Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2004/05:65 Århuskonventionen

Motion 2004/05:MJ20 av Sverker Thorén m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2004/05:65
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
2005-02-10
Bordläggning
2005-02-11
Hänvisning
2005-02-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Tryckfrihetsberedningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda de förändringar som kan behövas för att reservationen mot kravet på rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall kunna hävas.

Motivering

Århuskonventionen kopplar samman frågor om mänskliga rättigheter och miljön. Enligt konventionen är ett tillfredsställande miljöskydd väsentligt för att man skall kunna åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter. Den utgår också från att ett större samhälleligt deltagande från allmänhetens sida leder till bättre miljö och innebär därför att allmänheten skall garanteras vissa medborgerliga och politiska rättigheter.

Konventionen skiljer sig från andra internationella miljöavtal genom att den ålägger parterna skyldigheter i förhållande till allmänheten. Andra miljöavtal innehåller främst skyldigheter som gäller förhållandet parterna emellan. Århuskonventionen är unik genom att den tydligt slår fast att tillgången till och utövandet av dessa rättigheter har betydelse för allmänhetens möjligheter att kunna påverka sin miljö. Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.

Frågorna om mänskliga rättigheter, miljö, enskildas och organisationers möjlighet till deltagande i samhällsprocesserna är och har därför alltid varit viktiga i Folkpartiet liberalernas politik. Drygt sex år efter undertecknandet av den globala konventionen om allmänhetens rätt att ha tillgång till information i miljöfrågor, kunna delta i beslutsprocesser om miljön och begära överprövning av beslut i miljöfrågor, har nu regeringen föreslagit riksdagen att konventionen skall ratificeras. Folkpartiet liberalerna ser positivt på att Sverige snarast möjligt ratificerar Århuskonventionen och tillstyrker de lagändringar som föreslås i propositionen. Vi är dock negativa till att Sverige, ett land som säger sig vara drivande på miljörättens område, anmäler en reservation vad gäller konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av handling som innehåller miljöinformation.

Folkpartiet liberalerna har sedan länge fört fram den stora betydelsen av att alla människor får kunskap om miljön och insikt i följderna av miljöförstöring. Detta har också varit Sveriges officiella linje bl.a. i samband med Stockholmsdeklarationen 1972 och Rio-deklarationen 1992. Under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 hade också miljöfrågorna prioritet. Århuskonventionen är ett viktigt instrument för utvecklingen av den internationella miljörätten. Att tillträda konventionen innebär ett tydligt ställningstagande för betydelsen av öppna och demokratiska beslutsprocesser och borde därför ligga helt i linje med svensk politik. Det är därför anmärkningsvärt att det inte skett tidigare. Århuskonventionen har tre huvudteman:

1. Allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myndigheter. Här delar Folkpartiet liberalerna regeringens och remissinstansernas bedömning att Sverige i fråga om rätten till miljöinformation till stor del uppfyller konventionens krav genom offentlighetsprincipen och att de kompletterande förslagen är tillräckliga för att konventionen skall kunna efterlevas.

2. Allmänhetens rätt till delaktighet i beslutsprocesser som har inverkan på miljön. Den reservation regeringen här föreslår kan accepteras eftersom arbete pågår som gör det möjligt att reservationen kan hävas före utgången av 2006. Utformningen av miljöorganisationernas talerätt för att vår lagstiftning skall leva upp till konventionens krav måste övervägas. Denna fråga är för närvarande föremål för utredning inom PBL-kommitténs uppdrag och redovisas vid halvårsskiftet 2005. Det är inte lämpligt att föregripa denna utredning och redan i detta lagstiftningsärende presentera förslag. Detsamma gäller miljöorganisationers möjlighet till rättslig prövning av vissa tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt t.ex. naturgaslagen och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken. Regler kommer inte att hinna införas förrän senare under år 2005/06. Folkpartiet liberalerna menar att Århuskonventionens syfte vad gäller deltagande i beslutsprocesser i miljöfrågor är centralt för en hållbar utveckling. När tilltron till experters och myndigheters hantering av exempelvis olika miljörisker minskar är ökad delaktighet i beslutsfattandet av stort värde för riskhanteringen. Allmänhetens deltagande berikar beslutsunderlaget och ger beslutsfattarna möjlighet att bilda sig en bättre bild av läget än om allmänheten inte deltar. Delaktighet underlättar också större social uppslutning bakom beslut, också dååsikterna om vad som är ett lämpligt beslut är delade. Det finns också ett högt demokratiskt egenvärde i ökad delaktighet. Viktigt är att Sverige i dessa frågor fortsätter att driva på utvecklingen och inte väljer att invänta eventuella kompromissförslag och försvagningar på EU-nivå.

3. Allmänhetens tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Den tredje s.k. pelaren i Århuskonventionen är att allmänheten skall ha rätt att få vissa frågor prövade av en självständig instans. Det gäller dels prövning av beslut som rör rätten till information och delaktighet i miljöbeslut, dels prövning av handlingar och underlåtenhet att handla på miljöns område. Konventionen innehåller ett krav på att beslut om utlämnande av allmän handling skall kunna prövas av domstol. Möjlighet till sådan prövning finns enligt svensk lag dock inte för beslut fattade av regeringen och statsråd.

Dåvarande regeringsrådet Mats Melin har på regeringens uppdrag utrett behovet av eventuella författningsändringar som kan vara nödvändiga för att genomföra konventionen i den del den gäller möjligheterna till överprövning av regeringsbeslut och beslut av statsråd som innebär att handlingar som innehåller miljöinformation inte lämnas ut. Melin har kommit fram till att konventionen förutsätter att en offentlig myndighets beslut att vägra lämna ut en handling som innehåller miljöinformation alltid skall kunna överprövas av domstol eller annat liknande organ, och det även om det är en stats regering eller ett statsråd som vägrat utlämnande.

Om Sverige skall kunna ratificera konventionen behövs därför lagändring så att svensk rätt står i överensstämmelse med konventionens krav. Detta framgår även klart av remissinstansernas svar. Regeringens förslag till riksdagen i denna del är att "tillträdet till konventionen skall förenas med en reservation med innebörden att Sverige inte genomför konventionernas krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling". Detta är enligt Folkpartiet liberalerna varken i samstämmighet med ett tydligt ställningstagande för betydelsen av öppna och demokratiska beslutsprocesser eller i linje med svensk politik på området.

Det är viktigt att Sveriges tillträde till Århuskonventionen inte ytterligare fördröjs. Därför godtar Folkpartiet regeringens förslag till tillträde och två reservationer Folkpartiet anser dock att reservationerna så snart som möjligt bör hävas. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att Tryckfrihetsberedningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda de förändringar som kan behövas för att reservationen mot kravet på rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall kunna hävas.

Stockholm den 7 februari 2005

Sverker Thorén (fp)

Lennart Fremling (fp)

Anita Brodén (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Tryckfrihetsberedningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda de förändringar som kan behövas för att reservationen mot kravet på rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall kunna hävas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.