med anledning av prop. 2007/08:62 Ny instansordning för arbetsmiljöärenden

Motion 2007/08:A6 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2007/08:62.

Motivering

Sverige har länge legat väl framme i arbetsmiljöarbetet. Genom åren har stora framsteg gjorts för att skapa säkrare och tryggare arbetsplatser. Trots detta finns många av de traditionella arbetsmiljöproblemen kvar samtidigt som nya tillkommer. Årligen avlider ca 100 personer i Sverige för att de har exponerats för asbest. Varje vecka avlider en person i en arbetsrelaterad olycka. Varje år skadar sig 30 000 anställda så allvarligt att det leder till sjukskrivning. Nästan 4 000 ungdomar skadar sig på jobbet varje år – många får men för livet. Den vanligaste orsaken till arbetssjukdom är fortfarande belastningsskador. Därefter är organisatoriska eller sociala faktorer de mest vanliga faktorerna1.

I stället för att initiera åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet gör regeringen tvärtom och genomför stora besparingar. Några exempel är att Arbetsmiljöverket just nu genomgår ett så kraftigt besparingsprogram att verket kommer att ha svårt att till och med kunna genomföra inspektioner på de arbetsplatser som har den mest farliga och utsatta arbetsmiljön. Resurserna för att utbilda skyddsombud har dragits in och Arbetslivsinstitutet har monterats ned.

Vi socialdemokrater har i tidigare motioner presenterat ett antal förslag som syftar till att stärka arbetsmiljön. Vi befarar att regeringens besparingar på arbetsmiljöområdet kommer att leda till att antalet arbetsrelaterade olyckor ökar och att en större utslagning från arbetslivet sker.

Regeringen har också initierat förändringar i den nuvarande fungerande instansordningen vad gäller överklagande av arbetsmiljöärenden. Denna förändring innebär att parternas inflytande över hanteringen av arbetsmiljöärenden försvagas. Det innebär också att bördan på de fackliga organisationerna ökar eftersom det åtgår mer resurser för att driva fall i domstol.

Med tanke på det stora sparbeting som regeringen lagt på Arbetsmiljöverket ställer vi oss ytterst tveksamma till om myndigheten ges reella möjligheter att agera part i domstolsprocesser.

I likhet med LO och TCO anser vi socialdemokrater att propositionen om en ny instansordning för arbetsmiljöärenden ska avslås.

Bakgrund: Nuvarande regler för överklagande av arbetsmiljöärenden

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen (1977:1169) och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs. Inom ramen för denna tillsyn kan myndigheten meddela förelägganden och förbud. I arbetsmiljölagen (AML) finns särskilda bestämmelser om hur verkets beslut får överklagas. Endast beslut som gäller ett visst enskilt subjekt, till exempel ett visst företag, får överklagas.

Arbetsmiljöverkets förelägganden och förbud är överklagbara medan verkets råd och inspektionsmeddelanden liksom skrivelser som innehåller upplysningar eller yttranden inte får överklagas.

Enligt arbetsmiljölagen får beslut som Arbetsmiljöverket meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens bemyndigande i regel överklagas hos regeringen, vilket bland annat motiveras med att det ingår skönsmässiga bedömningar i dessa avgöranden. Vissa beslut överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.2

Sammanfattning: Förslag till ny instansordning för arbetsmiljöärenden

I proposition (2007/08:62) föreslår regeringen att samtliga beslut från Arbetsmiljöverket i fortsättningen ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, det vill säga, länsrätt i första instans. Vidare föreslås att ändringar av överklagandebestämmelserna i arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete samt i lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 med vissa övergångsbestämmelser.3

Våra huvudsakliga invändningar mot ändrad instansordning

Vi socialdemokrater menar att tolkning av arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ibland förutsätter en bedömning av social och teknisk mognad i samhället och av bransch. I likhet med flera remissinstanser, bland annat LO, anser vi att en domstol kan få svårigheter med dessa bedömningar, främst när det gäller frågor om sociala och psykosociala förhållanden i arbetet, till exempel arbetsorganisation och arbetsinnehåll. En överklagan av Arbetsmiljöverkets beslut kan medföra politiska ställningstaganden som en domstol inte ska göra.

Förslaget innebär att länsrätterna sammanlagt får cirka 70 fler mål att handlägga per år. Vi delar den uppfattning som flera remissinstanser ger uttryck för om att det finns risk för att länsrätten inte alltid har resurser att göra en allsidig bedömning av ett arbetsmiljöärende, till exempel att bedöma en bransch eller att besöka arbetsplatser.

Ett överklagande av Arbetsmiljöverkets beslut i domstol kan på sikt påverka utformningen av lagreglerna så att dessa blir mer exakta och därmed enklare att bedöma. Mer exakta regler kan dock bli svårare att tillämpa på nya förhållanden. Genom att låta parterna delta vid tolkning av reglerna och låta regeringen avgöra principiella ärenden, är det möjligt att behålla en modell som bättre kan anpassas till nya förutsättningar. Detta är en styrka vid utveckling av konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara arbetsmiljöer.

Vi delar LO:s och TCO:s uppfattning om att den nya instansordningen innebär att parternas medverkan i arbetsmiljöärenden beskärs och att arbetstagarorganisationernas inflytande över arbetsmiljöfrågorna minskar. Förslaget ökar också bördan på de fackliga organisationerna genom att det åtgår mer resurser för att driva fall i domstol, vilket bland annat innebär en kostnad i utbildning av skyddsombud i juridik. Skyddsombudens utbildning är i dag främst inriktad på att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatserna.

Förslagets konsekvenser för Arbetsmiljöverket

Den nya ordningen innebär att Arbetsmiljöverket blir den enskildes motpart i en domstolsprocess. Förvaltningsprocessen är i regel skriftlig. När ett beslut enligt nuvarande ordning överklagas till regeringen är Arbetsmiljöverket inte part i ärendet. Regeringen är därmed inte skyldig att kommunicera alla inlagor med Arbetsmiljöverket. Däremot begär regeringen in yttrande från verket när det behövs. När Arbetsmiljöverket blir part i domstolsprocessen kommer domstolen att kommunicera alla inlagor med verket.

Vi menar att förändringen innebär en större börda för Arbetsmiljöverket då myndigheten blir part i domstolsprocessen och eftersom ett mål kan komma att drivas i flera instanser samt att det krävs kompetensutveckling innan verket kan axla rollen som part. Med anledning av att regeringen skurit ned resurserna till Arbetsmiljöverket med 160 miljoner kronor fram till år 2009, vilket bl.a. innebär att verket förlorar ca 225 årsarbetskrafter, får Arbetsmiljöverket dåliga förutsättningar för att kunna hantera det nya uppdraget.

Stockholm den 26 mars 2008
Sven-Erik Österberg (s)
Sylvia Lindgren (s)	Lars Lilja (s)
Maria Stenberg (s)	Luciano Astudillo (s)
Ann-Christin Ahlberg (s)	Patrik Björck (s)
Jennie Nilsson (s)

[1]	Belastningsskador är ett samlat begrepp för skador som orsakats av tunga lyft, arbetsställningar eller rörelser som är ansträngande eller ensidiga. Belastningsskador anges som orsak till sex av tio anmälda arbetssjukdomar. Källa: Arbetsmiljöverkets statistikdatabas.
[2]	Arbetsmiljöverket är central förvaltningsmyndighet även för arbetstidslagstiftningen och har tillsyn över denna lagstiftning. Arbetsmiljöverkets beslut enligt arbetstidslagen (1982:673) och lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol vad gäller dispens- och tillståndsärenden. Verkets övriga beslut enligt dessa lagar får överklagas hos regeringen. Arbetsmiljöverkets beslut om förelägganden enligt lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete samt tillsynsbeslut enligt tobakslagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Arbetsmiljöverkets beslut om föreläggande eller förbud enligt lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget får överklagas hos regeringen.
[3]	Den nuvarande överklagandeordningen för Arbetsmiljölagen (AML) har gällt sedan 1974. Före denna reform gällde att beslut som fattades av dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket fick överklagas av kammarrätten.