med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor Energihushållning

Motion 1979/80:2055 av Ivar Franzén m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

2

Motion

1979/80:2055

av Ivar Franzén m. fl.

med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor
Energihushållning

I propositionen konstateras helt riktigt att (s. 13) ”Svenska och internationella
erfarenheter visar att det ofta kostar mindre att spara en enhet energi
än att tillföra motsvarande enhet. Energisparande är alltså i många fall en
lönsam verksamhet.”

Uttrycket spara ger dock lätt intrycket att energihushållning enbart är att
minska mängden använd energi, vilket vore fel. Energihushållning är i lika
hög grad hushållning med kvalitet som kvantitet. Detta har inte tillräckligt
uppmärksammats i propositionen och kan leda till att kvalitetsfrågorna - som
i många fall är avgörande vid bruk av alternativ energi - ej beaktas
tillräckligt.

Energikvalitet

För att med framgång utnyttja förnyelsebara energikällor som t. ex.
solenergi samt spillvärme krävs att man beaktar begreppet energikvalitet.
Enkelt kan det beskrivas så att energi med högre temperatur har högre
kvalitet än energi med lägre temperatur. Elenergi har maximalt hög
kvalitet.

För att energi skall vara praktiskt användbar, måste den ha högre kvalitet
(högre temperatur) än vad användaren kräver som resultat av energianvändningen.
Det är i allmänhet slöseri att använda en energiform med onödigt hög
kvalitet. Utvecklingen av teknik som möjliggör effektivt utnyttjande av
energi med lägre kvalitet innebär mycket stora möjligheter till bättre
energihushållning och lönsam användning av alternativ energi.

Följande exempel är ett försök att i siffror beskriva detta viktiga och
intressanta problem.

Billig solenergi 6 öre/kWh

Om vi kan acceptera en energikvalitet på 25-30° så kan vi med mycket
enkla oglasade solfångare samla in solenergi motsvarande 500-600 kWh per
m2 solfångare och år. Kostnaden för dessa enkla solfångare är ca 200 kr/m2,
och med 15 % kapitalkostnad och 500 kWh/m2 och år blir kostnaden 6
öre/kWh.

Ställer vi kvalitetskravet 50-60° så måste vi välja mer komplicerade och

Mot. 1979/80:2055

3

glasade solfångare, som kostar 800-1 200 kr./m2, och ändå blir årsresultatet
”bara” 200-400 kWh/m2. Räknar vi med medelvärden på 1 000 kr./m2 och
300 kWh/år samt 15 % kapitalkostnad så kostar solenergin 50 öre/kWh.

Höjning av energikvaliteten med värmepump

Kan vi då nyttja så låg energikvalitet som 25-30°? Ja. Med hjälp av
värmepump kan temperaturen höjas till 50-65° som är fullt användbar
kvalitet i de flesta värmesystem. Värmefaktorn för en eldriven värmepump
kan under här förutsatta driftförhållanden beräknas vara 3,5^L5. Det
betyder att om vi tillför 1 kWh elström så levererar värmepumpen nyttig
värmeenergi motsvarande 3,5-4,5 kWh. Energikostnaden blir då vid
värmefaktorn 4

3x6 öre (solenergi) + 22 öre (elström)

=10 öre/kWh

4

Till detta skall läggas kapital- och underhållskostnader för värmepumpen,
som kan variera starkt beroende på drifttid, anläggningens storlek m. m.
Intervallet 2-6 öre/kWh täcker de mest sannolika driftförutsättningarna.

Värmepumpen kan också drivas med dieselolja, naturgas, el eller - i
framtiden - inhemska drivmedel, som metangas, metanol eller etanol.

Årslagring av solenergi 3—4 öre

Ett problem är dock att även denna låga energikvalitet (25-30° till större
delen produceras under sommaren. Årslagring av solenergi är en nödvändighet
om den skall bli lönsam och kunna användas i kompletta värmesystem.

Vid Lindälvsskolan - som nu byggs i Kungsbacka - kommer i full skala att
tillämpas årslagring av solenergi i lera. Lagringskostnaden har bedömts till
3-4 öre per nyttiggjord kWh. Totalkostnaden för solbaserad energi i
Lindälvsskolan har beräknats till 14-15 öre per utnyttjad kWh. I kostnaden
ingår då alla kapital-, underhålls-, drivmedels- och skötselkostnader för
solfångare, dieselmotordrivna värmepumpar, lerlager och reglerutrustning.

Den bärande idén

Den bärande idén är att till större delen använda billig energi av låg kvalitet
(t. ex. solenergi och spillvärme) och med hjälp av en liten insats av dyr energi
av hög kvalitet (olja eller elström) få tillräckligt med energi av fullt
användbar kvalitet. Värmepumpen är i denna strävan en effektiv och i de
flesta fall lönsam maskin.

Mot. 1979/80:2055

4

Fjärrvärme med låg vattentemperatur

Rubriken anger kanske vår största och lönsammaste möjlighet att i
befintlig bebyggelse hushålla med energin och spara mycket stora mängder
olja och elström.

I detta avsnitt hänvisas till motion 1979/80:950.

Vindkraft

Propositionen bara omnämner vindkraften utan att precisera något
program för dess utveckling.

Sverige ligger i dag långt framme när det gäller att utveckla vindkraften för
kommersiell drift. Om Sverige skall ha någon chans att behålla denna
framskjutna position och dra nytta av bl. a. den stora exportmarknad som
sannolikt kommer att finnas inom en snar framtid måste de två stora
prototypanläggningar som nu är under uppförande omedelbart följas av ett
par förserier om förslagsvis 2x5 aggregat.

Karlskronavarvet - som nu bygger vindkraftverket i Maglarp - bör ges
möjlighet att genom en statlig beställning av förserier av maskiner maximalt
utnyttja de resurser och det kunnande som finns hos varvet på vindkraftsområdet
och därmed garantera ett bra beslutsunderlag för en aktiv satsning
på serieproduktion av vindkraftverk för kommersiell drift 1984-1985.
Ordersumman för 10 förseriemaskiner om vardera 3 MW har bedömts till ca
150 milj. kr.

Detta bör ses som en biljett till ”första vagnen i det vindkraftståg” som bl.
a. på grund av de stora satsningar som USA gör - med all sannolikhet
kommer att rulla i gång i mitten av 1980-talet.

För Sveriges del kan detta innebära en helt ny gren av den svenska
verkstadsindustrin, som före 1990 permanent kan sysselsätta 2 000-4 000
man och delvis kompensera förlusten av arbetstillfällen inom den traditionella
varvsindustrin.

Metangas - en fantastisk gaskälla?

Metanjäsning är i vissa avseenden en mycket gammal kunskap. Kineserna
har när det gäller små anläggningar kommit långt och har sedan slutet av
1950-talet utvecklat och byggt många enkla, billiga och till lokalt byggmaterial
anpassade jästankar. Det uppskattas att ca 7 milj. sådana jästankar med
6-8 m3 kapacitet är i drift för närvarande i Kina.

Mot. 1979/80:2055

5

Jästank för ett kinesiskt hushåll.

Som substrat för jäsningen användes gödsel, urin och fekalier från
människor samt hushållsavfall.

Med jäsningen vill man åstadkomma tre saker:

-Produktion av metangas (7 milj. jästankar prod. 10-15 milj. m3
gas/dag)

- Hygienisering av avfall (sluten process=inga luktproblem)

- Återvinning av växtnäring (högre N-halt än vid kompostering)

Denna helhetssyn på metanjäsningen är viktig för att rätt värdera

metoden.

Även om kinesernas lyckade satsning på hushållsanläggningar för metangasjäsning
är mycket intressant, så är det ändå ett par amerikanska resultat
som för Sveriges energiförsörjning är än viktigare.

Gas

Pump

Flytande isolering
/ Utflöde

Isolering

Flexibelt tak
Gas lagring

Inflöde

Isolering

Mot. 1979/80:2055

6

Vid Cornell University i USA har dels gjorts lyckade försök med jäsning av
s. k. torra substrat (25 % t. s. och högre) och dels jäsning av mer traditionella
substrat (gödsel och liknande organiskt avfall, 12-15 % t. s.) i anläggningar
av plug-flow-typ.

För gårdar med 100 mjölkkor eller mer uppskattas att metangasen kan
alstras med förenklade anaeroba system (en plug-flow-modell) till en
kostnad av 50-60 % av kostnaden för flytande bränsle i USA. (Oljan är
väsentligt billigare i USA än i Sverige.)

En uppfattning om ekonomin för jäsning enligt plug-flow-modellen ger
tabell 1.

Tabell 1 Ekonomisk analys av jäsning av kogödsel enligt plug-flow-modellen vid
Cornell University

	25 kor	50 kor	100 kor	500 kor
Kapitalkostnader, dollar	12 947	16 900	22 300	54 000
Räntekostnader, dollar	4 839	5 069	6 050	9 053
Underhåll, dollar	454	590	781	1 899
Driftkostnader, dollar	356	512	825	3 325
Nettoenergiprod. 106 Kcal/år	51,4	108	219	1 080

Resultat: Energiproduktionskostn.	28,50	19,60	14,25	9,60
dollar/106 Kcal Med lejd arbetskraft	28,50	19,60	14,25	9,60
Utan lejd arbetskraft	21,55	14,85	10,48	6,47
Avskrivningsperiod, år	6,9	4,9	3,6	2,2

Tillgängliga uppgifter tyder på att plug-flow-modellen visat sig fungera bra
i praktiken för gödsel och motsvarande substrat och att man i USA har
välgrundade förhoppningar att modellen skall fungera även för jäsning av
torra substrat. Detta öppnar nästan otroliga möjligheter för produktion av
metangas. Praktiskt taget allt organiskt avfall kan användas vid denna
jäsningsmetod. Enligt amerikanska uppgifter kan på ett jordbruk med 100 ha
åker och 100 mjölkkor - om allt tillgängligt organiskt avfall utnyttjas produceras
metangas motsvarande 3 milj. kWh/år. Vid ett pris av 15 öre/kWh
blir årsvärdet 450 000 kr. Samma källa hävdar att om allt organiskt avfall från
USA:s jordbruk utnyttjades för metanjäsning skulle metangas produceras
med ett energiinnehåll större än USA:s nuvarande energiimport eller
motsvarande en tredjedel av USA:s totala energiförbrukning.

Den nya teknik som utvecklats i USA, kombinerad med kinesernas
helhetssyn på metanjäsning, måste göra metanjäsning mycket intressant i
Sverige

- för produktion av energi,

-för rationell och hygienisk avfallshantering,

- för återvinning av växtnäring.

Mot. 1979/80:2055

7

Det är angeläget att någon fullskaleanläggning av plug-flow-typ snarast
kan byggas i Sverige samt att försök med jäsningar av torra substrat
omgående sätts i gång.

I propositionen föreslås satsning på kol. Detta får inte innebära att
satsningen på inhemska bränslen, t. ex. torv och skogsbränslen, blir mindre.
De inhemska bränslena ger mer sysselsättning, mindre miljöpåverkan, bättre
bytesbalans och mindre utlandsberoende än kolet. Satsningen på torv bör
utöver frästorv omfatta brikettfabriker och fullskaleanläggningar för produktion
av metangas enligt modell "Vyrmetan”.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att vad i motionen redovisats

a) om hushållning med energikvalitet och fjärrvärme med låg
vattentemperatur,

b) om att Sveriges tätposition på vindkraftsområdet bör främjas
genom en statlig beställning av 10 förseriemaskiner,

c) om att det är angeläget att utveckla rationella metoder för
metanjäsning med sikte på såväl energiproduktion som avfallshygienisering
och återvinning av växtnäring samt

d) om att satsning på torv och skogsbränsle skall prioriteras före

skall beaktas i de riktlinjer för den framtida energipolitiken som
skall föreläggas 1980/81 års riksmöte.

Torv

kol

Stockholm den 8 maj 1980

IVAR FRANZÉN (c)

PÄR GRANSTEDT (c)
MARGIT ODELSPARR (c)
LENNART NILSSON (c)

ARNE FRANSSON (c)
BIRGITTA HAMBRAEUS (c)
STINA ELIASSON (c)

GOTAB 65154 Slockholm 1980