Migrationspolitik

Motion 2004/05:Sf378

av Ulrika Karlsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till eget boende (EBO).

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inskränkt rätt till ny ansökan vid asylärende.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kortare handläggningstider vid asylprövning.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i svenska.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning för barn.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ingripanden vid uppsökande hälso- och sjukvård och skola.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetstillstånd.

Motivering

Världen över drömmer människor om att bygga en bättre framtid någon annanstans. Men av rädsla för det främmande har vi konstruerat gränser, murar och regleringar. Med röda streck i kartboken har det blivit lättare att utestänga än att bejaka andra människor.

Att säga att svensk flyktingpolitik har havererat är en underdrift. Humanitet, solidaritet, generositet och framförallt rättssäkerhet har helt glömts bort på vägen. I stället för att forma en politik och ett system där politiken utgår från principen om att alla människor är resurser, möjligheter och individer med egen kraft att forma sin framtid, bryts människor systematiskt ner på statliga institutioner under en lång period av år för att sedan skickas tillbaka som mänskliga vrak. Drömmande människor förpassas till årslång karantän på nedslitna flyktingförläggningar, utan rätt att läsa svenska och med förbud mot att arbeta. När man väntat i år, när man inte kan språket och när man inte fått känna värdighet genom att få arbeta blir situationen mycket svår. Tillsammans med traumatiska upplevelser från hemlandet ger detta en oro och psykisk press som är svår att själv klara av. Människor tvingas in i en tillvaro som präglas av maktlöshet, tristess, apati, uppgivenhet och till slut sjukdom. En sådan politik är inget annat än inhuman.

I inget annat jämförbart land i världen har invandrare och flyktingar drabbats så hårt av arbetslöshet, socialbidragsberoende och utanförskap som i Sverige. Och i inget annat land är det rådande politiska ledarskapet så handlingsförlamat som här. I stället för att angripa orsakerna till den havererade flyktingpolitiken - en reglerad arbetsmarknad, bidrags- och skattefällor, ett institutionaliserat omhändertagande - har välfärdsstatens ingenjörer vänt sitt eget misslyckande mot nykomlingarna. Med förslag som att inskränka rätten till eget boende (EBO) och inskränka rätten till ny ansökan o.s.v. skjuter regeringen bredvid mål. Det är den enskilde asylsökande som får ta konsekvensen av kommuners och myndigheters fatala misslyckande. Men att en myndighet misslyckats med sitt uppdrag och därigenom fått långa handläggningstider borde aldrig få leda till att avkall ges på skyddet och värnandet om enskilda människors rätt till en fristad och skydd för deras liv. Statistik visar dessutom att människor som bor på flyktingförläggning mår sämre än de i eget boende. Att ta bort rätten till eget boende vore förödande för den enskilde, därför finns det all anledning att stoppa förslaget om borttagande av rätten till eget boende (EBO). Vidare bör förslaget om att ta bort rätten till ny ansökan stoppas. Ett dylikt förslag skulle ta bort den lilla säkerhetsventil som i dag finns i ett rättsosäkert system. Den som har skäl för uppehållstillstånd men som inte fått sin sak korrekt prövad måste kunna lämna in en ny ansökan, i annat fall finns överhängande risk att Sverige bryter mot undertecknade konventioner. Vidare bör handläggningstiderna kortas till maximalt sex månader. Det är inte rimligt att människor skall tvingas vänta mer än sex månader på ett livsavgörande beslut. Klarar inte Migrationsverket eller annan myndighet av detta uppdrag, och då detta beror på dålig hantering från myndighetens sida, bör den asylsökande kunna erhålla ett positivt beslut per automatik. Dessutom måste alla asylsökande erbjudas undervisning i svenska under hela vistelsetiden eftersom den som trots flerårig vistelse i Sverige inte kan tala svenska har försämrade möjligheter till egen försörjning och integration. Alla barn måste få möjlighet att delta i den svenska undervisningen. Att barn år ut och år in går till s.k. asylklasser där det ofta endast erbjuds ett begränsat antal ämnen är inte acceptabelt i ett land som skrivit under FN:s barnkonvention. Lika oacceptabelt är det när gömda barn av rädsla inte törs gå till skolan eller inte törs uppsöka sjukvården. Trots att FN:s barnkonvention kräver att myndigheter, domstolar m.fl. agerar utifrån barnens bästa sker inte det idag. Därför borde det vara olagligt för polis att göra ingripanden vid uppsökande av hälso- och sjukvård och skola.

Samtliga som invandrar till Sverige borde automatiskt erhålla arbetstillstånd direkt vid tullen. Dagens system med ansökan om undantag från förbudet att arbeta, som i praktiken är mycket svårt att få, är otillfredsställande. Det leder bara till att vi via byråkrati hindrar och förbjuder människor från att arbeta. Dessutom är det absurt att arbetsvilliga människor måste ansöka om undantag från förbudet mot att arbeta.

Stockholm den 5 oktober 2004

Ulrika Karlsson (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (7)