,7 procent av BNI i bistånd. Det är problematiskt för EU:s trovärdighet. Sverige bör fortsatt arbeta för att EU:s medlemsländer ökar sina biståndsvolymer och lever upp till gjorda åtaganden.

Satsningar för att möjliggöra för småbönder i tredje världen, vilket främst är kvinnor, att få tillgång till utsäde är en nödvändig väg att gå för att minska svälten, öka levnadsstandarden och ge barn tillgång till skolgång. För en ökad levnadsstandard krävs också avsalumöjligheter på de lokala marknaderna. Skall detta vara möjligt måste EU:s exportsubventioner stoppas. Jordbrukssubventioner, skyddstullar och andra handelshinder skapar också dåliga incitament för att bygga ekonomiskt välstånd via handel och företagande i fattiga länder.

Som en viktig åtgärd för att uppnå millenniemålen är det nödvändigt att en satsning sker på klimatanpassningsåtgärder i tredje världen. Den rika delen av världen behöver leva upp till Köpenhamnslöftet i denna del, en fråga som Sverige behöver driva i kommande klimatförhandlingar. Grön teknikutveckling och tekniköverföring till fattiga länder är ett område som bör prioriteras.

Stockholm den 3 oktober 2012

Anita Brodén (FP)