med anledning av skr. 2000/01:4 Migration och asylpolitik

Motion 2000/01:Sf5
av Margit Gennser m.fl. (m)
Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-12 Granskning: 2000-10-13 Hänvisning: 2000-10-13

Avsändare (18)

Motion till riksdagen
2000/01:Sf5
av Gennser, Margit (m)

med anledning av skr. 2000/01:4 Migration och asylpolitik


1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetskraftsinvandring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sveriges insatser för flyktingar mer än i dag skall koncen-
treras på förebyggande insatser och insatser i närområdena.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att flyktingpolitiken skall vägledas av de principer som
föreslås i motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att missbruk av asylrätt skall leda till avslag på asylansökan
eller till tillfälligt uppehållstillstånd vid skyddsbehov.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kriterier i den legala processen för utlänningsärenden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. Dublinärenden.
7. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av gällande lagstiftning
avseende flyktingsmuggling, i enlighet med vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen beslutar att försörjningsansvar vid familjeåterförening utreds,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger förslag om mer aktiva åtgärder för
att möjliggöra frivillig återvandring, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Migrationsverket och Utlänningsnämnden måste få
förstärkta resurser för att utföra sitt arbete.
2 En modern migrationspolitik
Migrationsfrågorna står högt på dagordningen inför vår och vår
kontinents framtid liksom för andra delar av vår värld. Sverige är en litet
land och en liten aktör i en dynamisk och föränderlig värld även om vi
inte skall underskatta våra möjligheter att agera. Migrationsfrågor kan
dock inte hanteras ensidigt av oss i Sverige. Vi måste söka samarbete och
aktivt medverka till att migrationsfrågor löses på ett humant och
rättssäkert sätt även i det internationella samarbetet.
2.1 Migrationsorsakerna är många
Förtryck och förföljelse av enskilda är i många länder dessvärre
fortfarande en realitet. Inbördeskrig och andra interna konflikter medför
också att människor måste söka skydd. Etniska konflikter i Europa och
annorstädes har varit orsaken till stora flyktingströmmar till Sverige
liksom till andra länder, och vi är förpliktigade att bidra till skydd åt dem
som har skyddsbehov.
De stora skillnaderna i materiell välfärd, frihet och mänskliga rättigheter
som råder mellan västvärlden och fattigare länder gör att många vill lämna
sina hemländer och skapa nya livschanser för sig och sina familjer.
Människosmuggling har därför fått mycket omfattande proportioner och
alltmer cyniska metoder används eftersom lönsamheten är så stor.
Kvinnohandeln (trafficing) tar sig också förfärande proportioner. Tragedier
följer i spåren - något som dagligen sker men som kom till särskilt dramatiskt
uttryck när ett antal kineser dog i en container i Dover i somras.
2.2 Reglerad invandring
Vår invandringspolitik är reglerad och måste så förbli. Den trygghet och
välfärd vi vill ge dem som stadigvarande vistas i vårt land, kan inte
utsträckas till alla som skulle vilja bosätta sig här utan främst till dem som
är flyktingar eller har skyddsbehov och deras familjer samt de som
arbetskraftsinvandrar.
Sverige är del av en öppen arbetsmarknad som omfattar hela EU och EES.
Hittills tycks vi dock vara nettoexportör av arbetskraft till EU. Fram till 1970
var vi stora importörer av arbetskraft. Idag skall arbetssökande från andra
länder än EU ha godkännande av Länsarbetsnämnden med möjlighet att
överklaga till Arbetsmarknadsstyrelsen innan Migrationsverket beviljar
uppehålls- och arbetstillstånd. Det erfordras att den sökande besitter unik
kompetens. Enligt regeringens skrivelse har endast ca 350 tillstånd utanför
EES-avtalet beviljats årligen, något som är ägnat att förvåna i tider då
arbetskraftsinvandring behöver öka.
Moderata samlingspartiet anser att arbets- och uppehållstillstånd kan ges
när seriösa arbetserbjudanden föreligger och att en översyn av regelverket
kring arbetstillstånd bör komma till stånd snarast.
Fri invandring och öppna gränser förespråkas av en del. Det är en
tilltalande vision men inte möjlig att förverkliga annat än stegvis och i
samverkan med andra länder, i Sveriges fall främst med övriga EU-länder. En
helt öppen och fri invandring förutsätter en nedmontering av socialstatens
förmåner, något som knappast i dag har ett folkligt stöd. Det är därför vi i
första hand öppnar vårt land för flyktingar och de som har skyddsbehov samt
deras familjer. Fri rörlighet över gränserna har åstadkommits stegvis i Europa
och kan utvecklas vidare allteftersom fler länder vill delta i EU-samarbetet
och är beredda att tillämpa de gemensamma regler vad gäller demokrati och
mänskliga rättigheter som krävs.
2.3 Invandringen måste ha folkligt stöd
Invandringspolitiken måste vara tydligt utformad och ha en förankring i
breda folklager. Främlingsfientlighet och negativa attityder uppstår om
misstanke finns att de som fått uppehållstillstånd inte är egentliga
flyktingar. Ett ökat stöd för invandring kan bara uppnås om invandrarna
ses som individer som utvecklar och berikar Sverige i stället för att ses
som ett socialt problem. Svenskarna och deras politiker måste också
tydligt markera sin vilja att försvara de värderingar och de kulturmönster
som vi i Sverige uppnått under en lång utvecklingsperiod. Ömsesidig
tolerans av olika traditioner och levnadsmönster måste upprätthållas, men
det får inte innebära att värderingar och utmanande livsstilar skall
accepteras när de står i uppenbar konflikt med de värderingar som vuxit
fram i Sverige vad gäller t.ex. synen på jämställdhet och barnens
rättigheter. Rasism och också omvänd rasism måste bekämpas liksom
olika former av diskriminering.
Det är viktigt att skilja på flyktinginvandring och invandring i övrigt. I
massmedia framställs ofta människor som söker asyl och som smugglats in i
landet som flyktingar även om deras motiv till att lämna hemlandet
företrädesvis är ekonomiska. Flykting är man om kriterierna för skyddsbehov
i utlänningslagen är uppfyllda, och då har man rätt till permanent eller
tillfälligt skydd.
Sverige är som ovan framhållits en liten aktör och spelar endast en
marginell roll. Vi har valt att främst koncentrera våra samarbetssträvanden
inom EU:s ram. Vår röst måste givetvis också kunna höras inom
världssamfundet och stödet till UNHCR:s verksamhet är och skall vara
omfattande. Sverige har en modern och human flyktingpolitik och vi kan
därför bidra med vår erfarenhet och vårt kunnande. Vår lagstiftning
moderniserades grundligt så sent som 1.1 1997. Socialdemokrater, Moderater
och Centern stod bakom majoritetsförslaget.
En lagstiftning kan dock aldrig låsas för evigt, en utveckling sker ständigt.
Inom migrationspolitiken sker samarbete med EU och UNHCR. Ett
förändringsarbete måste ständigt ske. Moderata samlingspartiet vill peka på
ett antal förslag som vi vill se förverkligade eller utvecklade.
2.4 Flyktingpolitiken större och viktigare än
asylpolitiken
Sveriges insatser måste ses i ett helhetsperspektiv.
Antalet flyktingar i världen som är under UNHCR:s ansvar är över 20
miljoner varav 4 miljoner är internflyktingar. De stora och avgörande
insatserna kan inte ske inom vårt lands gränser.
Med våra begränsade resurser skall Sveriges insatser i ökande utsträckning
koncentreras på förebyggande insatser och direkt hjälp till flyktingarna i deras
närområden. Diplomati, fredsskapande insatser, både civilt och militärt,
utvecklingsbistånd, mänskliga rättigheter-bistånd och stöd till FN:s
flyktingorgan och andra internationella organisationer är instrument att bidra
till att minska flyktingströmmarna och den misär som följer i deras spår.
2.5 Samarbete med andra länder en förutsättning
Om stora flyktingströmmar uppstår skall vår politik vara inriktad på att ge
skydd åt så många som möjligt med de begränsade medel som står till
förfogande. Samverkan med EU och andra aktörer är en förutsättning för
effektiv hjälp. Vidare skall politiken vara inriktad på att åstadkomma
återvändande snarast möjligt enligt principen att varje människa har rätt
att leva i sitt eget land i frihet och trygghet. Dessa principer vägleder
också UNHCR. Få länder har dock, jämfört med Sverige, så tydligt,
åtminstone i teorin, lagt migrationspolitiska aspekter i det internationella
arbetet för att skapa fred och säkerhet.
Man skulle kunna se arbetet som indelat i flera led.
1. Försöka hjälpa och ge bidrag till arbetet att ge skydd inom
konfliktlandets gränser, att i FN:s regi inrätta s.k. safe havens. Här krävs
eventuellt militär eller annan närvaro samt humanitära insatser.
2. Om detta inte går bör flyktingarna erhålla skydd i grannländer eller i
regionen. Här kan humanitära insatser bli aktuella samt kraftfullt stöd ges
till UNHCR m.fl.
3. Om de regionala länderna inte kan ta emot flyktingströmmarna bör
tillfälliga tillstånd i tredje land kunna ges men med klar målsättning att
repatriering sker när förutsättningar finns. Här bör s.k. burden-sharing
praktiseras, något som arbetas med inom EU.
4. Om förutsättningar inte finns bör permanenta uppehållstillstånd ges i
tredje land men med stöd till återvandring på frivillig väg.
Vi moderater anser att dessa principer skall på ett tydligt sätt vara
vägledande för Sveriges politik även om vi är medvetna om att
förenklingar inte kan ske och att flyktingpolitiska instrument måste
användas flexibelt och med hänsyn till vad situationen kräver.
2.6 Asylpolitiken
Asylrätten är fundamental och måste ständigt försvaras. Det sker dels
genom att förmå länder att underteckna relevanta konventioner och
framställa krav på att alla garanteras korrekt asylprocess i enlighet med
det internationellt erkända regelverket, dels att vi själva har en
asylprocess som lever upp till de kvalitetskrav som är värdigt en rättsstat,
dels att vi bekämpar missbruk av asylrätten så att den inte degraderas och
urholkas.
Det finns ingen lagstadgad rätt att söka asyl just i Sverige. Om behov av
skydd finns kan detta oftast ges i det land som ligger närmast till, s.k. första
asylland. Om en förföljd person ändå reser ända till Sverige för att söka asyl
har Sverige en självklar skyldighet att pröva asylansökan om det inte avser
fall som skall behandlas i enlighet med Dublinkonventionen, det vill säga hos
det signatärland dit den asylsökande först kom.
Missbruk av asylrätt skall stävjas så långt som möjligt. Asyl skall ges till
personer som dokumenterat blivit förföljda enligt Genévekonventionens
bestämmelser. Det ankommer på den asylsökande att styrka sin identitet och
att förete trovärdiga handlingar och att i övrigt samarbeta i asylprocessen. I
annat fall skall avslag ges eller när skyddsbehov sannolikt föreligger, ett
tillfälligt uppehållstillstånd i avvaktan på fullt klarläggande av identitet och
övriga förhållanden. Självfallet måste en asylutredning utgå ifrån att
skyddsbehov kan föreligga även om oklarheter finns.
2.7 Asylprocessen
Utredning om asylprocessen har gjorts av en parlamentarisk utredning
(NIPU) som enhälligt förordade förvaltningsdomstolarna som organ för
asylprocesserna, låt vara med varierande förslag. Tunga remissinstanser
är kritiska till att överföra utlänningsärenden till allmänna
domstolsväsendet. Regeringen har därefter ytterligare belyst frågan om en
specialdomstol för utlänningsärenden i en särskild utredning som nu
remissbehandlas.
Vi avvaktar nu remissbehandlingen och återkommer med vårt
ställningstagande när denna är avslutad.
2.8 Dublinkonventionen
Dublinkonventionen har varit i kraft ett par år och inte fungerat fullt ut.
Möjligheterna att jämföra fingeravtryck är ännu inte utbyggda på grund
av förseningar med att införa Eurodac-systemet. Dublinkonventionen
tillkom bl.a. för att förhindra s.k. asylshopping och signaler om att
asylsökande, som fått sina fall avgjorda i ett Dublinland, ändå kan hoppas
på uppehållstillstånd i Sverige, urholkar konventionens trovärdighet och
därmed motivet till att vi över huvud taget har en konvention.
I vissa fall kan det vara motiverat att Sverige ändå tar över ett s.k.
Dublinärende om den asylsökande har alla sina anhöriga här och att vistelsen
i ett annat Dublinland endast var av kort varaktighet.
Dublinkonventionen utvärderas för närvarande och bör resultera i en mer
effektiv och snabbare process än den vi hittills har haft.
2.9 Smuggling
Huvudparten (ca 70 %) av dem som söker asyl har smugglats in i landet
eller i vart fall valt att inte söka asyl vid gränsen, vilket förutsätts ske
enligt lagstiftningen. Den insmugglade har ofta betalat höga kostnader
och måste många gånger underkasta sig långa betalningsplaner om och
när uppehållstillstånd erhållits.
Smugglarna tycks inte sky några medel i sin verksamhet och cynismen är
total. Flyktingsmuggling har blivit en mycket lönsam affär för ligor som har
kontakter här i landet liksom i andra länder i väst.
Samarbete inom EU:s ram och i andra fora är det enda motmedlet som står
till buds. Det är dock mycket viktigt att Sverige klargör sin hållning vad
gäller
flyktingsmuggling.
Moderata samlingspartiet föreslår att regeringen gör en översyn av
gällande lagstiftning mot bakgrund av att flyktingsmugglingen bedrivs i allt
grövre former.
2.10 "Kompensatoriska åtgärder"
I samband med att Sverige blir operativ medlem i Schengensamarbetet,
och redan nu med ledning av erfarenheterna från Öresundsbrons
öppnande, uppstår frågor omkring möjligheterna att kontrollera
utlänningar som uppehåller sig illegalt i landet. Redan när konventionen
om Schengensamarbetet antogs talades det om nödvändigheten av att
införa kompensatoriska åtgärder för att motverka den förmodade
ökningen av illegal vistelse som uppstår på grund av avskaffandet av
gränskontrollerna. Det är för Moderata samlingspartiet självklart att vi i
Sverige måste minimera antalet personer som vistas här utan tillstånd.
Några kompensatoriska åtgärder har dock inte införts då regeringen inte
ansåg att det var nödvändigt att införa ytterligare kontroller i enlighet med de
förslag som fanns, detta genom att hänvisa till att Lagrådet framfört
synpunkter på de aktuella förslagen. I yttrande till justitieutskottet i samband
med behandlingen av regeringens proposition angående polissamarbete m.m.
med anledning av Sveriges anslutning till Schengen, uttalade
socialförsäkringsutskottet "att utskottet förutsätter att regeringen noga följer
effekterna av slopandet av kontrollen vid de inre gränserna samt hur den inre
utlänningskontrollen utförs, till såväl omfattning som formerna".
Vi utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med en noggrannare
analys i enlighet med detta uttalande.
2.11 Mottagande
Sverige har ett mycket generöst mottagningssystem för asylsökande och
för invandrare. Det råder knappast något tvivel om att många s.k.
flyktingar, även sådana som vistas i andra EU-länder, söker sig hit på just
denna grund.
Moderata samlingspartiet anser att medborgarskapet skall konstituera
rätten till våra bosättningsrelaterade trygghetssystem om inte annat avtalats
mellan Sverige och andra länder. Invandrare som erhållit uppehållstillstånd på
andra grunder än enligt Genévekonventionen eller i övrigt är
skyddsbehövande har själv att ta ansvar för sin försörjning, och
myndigheterna har skyldighet att erbjuda arbete eller sysselsättning så att
försörjning kan ske. Arbetslinjen måste hävdas.
De som erhållit asyl bedöms inte kunna återvända till sina hemländer och
får därför automatiskt sociala rättigheter i likhet med svenska medborgare
men skall också omfattas av krav på egen försörjning.
Egenförsörjning för icke svenska medborgare bör utredas och regeringen
bör utforma regler som klargör ansvaret för den egna försörjningen m.m.
Sverige bör utveckla sitt mottagande så att särskilda insatser görs för
utsatta grupper såsom ensamma barn, kvinnor som utsatts för sexuellt våld
eller på annat sätt drabbats av traumatiska upplevelser.
2.12 Uppehållstillstånd vid anknytning
Tillfälliga uppehållstillstånd (uppskjuten invandringsprövning) kan ges
till människor som önskar gifta sig/sammanbo med en härvarande person
med uppehållstillstånd. Den sökande skall kunna visa att försörjning och
bostad är ordnad på ett seriöst sätt innan uppehållstillstånd ges.
Seriositetsprövning i samband med s.k. arrangerade äktenskap utreds för
närvarande av en parlamentarisk kommitté. Moderata samlingspartiet vill
därför inte nu lägga några förslag, men vi vill ändå peka på att det strider mot
svenska värderingar att män eller kvinnor mot sin vilja gifts bort i unga år.
2.13 Uppehållstillstånd för anhöriga
Uppehållstillstånd kan i dag ges till medlemmar i en kärnfamilj
(hustru/man samt beroende barn under 18) samt även övrig nära anhörig i
den mån denne delat hushåll med familjen innan avfärden.
Reglerna för familjeåterförening eller för andra nära anhöriga kan göras
mer generösa om försörjningsansvar införs. Den eller de som vill att en nära
anhörig skall få bosätta sig i Sverige måste åta sig ett försörjningsansvar och
också kunna visa att bostad finns. För dem som har otillräckliga medel bör
bindande och långsiktiga avtal med socialtjänsten kunna tecknas och
sponsringsavtal kunna tillåtas. Försäkringsavtal för sjukvård bör kunna
tecknas obligatoriskt.
Försörjningsansvar bör snarast utredas och tilläggsdirektiv ges till den
tillsatta utredningen, Kommittén för översyn av utlänningslagens
bestämmelser om anhöriginvandring, något som regeringen tidigare ställt i
utsikt men i slutändan inte valt att göra.
2.14 Uppehållstillstånd vid humanitära skäl
Sådana uppehållstillstånd beviljas ytterst sparsamt enligt principen "att vi
inte kan fungera som sjukvårdsgivare åt människor i nöd runt om i
världen."
Humanitära skäl kan uppstå också i Sverige om personen/familjen fått
avvisningsbeslut men vistats här en lång tid, blivit psykiskt nedgången med
därmed överhängande suicidtankar eller liknande.
Humanitärt betingade uppehållstillstånd har ökat framför allt för barn. Det
är av stor vikt att asylansökningar kan hanteras snabbt och rättssäkert så att
asylsökanden, som får avslag kan avvisas innan vistelsetiden blir lång. Det är
ju inte avsikten att personer som sökt asyl och som fått avslag ändå får stanna
på andra grunder därför att asylprocessen tagit alldeles för lång tid. Som ovan
nämnts är det högst osäkert om NIPU:s förslag bidrar till att förbättra de
humanitära tragedierna som långa handläggningstider leder till.
2.15 Migrationsverket
Det gränsnära arbetet måste prioriteras. Asylutredningar och s.k. snabba
avvisningar måste kunna ske utan dröjsmål inte minst för att kunna
undvika humanitära problem som uppstår hos enskilda på grund av
ovisshet och väntan. Utlänningsnämndens arbete måste respekteras, inte
minst är detta nödvändigt under den beredningsprocess som sker rörande
ny asylprocess.
Migrationsverket har ett helhetsansvar för hela asylprocessen liksom också
för återvändande och avvisning och måste ges adekvata resurser för detta. I
budgetmotion har Moderata samlingspartiet ökat anslaget till
Migrationsverket med 20 miljoner kronor.
2.16 Återvändande
Åtskilliga invandrare önskar återvända till sina hemländer sedan
orsakerna till flykten inte längre är för handen. Konflikterna kanske har
bilagts eller en demokratisk utveckling skett. Kanske blev inte heller livet
i det nya landet Sverige det man tänkt sig. Sverige bör utveckla en mer
aktiv återvandringspolitik som syftar till att stimulera till återvändande
både kanske genom ökat direkt penningstöd och genom att kombinera
återvändande med biståndsinsatser. Regeringen bör återkomma med
förslag till riksdagen vad gäller program för återvandringsfrågor.

Stockholm den 11 oktober 2000
Margit Gennser (m)
Gustaf von Essen (m)
Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)
Margareta Cederfelt (m)
Björn Leivik (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Carl G Nilsson (m)
Leif Carlson (m)
Yrkanden (29)