med anledning av prop. 2012/13:151 Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.

Motion 2012/13:Sf12 av Christina Höj Larsen m.fl. (V)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att även beslut om att bevilja en ansökan ska fattas av Migrationsverket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som ger en definition av ”särskilda skäl”.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som tar hänsyn till barns rätt att leva tillsammans med sina föräldrar även i de fall då barnet inte är särskilt beroende av föräldern.

4. Riksdagen avslår förslaget till ändring i 14 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m.

Motivering

Regeringen vill flytta ärenden om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott till den ordinarie migrationsprocessen. Ärenden som inte kräver ett ställningstagande av regeringen flyttas till myndighetsnivå. Förändringen ska ske genom ändringar i utlänningslagen.

Den nya ordning som regeringen föreslår när det gäller en utlänning som av allmän domstol utvisats på grund av brott är att Migrationsverket bara ska kunna avslå en ansökan om uppehållstillstånd, inte bevilja den. Om Migrationsverket anser att ansökan bör beviljas ska verket med ett yttrande lämna över ärendet till en migrationsdomstol. Migrationsverkets beslut om avslag ska enligt propositionen kunna överklagas till en migrationsdomstol och beslutet i denna ska kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen. Vänsterpartiet menar att det är rimligt att ha samma ordning för beviljande som för avslag. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att även beslut om att bevilja en ansökan ska fattas av Migrationsverket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I dag kan Migrationsverket fatta beslut om inhibition om det finns särskilda skäl till det. Regeringen vill byta ut ”särskilda skäl” mot ”synnerliga skäl”, men menar att det inte kommer att innebära någon skillnad i tillämpningen. Enligt propositionen ska Migrationsverket även fortsättningsvis kunna besluta om inhibition om det finns särskilda skäl till det. Även när en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen efter Migrationsverkets ställningstagande fattar beslut i ärendet ska de enligt propositionen ta hänsyn till om det finns ”synnerliga skäl”. Vänsterpartiet vill se en vidare definition av begreppet medicinska skäl. Det är inte rimligt att ett beslut om utvisning i praktiken kan innebära en dödsdom. Vi menar därför att det är önskvärt med en definition av medicinska verkställighetshinder som inte bara innefattar de fall där utlänningen är så svårt sjukt att det inte går att genomföra en verkställighet, utan även fall där utlänningen lider av en livshotande sjukdom som hen inte kommer att kunna få behandling mot om hen utvisas. Då vi förespråkar en vidare definition av begreppet medicinska skäl motsätter vi oss en ändring från ”särskilda skäl” till ”synnerliga skäl”. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som ger en definition av ”särskilda skäl”. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen vill inte ändra på de restriktiva riktlinjer för prövning som gäller i dag. Vänsterpartiet håller med regeringen om att prövningen inte bör vara förmånligare för den som har utvisats för brott än för andra utlänningar och att regleringen därför bör utformas efter samma grundläggande principer som gäller för andra utlänningar som omfattas av lagakraftvunna avlägsnandebeslut och som vill få vistas här i landet. Samtidigt menar vi att barn inte bör straffas för sina föräldrars handlingar och att deras rätt att leva tillsammans med en förälder ska väga tyngre än samhällets intresse av att straffa föräldern med utvisning. Regeringen menar att den som efter avvisningsbeslutet genom äktenskap och barn skaffat sig familjeanknytning gjort det med kännedom om att familjen inte kommer att kunna bo samlad i Sverige och att denna familjeanknytning därför inte ska vara skäl att upphäva ett beslut om utvisning. Enligt propositionen ska det faktum att en utlänning har barn i Sverige bara vara ett verkställighetshinder om barnet är särskilt beroende av föräldern. Migrationsverket ska få besluta om inhibition av utvisningsbeslutet exempelvis om ett svårt sjukt barn är beroende av den utvisningsdömde föräldern eller om den andre föräldern är allvarligt sjuk och därmed oförmögen att ta hand om barnet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som tar hänsyn till barns rätt att leva tillsammans med sina föräldrar även i de fall då barnet inte är särskilt beroende av föräldern. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen föreslår att bestämmelsen om automatiskt uppskov med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd upphävs. I likhet med Sveriges advokatsamfund avstyrker vi det förslaget. Advokatsamfundet anser att förslaget innebär en försämring för den enskilde och att konsekvenserna av förslaget eller alternativa lösningar inte har utretts på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bör utreda denna fråga ytterligare. Riksdagen bör avslå förslaget till ändring i 14 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Detta bör riksdagen besluta.

Stockholm den 7 maj 2013
Christina Höj Larsen (V)
Ulla Andersson (V)	Josefin Brink (V)
Rossana Dinamarca (V)	Wiwi-Anne Johansson (V)
Jacob Johnson (V)