med anledning av prop. 2016/17:5 Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Motion 2016/17:3111 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslagets effekter på genomströmningen i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av särvux på gymnasial nivå och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt att läsa in särskild behörighet och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övergångsbestämmelser och vikten av att följa upp och utvärdera reformen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Att alla som vill och kan ska kunna arbeta tillhör kärnan i Alliansens politik. På en allt mer föränderlig arbetsmarknad är det viktigt att alla som vill har en möjlighet att komplettera sin utbildning under hela livet. Vi har länge drivit frågan om rätt till Komvux och välkomnar därför i stort regeringens proposition. Däremot gör vi en något annan bedömning än regeringen på ett antal punkter.

I propositionen skriver regeringen att det inte ska finnas någon åldersgräns för rättigheten att börja Komvux. Flera remissinstanser är dock av en annan uppfattning. Exempelvis ser Arbetsförmedlingen ett behov av en karenstid för ungdomar i gymnasieskolan. Om elever erbjuds möjlighet att komplettera utbildningen direkt efter gymnasieexamen finns en risk att vissa elever inte tar sina pågående studier på allvar (Prop. 2016/17:5, s. 17). Även Skolverket, Danderyds kommun och Umeå kommun för ett resonemang kring förslagets påverkan på genomströmningen i gymnasieskolan.

Vi anser att regeringen bör överväga att i den uppföljning och utredning av reformen som vi föreslår också utreda vilka effekter förändringen har haft på genomströmningen i gymnasiet. Det är viktigt att både ungdomar och vuxna får en andra chans att fullfölja och komplettera sin utbildning. Samtidigt bör utgångspunkten fortsatt vara att elever i första hand så långt det är möjligt ska nå den behörighet de behöver inom ordinarie gymnasiestudier.

Vidare noterar Skolverket och Skolinspektionen att särvux på gymnasial nivå inte omfattas av förslaget om rätt till grundläggande behörighet till yrkeshögskolan och ser en risk för undanträngningseffekter för målgruppen för särvux på gymnasial nivå då denna framöver är den enda målgrupp som inte omfattas av rättighetsreformen. Regeringen anför att de önskar se en mer genomgripande översyn av skolformen särvux som innefattar tillgången till särvux på gymnasial nivå för dem som behöver sådan utbildning (Prop. 2016/17:5, s. 19).

Vi anser att regeringen bör initiera en sådan översyn snarast. Det är av stor vikt att studenter inom särvux på gymnasial nivå inte drabbas av undanträngningseffekter.

Regeringen föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att när de erbjuder utbildning för grundläggande behörighet utgå från den vuxnes behov av särskild behörighet till högskoleutbildning eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan (Prop. 2016/17:5, s. 28).

Vi anser likt regeringen att det är viktigt att alla som vill ska ha rätt att läsa in den särskilda behörighet de kan vara i behov av för att kunna antas till studier på högskola eller yrkeshögskola. Vi vill dock poängtera att det är viktigt att kommunen i sin strävan att erbjuda alla elever rätt att läsa in särskild behörighet alltid utgår från elevens egna önskemål och inte en generell utbildningspolitisk önskan om att fler studenter bör läsa vid högskola. Vad som är bäst för varje enskild student bör bestämmas av studenten själv i samråd med dennes individuella studie- och yrkesvägledning.

Regeringen föreslår slutligen att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 och anser inte att det finns något behov av övergångsbestämmelser. Detta trots att både Skolverket och Skolinspektionen i sina remissyttranden skriver att ändringarna i vissa fall skulle behöva tidigareläggas då exempelvis antagningsbeslut som avser kurser som påbörjas efter årsskiftet 2017 kan behöva fattas före den 1 januari 2017.

Vi anser att regeringen bör överväga att införa övergångsbestämmelser för att möta den problematik som Skolverket och Skolinspektionen har anfört. Vi anser också att regeringen bör fatta beslut om att inom en lämplig tid följa upp och utvärdera reformen. Detta för att kunna bedöma om reformen har fått önskvärda resultat och för att åtgärda eventuella brister som kan ha framkommit.

Christer Nylander (L)
Camilla Waltersson Grönvall (M)	Ulrika Carlsson i Skövde (C)
Annika Eclund (KD)