med anledning av skr. 1997/98:147 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1997

Motion 1997/98:U63 av Ingrid Näslund m.fl. (kd)

Motion till riksdagen 1997/98:U63 av Ingrid Nslund m.fl. (kd)

med anledning av skr. 1997/98:147 Redogrelse fr den svenska krigsmaterielexporten r 1997

I skrivelsen redogrs fr den totala svenska
krigsmaterielexporten under r 1997. Exporten delas upp i
kategorierna Krigsmateriel fr strid samt vrig
krigsmateriel. Vidare ger skrivelsen en bild av den
geografiska frdelningen av den svenska
krigsmaterielexporten.

Exporten begrnsas av lagen om krigsmateriel samt av de riktlinjer som
regeringen anger fr export av krigsmateriel. Kristdemokraterna anser att de
kriterier som mste uppfyllas fr att krigsmaterielexport ska tilltas r
tillfredsstllande. Dremot har tolkningen av dessa kriterier i vissa fall
kunnat ifrgasttas, framfr allt betrffande bedmningen av huruvida ett
land respekterar de mnskliga rttigheterna.

Mottagarlnder av svensk
krigsmaterielexport

Bland mottagarna av svensk krigsmaterielexport under r
1997 finns vissa lnder som knappast kan sgas uppfylla de
krav som stlls fr att exporttillstnd ska ges. En kategori
lnder befinner sig i eller riskerar vpnad konflikt med ett
annat land eller inom sina egna grnser. En annan grupp
krnker de mnskliga rttigheterna p ett stt som knappast
kan anses frenligt med svenska krav.

Kristdemokraterna har flera gnger reserverat sig mot krigsmateriel-
exporten till Indonesien med hnvisning till bristen p respekt fr de mnsk-
liga rttigheterna p stra Timor. Den tumultartade politiska situationen i
Indonesien under vren tyder ocks p att landet r lngt ifrn stabilt.
Suhartos avgng har visserligen stoppat upptrappningen av spnningen, men
det r nnu fr tidigt att dra ngra slutsatser om de lngsiktiga konse-
kvenserna. Under 1997 har bde krigsmateriel fr strid och vrig krigs-
materiel exporterats till Indonesien. Denna export br upphra och inte
terupptas frrn situationen i landet stabiliserats och respekten fr de
mnskliga rttigheterna upprttats ven p stra Timor.

Lget i Kashmir r fortfarande mycket spnt. Med den nya indiska
regeringen har konfliktrisken mellan Indien och Pakistan snarare kat n
minskat. Bde Indien och Pakistan har under vren genomfrt krnvapen-
provsprngningar och drmed valt att trotsa opinionen i omvrlden. Detta
beslut riskerar att leda till upprustning. Indien och Pakistan har en lng
historia av konflikter och spnda relationer. Krigsmaterielexporten som
frekommit till bda dessa lnder, ven under 1997, mste drfr ifrgasttas
och ny export br inte ske innan ptagliga frndringar av situationen skett.
ven fljdleveranser ter sig i ljuset av de senaste hndelserna svrfrsvarligt
ur skerhetspolitisk synvinkel. Sverige br i EU och i FN:s skerhetsrd
verka fr ett vapenembargo mot Indien.

ven vapenexporten till Republiken Korea mste ifrgasttas med tanke
p det krigstillstnd som fortfarande rder mellan de koreanska lnderna.

Fljdleveranser

Kristdemokraterna vlkomnar att vrt krav p en utredning
av begreppet fljdleverans nu uppfylls. Det har enligt vr
mening frekommit tillfllen och renden dr begreppet
tnjts alltfr kraftigt i syfte att medge exporttillstnd. Det r
drfr viktigt att reglerna och ven praxis ses ver och vi ser
fram emot den av regeringen tillsatta utredningens
redovisning som kommer att ske i slutet av 1998. Genom
Indiens och Pakistans krnvapenprovsprngningar
aktualiseras ocks frgan om avbrytande av fljdleveranser.

Rapportering om
vapenverfringar

Det frmsta instrumentet fr internationell kontroll och
rapportering av vapenverfringar r det register som FN:s
generalfrsamling antog i december 1991 och dit till dags
dato 93 av FN:s 185 medlemslnder rapporterat om export
och import av sju kategorier tyngre vapen.
Kristdemokraterna har tidigare framfrt krav p att Sverige
br prva frgan om att begrnsa vapenexporten till lnder
som snder fullstndig information till registret. Det r ett
krav som vi str fast vid. Samtidigt r det viktigt att Sverige
p egen hand, men ven i EU, uppmanar de lnder som inte
redovisar vapenhandeln att gra detta.

Det r vrt att notera att av de 34 lnder till vilka Sverige exporterat krigs-
materiel fr strid under 1997 r det fem lnder (Oman, Tunisien, Venezuela,
Kuwait och Mauritius) som ej rapporterat till registret. Av dessa har en mer
omfattande export skett till de tre frstnmnda.

Sverige och EU

Det r gldjande att EU-lndernas utrikesministrar nu kunnat
enas om en gemensam etisk kod fr vapenexport.
Kristdemokraterna har en lngre tid fresprkat en sdan
kod. Tyvrr r resultatet inte fullt s positivt som man kunde
ha hoppats. Koden blir inte juridiskt bindande, nationella
rapporter om export kommer troligen att hemligstmplas och
ett enskilt land som exporterar vapen, trots att ett annat EU-
land tidigare sagt nej till export, behver bara rapportera till
det landet men ej till vriga EU-lnder. nd r det en klar
framgng att man kunnat komma verens om etiska
minimiregler som stter press p de lnder som haft en mer
liberal exportpolitik n exempelvis vrt eget land. Det r vr
frhoppning att den nu beslutade koden ska leda vgen mot
en mer restriktiv vapenexportpolitik i Europa, men ven
globalt. Det finns till exempel lngt framskridna frslag p
en liknande kod i USA vars mjligheter att genomfras
borde ka i och med det europeiska beslutet.

Kristdemokraterna anser att Sverige ven fortsttningsvis ska vara p-
drivande fr en mer restriktiv hllning, p europeisk och global niv, till
vapenexport. Vrt land br drfr driva frgan i EU, OSSE och i FN och
verka fr en frbttrad kod med en ppnare redovisning och en kad juridisk
kontroll.

Utveckling av regeringens
skrivelse

I frra rets skrivelse sade sig regeringen vervga att i
likhet med Norge fortsttningsvis redovisa mottagarlnder
fr huvudomrdena i krigsmaterielfrteckningen.
Inspektionen fr strategiska produkter (ISP) har drfr ftt
till uppgift att underska frgan nrmare. ISP har sedan dess
kommit fram till att det "nnu inte r tekniskt mjligt att
tillmtesg detta nskeml". Dessutom skulle en sdan
rapportering kunna "strida mot reglerna om kommersiell
sekretess och utrikessekretess i vissa fall". Man mste d
frga sig vad Norge vet och kan som vi i Sverige inte klarar
av. Vilka tekniska mjligheter har de som vi inte har eller
kan infrskaffa? Hur kan de gra en sdan redovisning utan
att bryta mot sekretessregler d det inte vore mjligt fr
Sverige? rets skrivelse lmnar inga svar. Vi
kristdemokrater efterlyser drfr en sdan frklaring.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att ingen krigsmaterielexport till Indonesien br ske,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i EU och FN skall verka fr ett internationellt
vapenembargo mot Indien och Pakistan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige skall uppmana lnder till vilka svensk vapenexport
sker att rapportera till FN:s vapenhandelsregister,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige skall vara pdrivande fr en frbttrad europeisk etisk
kod fr vapenexport.

Stockholm den 28 maj 1998

Ingrid Nslund (kd)

ke Carner (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Chatrine Plsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Sknberg (kd)

Rolf bjrnsson (kd)