Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2004/05:65 Århuskonventionen

Motion 2004/05:MJ21 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2004/05:65
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
2005-02-10
Bordläggning
2005-02-11
Hänvisning
2005-02-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning1

Förslag till riksdagsbeslut2

Sverige bör vara ett föregångsland2

Allmänheten skall ha rätt till miljöinformation3

Ge fler ideella föreningar rätt att överklaga3

Utvidga möjligheten till överklagande för ideella organisationer4

Överklagande enligt 17 kap. miljöbalken4

Statsråd skall inte kunna vägra att lämna ut miljöinformation5

Sekretessprövning5

Sverige bör ratificera Århuskonventionen5

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en generell lag om rätt till miljöinformation i enlighet med vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ge fler organisationer talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808).

  3. Riksdagen beslutar om ändring av samtliga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken (1988:808) så att plan- och tillståndsbeslut som fattas av myndigheter enligt dessa lagar kan överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.

  4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i miljöbalken (1998:808) så att talerätten för miljöorganisationer även omfattar regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 13 §.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) ges som tilläggsdirektiv att utreda hur tryckfrihetsförordningen (1949:105) kan ändras så att domstolsprövning av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation kan bli möjlig.

  6. Riksdagen beslutar om ändring av 14 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100) i enlighet med regeringens förslag, men med den ändringen att ett nytt stycke införs med följande lydelse: Vad som sägs i första stycket skall endast tillämpas på miljöinformation hos verksamhetsutövare med myndighetsutövning eller som utför offentliga tjänster.

  7. Riksdagen beslutar att godkänna Sveriges tillträde till Århuskonventionen med reservation för att konventionens krav i artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall bli föremål för utredning med målsättningen att fullt ut kunna följa konventionen även på denna punkt och konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken.

Sverige bör vara ett föregångsland

Sveriges riksdag har antagit en uppsättning högt ställda miljömål. För att uppnå dessa mål räcker det inte med enbart statens och olika myndigheters engagemang. Miljömålen måste på allvar bli hela samhällets mål, som understöds av ett brett folkligt engagemang. Ett sådant engagemang måste understödjas av god tillgång till relevant information.

Sverige skall vara föregångsland när det gäller miljömedvetenhet, inte försöka smita undan med restriktiva tolkningar som går emot konventionens syfte. Kristdemokraterna beklagar att regeringen har en minimalistisk ingångsattityd i sin bedömning av i vilken utsträckning befintlig lagstiftning är tillräcklig för att uppfylla Århuskonventionen. Sverige borde i stället gå längre än minimikraven i de internationella konventionerna. Norge är härvidlag ett gott föredöme.

Allmänheten skall ha rätt till miljöinformation

Utöver den mycket snäva lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ som föreslås i propositionen, anser Kristdemokraterna att det behövs en bred lag om en generell rätt för medborgarna att få tillgång till miljöinformation från privata företag och offentlig verksamhet, gärna med den norska miljöinformationslagen som modell.

Tillgång till information om det som angår den enskilde, som miljön i synnerhet gör, är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Rätten till information är viktig för att medborgaren skall kunna skydda sig själv och miljön från faror och kunna fatta välgrundade personliga beslut. Tillgång till information är också nödvändig för att kunna påverka och kontrollera offentliga och privata aktörers agerande i ärenden som berör miljön.

Kristdemokraterna föreslår att regeringen återkommer med förslag om en generell lag om allmänhetens rätt till miljöinformation.

Ge fler ideella föreningar rätt att överklaga

I 16 kap. 13 § miljöbalken står det idag följande:

13 §Överklagbara domar eller beslut får överklagas av en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, såvitt avser domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk. För att fåöverklaga domar och beslut skall en förening ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och ha lägst 2 000 medlemmar.

Ideell förening får dock inte överklaga beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

En miljöorganisation som vill överklaga en dom eller ett beslut som avses i första stycket skall göra det innan tiden för överklagande gått ut för dem som varit parter eller annars såsom sakägare haft klagorätt i målet eller ärendet.

Kristdemokraterna vill bejaka det engagemang som finns inom det civila samhället. Frivilligorganisationer av olika slag utgör en omistlig del i demokratin och samhällsgemenskapen. Därför är Kristdemokraterna positiva till att även frivilligorganisationer skall kunna delta aktivt i samrådsförfarandet och även i en eventuell rättslig prövning.

Kristdemokraterna anser att Århuskonventionens syfte inte uppnås fullt ut med nuvarande lagtext. Det är inte bra om det i praktiken endast är större, rikstäckande organisationer som får talerätt medan lokala organisationer ställs utanför. Därför bör lagen vidgas så att även mindre och lokala organisationer och grupper ges talerätt. Det kan också finnas starkt nischade intresseorganisationer med stor kunskap men relativt litet medlemsantal. Även dessa bör få möjlighet att föra talan i miljömål som berör deras intresseområden. Därför anser Kristdemokraterna att regeringens uppfattning att nuvarande lagstiftning, med krav på minst 2 000 medlemmar i en organisation, är alltför sträng. Kristdemokraterna föreslår att regeringen låter utreda hur 16 kap. 13 § miljöbalken kan utvecklas så att fler organisationer, främst lokala sammanslutningar av engagerade medborgare, skall kunna ges talerätt. Syftet skall vara att följa andan i Århuskonventionen i detta avseende.

Utvidga möjligheten till överklagande för ideella organisationer

Planbeslut som fattas av myndigheter enligt alla de lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken bör kunna överklagas av miljöorganisationer, oavsett enligt vilken lag beslut skall fattas.

Kristdemokraterna kan inte stödja regeringens begränsning av talerätten till att endast omfatta vissa, men inte andra miljörelaterade lagar. Ett exempel på en lag som miljöorganisationer inte föreslås få talerätt enligt är naturgaslagen. Mot bakgrund av lagens betydelse för bland annat utsläpp av växthusgaser är det olyckligt att miljöorganisationer inte kan överklaga beslut. Begränsad klimatpåverkanär kanske det viktigaste miljömålet. Kristdemokraterna anser att miljömålen skall vara hela samhällets ansvar, inte enbart myndigheternas. Därför bör miljöorganisationer ha möjlighet att överklaga beslut som tydligt inverkar på miljömålen.

Kristdemokraterna föreslår därför att det i samtliga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken införs en bestämmelse om möjlighet för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut, i enlighet med vad regeringen föreslagit om väglagen, lagen om byggande av järnväg, lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen och minerallagen.

Överklagande enligt 17 kap. miljöbalken

Prövning av regeringsbeslut enligt 17 kap. 1-3 §§ miljöbalken är idag inte möjlig med gällande svensk lag. Detta påpekas av bl.a. Naturvårdsverket och SNF. Århuskonventionen uttrycker tydligt att miljöorganisationer skall ha rätt att överklaga på denna punkt. Kristdemokraterna är därför frågande inför regeringens bedömning att någon ändring i lagen inte behövs. Det är otillfredsställande att de invändningar som finns i Naturvårdsverkets och Svenska Naturskyddsföreningens remissvar inte bemöts i sak i propositionen. Det kan befaras att regeringen vill undvika en möjlighet att få grunderna för sina egna beslut prövade och besluten ifrågasatta.

Kristdemokraterna föreslår därför att talerätten även skall omfatta prövningar enligt kapitel 17 i miljöbalken.

Statsråd skall inte kunna vägra att lämna ut miljöinformation

Kristdemokraterna anser att Sverige skall uppfylla Århuskonventionen även när det gäller möjligheten till domstolsprövning av beslut av regering och statsråd att inte lämna ut miljöinformation. En anpassning av svensk lagstiftning på denna punkt kan dock inte ske utan en ändring av tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag. Kristdemokraterna föreslår därför att den grundlagsutredning som nu arbetar skall ges som tilläggsdirektiv att utreda hur TF kan ändras så att domstolsprövning av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation kan bli möjlig. Regeringen bör omgående ge grundlagsutredningen ett sådant tilläggsdirektiv.

Sekretessprövning

Regeringen föreslår att en bestämmelse (14 kap. 11 §) införs i sekretesslagen med innebörden att om en uppgift som utgör sådan miljöinformation som avses i lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ omfattas av sekretess, skall sekretessen inte gälla om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Kristdemokraterna bedömer att förslaget riskerar att göra rättsläget oklart och även kan leda till att information utlämnas som kan utnyttjas i syfte att orsaka väsentlig skada för samhället och på anläggningar. I regeringens förslag om ändring i sekretesslagen framgår redan av 12 kap. 1 § att sekretessen får brytas om uppgiften skall lämnas ut enligt lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ. Den föreslagna paragrafen, 14 kap. 11 §, bör därför kompletteras med ett andra stycke som anger att bestämmelsen endast omfattar miljöinformation hos verksamhetsutövare med myndighetsutövning eller som utför offentliga tjänster.

Sverige bör ratificera Århuskonventionen

Kristdemokraterna tillstyrker att Sverige ratificerar Århuskonventionen.

Tillträdet bör förenas med två reservationer. Den första reservationen skall ange att frågan om rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation skall bli föremål för utredning, men med målsättningen att fullt ut kunna följa konventionen även på denna punkt. Den andra reservationen bör vara i enlighet med den andra reservation som regeringen föreslår i propositionen.

Stockholm den 10 februari 2005

Sven Gunnar Persson (kd)

Björn von der Esch (kd)

Dan Kihlström (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)

Johnny Gylling (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Yrkanden (7)

  • 1
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en generell lag om rätt till miljöinformation i enlighet med vad som anförs i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ge fler organisationer talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808).
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen beslutar om ändring av samtliga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken (1988:808), så att plan- och tillståndsbeslut som fattas av myndigheter enligt dessa lagar kan överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i miljöbalken (1998:808) så att talerätten för miljöorganisationer även omfattar regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 13 §.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) ges som tilläggsdirektiv att utreda hur tryckfrihetsförordningen (1949:105) kan ändras så att domstolsprövning av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation kan bli möjlig.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6
    Riksdagen beslutar om ändring av 14 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100) i enlighet med regeringens förslag, men med den ändringen att ett nytt stycke införs med följande lydelse: Vad som sägs i första stycket skall endast tillämpas på miljöinformation hos verksamhetsutövare med myndighetsutövning eller som utför offentliga tjänster.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7
    Riksdagen beslutar att godkänna Sveriges tillträde till Århuskonventionen med reservation för att konventionens krav i artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall bli föremål för utredning med målsättningen att fullt ut kunna följa konventionen även på denna punkt och konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.