med anledning av skr. 2001/02:176 Kultur och delaktighet

Motion 2001/02:Kr14 av Jan Backman (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vissa slutsatser i regeringens skrivelse.

Motivering

I regeringens skrivelse redovisas ett antal statistiska uppgifter som anses skola visa att uppfyllandet av ett av de kulturpolitiska målen, det s.k. jämlikhetsmålet om delaktighet och eget skapande har påverkats i positiv riktning genom de statliga insatserna på kulturområdet.

Jag anser att det finns anledning att på vissa punkter ifrågasätta dessa slutsatser.

1. När det gäller teaterbesök saknas uppgifter om hur besökstalen ser ut och har förändrats över tiden i olika åldersgrupper på de teatrar som inte uppbär statsunderstöd. Privatteatrarnas och friluftsteatrarnas, t.ex. Fredriksdalsteatern i Helsingborg, föreställningar och olika bygdespel, krönikespel och liknande är för många människor väsentliga och givande teaterupplevelser. En mer fullständig redovisning av besöksutvecklingen på dessa skulle på ett betydande sätt komplettera bilden av svenska folkets teatervanor.

2. På samma sätt saknas det i statistiken uppgifter om konsertbesök. En redovisning av besökutvecklingen på olika sommarfestivaler, både de med rockmusik och de med andra inriktningar som bärande tema skulle vara ett viktigt komplement till ULF:s sifferuppgifter. Att också, förutom de stora konsertgalorna, olika klubbar och andra nöjesinrättningar erbjuder musikaliska upplevelser av hög klass borde på något sätt avspeglas i statistiken. För många, kanske framför allt unga, är konsertbesöket förbundet med stora egna ekonomiska utgifter och det vore intressant om man kunde uppskatta hur dessa kostnader förhåller sig till de statliga bidragen.

3. Det saknas någon form av longitudinell studie av kulturvanornas utveckling. I stället för att bara följa redovisningen av olika åldersgruppers kulturvanor kunde det vara intressant om man också kunde följa en grupp individer. Hur påverkas biblioteksbesöken av stigande ålder, minskar svenska män sina teaterbesök ju äldre de blir? Sådana uppgifter skulle kunna belysa behovet av stimulansåtgärder riktade till olika grupper i olika skeden av livet.

4. Studieförbundens kulturprogram anges i skrivelsen ha samlat 15,4 miljoner deltagare under 2001. Det skulle avsevärt underlätta tolkningen av denna uppgift om man också kunde redovisa definitionen av sådana kulturprogram. Spännvidden mellan vad som kan få räknas in är så stor att en enda siffra inte ger underlag för en seriös utvärdering av den kulturpolitiska betydelsen. Här kan förhoppningsvis den pågående utvärderingen av folkbildningen bidra till intressanta klarlägganden.

5. I bilaga 2 finns en redovisning av kulturvanor uppdelade efter nationalitet. För de olika grupperna andra generationens invandrare, naturaliserade invandrare, utländska medborgare, finländska medborgare och övriga utomnordiska medborgare anges inte om de är ömsesidigt uteslutande. Speciellt begreppet naturaliserade invandrare förefaller vara av typen självuppfyllande profetia; när kulturvanemönstret sammanfaller med det för infödda svenskar betraktas man som naturaliserad. För att denna statistik skall kunna utgöra underlag för beslut behöver den en betydlig uppstramning. För övrigt är det kanske inte ens önskvärt med denna typ av kategorisering över huvud taget.

På bland annat dessa fem punkter anser jag att kommande liknande måluppfyllelseutvärdringar behöver kompletteras.

Stockholm den 12 juni 2002

Jan Backman (m)