med anledning av prop. 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning

Motion 2004/05:Ju26

av Johan Linander m.fl. (c)

1Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag att brottsbalken 6:1 tredje stycket utgår.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att då någon blir våldtagen av två eller flera, oberoende av på vilket sätt de aktivt tagit del i gärningen, skall samtliga inblandade kunna dömas för våldtäkt.

  3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag som uppfyller Europadomstolens krav på att varje sexuell handling som inte bygger på samtycke skall vara straffbar enligt Bulgariendomen.

  4. Riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag att brottsbalken 6:1 andra stycket skall ges följande lydelse: "Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd eller i en särskilt utsatt situation."

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elektronisk spridning av bilder eller filmer av känslig art utan den avbildades medgivande i lagens mening bör kunna betraktas som ofredande eller sexuellt ofredande.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den som genom att i smyg filma eller fotografera någon kränker dennes sexuella integritet skall kunna dömas för sexuellt ofredande.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den som i ond tro haft sexuellt umgänge med tvångsprostituerad bör kunna dömas för våldtäkt.

  8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på en översyn av rättegångsbalken i syfte att förbättra den psykosociala miljön i rättssalen för brottsoffren.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förebyggande arbete för att förhindra sexualbrott.

2Inledning

Det är en länge efterlängtad proposition om ny sexualbrottslagstiftning som nu presenterats riksdagen. Centerpartiet är positivt till den utvidgning av våldtäktsparagrafen som den föreslagna lagstiftningen kommer att innebära även om vi, som framgår nedan, tycker att regeringen borde ha föreslagit ytterligare förändringar. Det är positivt att regeringen nu åtminstone närmat sig det allmänna rättsmedvetandet i det att en våldtäkt är en våldtäkt även om den företas emot en berusad, sovande eller på andra sätt hjälplös kvinna. Vidare är det bra att våldtäkt mot barn särregleras samt att sexköp skall vara kriminaliserat även om någon annan än den som deltar i den sexuella handlingen betalar.

3En våldtäkt är aldrig mindre grov

En våldtäkt är en oerhörd kränkning av en människas sexuella integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp. Det är viktigt att lagstiftningen på det här området speglar det allmänna rättsmedvetandet. En våldtäkt skall inte betyda en sak i samtal kring middagsbordet och en annan i rättssalen. I det förslag till ny lagtext som läggs fram i propositionen föreslås en formulering där ett våldtäktsbrott skall kunna anses vara mindre grovt. Centerpartiet menar att detta är en mycket olycklig formulering. Det finns inte något utrymme inom våldtäktsbegreppet för formuleringen "mindre grov". Att uttrycka i lag­texten att en våldtäkt skulle kunna vara mindre grov sänder fel signaler utåt och riskerar att bidra till en urholkning av begreppet. Centerpartiet vill att nämnda stycke skall strykas ur våldtäktsparagrafen vilket också skulle få den önskvärda effekten att minimistraffet för våldtäkt höjs från 14 dagar till tvåår. Det är inte förenligt med det allmänna rättsmedvetandet att någon som blivit fälld för våldtäkt i teorin kan dömas till endast två veckor i fängelse. Detta bör ges regeringen till känna.

4Medgärningsmän skall kunna dömas för våldtäkt

Det behövs en översyn av gärningsmannabegreppet i våldtäktsparagrafen, brottsbalken 6:1. I de våldtäktsfall där medhjälpare till gärningsmannen hotar offret eller på liknande sätt är delaktig i övergreppet, kan idag inte den dömas för våldtäkt som hotat även om dennes delaktighet varit nödvändig för våldtäktens genomförande. Moraliskt sett begår dock dessa personer ett lika allvarligt brott som själva gärningsmannen. Alla gärningsmän bör därför, såsom är möjligt vid andra brottsrubriceringar, kunna ses som personer vilka gemensamt och i samråd har begått handlingen. Även den som hotar vid en våldtäkt där någon annan utför det sexuella övergreppet skall följaktligen kunna dömas för våldtäkt. Detta bör ges regeringen till känna.

5Att ha sex med någon mot dennes vilja skall vara ett brott

Åklagaren i ett våldtäktsmål har givetvis att bevisa att det är den åtalade som har begått våldtäkten. Inte sällan medger dock gärningsmannen att han haft sexuellt umgänge med offret men att offret varit med på det. Bevisning av våldtäkt är ofta en mycket svår uppgift för åklagaren vilket inte minst syns i de skrämmande låga uppklaringssiffror som redovisas för våldtäktsbrottet. År 2003 anmäldes 2 565 våldtäkter varav endast 132 resulterade i en fängelsedom. Svårigheterna med att bevisa att en våldtäkt ägt rum drabbar med dagens lagstiftning personen som blivit våldtagen. Om det är så att gärningsman och offer är överens om de faktiska omständigheterna kring brottet exempelvis att ett samlag har ägt rum och att kvinnan inte gjorde något aktivt motstånd, kanske för att hon varit paralyserad av rädsla eller som i Södertäljemålet där den utsatta flickan beskrev en rädsla att något ännu värre skulle göras mot henne om hon gjorde motstånd, måste kvinnan bevisa att hon inte samtyckt till samlaget och att gärningsmannen förstått detta. Ansvaret ligger på det här viset alltså på den som blir utsatt för övergreppet. För det första ansvaret att se till att mannen förstår att hon inte vill ha sex och för det andra ansvaret att få rätten att förstå att mannen faktiskt insåg att hon inte ville ha sex. Detta även i de fall dåövergreppen lett till fysiska skador eller svår förnedring. Centerpartiet menar att det borde vara självklart att det i stället är gärningsmannen som har ansvaret för att ta reda på om kvinnan vill ha sex. Denna skeva ansvarsfördelning har regeringen i sin proposition lämnat oberörd. Mannen ges med dagens lagstiftning en rätt att ta för sig i och med att det inte ställs krav på samtycke.

Bristen på samtycke kom till uttryck i internationell praxis genom Europadomstolens dom den 4 december 2003 (M. C. mot Bulgarien). Lagrådet framhåller att de citerade uttalandena i Bulgariendomen ger vid handen att Sverige för att inte bryta mot Europakonventionen är skyldigt att införa en lagstiftning som medför att varje "sexual act" som inte bygger på samtycke utan är "non-consensual" skall vara straffbar. Paragraf 6:1 i brottsbalken bör ändras så att det där framgår att den som utsätter en person för en sexuell handling mot dennes vilja/samtycke skall dömas för våldtäkt. Detta skulle kunna genomföras genom att i texten i brottsbalken 6 kap. 1 § göra ett tillägg som lyder: "Den som ... tvingar en person eller annars mot personens vilja utsätter henne eller honom för samlag eller annan sexuell handling ..."

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som uppfyller Europadomstolens krav enligt Bulgariendomen. Detta bör ges regeringen till känna.

6Begreppet "hjälplöst tillstånd"

Lagrådet framhåller i sitt remissvar att det kan övervägas att mjuka upp kravet på att en person skall ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och låta straffbestämmelserna omfatta även det fallet att en person har befunnit sig i en särskilt utsatt situation samt att en utformning av lagtexten på det sättet får anses vara i linje med uttalandena i Bulgariendomen. Centerpartiet instämmer i Lagrådets kritik av den av regeringen föreslagna utformningen av lagtexten. Den valda formuleringen medför att den praxis som redan finns kring begreppet "hjälplöst tillstånd" kommer att vara vägledande även i fortsättningen. Centerpartiet föreslår i stället att formuleringen av texten bör ändras så att i brottsbalken 6:1 andra stycket texten avslutas med "... befinner sig i ett hjälplöst tillstånd eller i en särskilt utsatt situation. " Att mjuka upp kravet på hjälplöst tillstånd på det nu föreslagna viset, som både Sexualbrottskommittén föreslagit och Lagrådet tillstyrkt, skulle ge en möjlighet att fånga upp de situationer som riskerar att falla utanför tolkningen av "hjälplöst tillstånd". Exempel på en sådan situation skulle kunna vara när en kvinna som är ständigt misshandlad i hemmet och på så vi befinner sig under ett ständigt latent hot om våld känner sig tvingad att uppträda eller handla på ett visst sätt för att undvika misshandel och andra övergrepp. Detta bör ges regeringen till känna.

7Spridning av pornografiska bilder är sexuellt ofredande

Lagstiftningen har inte i tillräcklig omfattning anpassats till de nya elektroniska medierna. Möjligheten att på Internet och via mobiltelefoner sprida kränkande bilder och filmsekvenser har inneburit att gärningsbeskrivningarna i brottsbalken inte alltid överensstämmer med övergrepp som borde bestraffas. Exempelvis borde den som sprider pornografiska bilder på någon annan på Internet utan att ha inhämtat medgivande kunna dömas för sexuellt ofredande.

Att elektronisk spridning av bilder eller filmer av känslig art utan den avbildades medgivande i lagens mening bör kunna betraktas som ofredande eller sexuellt ofredande bör ges regeringen till känna.

Medierna har på senare tid i ett flertal exempel visat på att det finns en uppenbar brist i lagstiftningen när personer som filmar eller fotograferar någon utan dennes vetskap, exempelvis i duschen eller i ett sexuellt sammanhang, inte kan bli dömda för sexuellt ofredande. Den som i smyg, utan den filmades vetskap, filmar eller fotograferar någon naken eller annars i en situation som den utsatta personen upplever som en kränkning mot sin sexuella integritet skall kunna dömas för sexuellt ofredande. Detta bör ges regeringen till känna.

8Sexköp av tvångsprostituerad är våldtäkt

Människohandel för sexuella ändamål, så kallad trafficking, är en avskyvärd form av modern slavhandel som måste bekämpas med alla tillgängliga medel. En stor del av kvinnorna som smugglas in i Sverige tvingas att prostituera sig och lever under ständiga hot. Centerpartiet menar att den som i ond tro haft sexuellt umgänge med tvångsprostituerad skall kunna dömas för våldtäkt i stället för sexköp som är fallet med dagens lagstiftning och regeringens förslag. Den som direkt medverkar till att förstöra en annan människas liv skall inte kunna fly från sitt ansvar och skylla allt på människohandlarna. Detta bör ges regeringen till känna.

9Förbättra brottsoffrens situation

Det är viktigt att den som har blivit utsatt för en sexuell kränkning av vilket slag det än må vara känner stöd från samhällets sida. Exempelvis behövs en gemensam handlingsplan i varje kommun som tydligt anger var och ens uppgifter när en våldtäkt har begåtts för att förbättra omhändertagandet av våldtäktsoffer.

Många våldtäktsoffer lider oerhört under processen i rätten och beskriver rättegången som en andra våldtäkt. Den psykosociala miljön i rättssalen för brottsoffren måste förbättras. Det krävs utbildning av domstolspersonal för ett bättre bemötande av brottsoffer. Detta bör ges regeringen till känna.

10Fortsatt arbete mot sexualbrotten

Det är viktigt att jobba kontinuerligt med översyn och utveckling av lagtexten kring sexualbrott. Samtidigt får vi inte glömma bort att parallellt arbeta med förebyggande åtgärder i samhället. Nedvärderande attityder där kvinnan ses som ett sexobjekt måste förändras och för det behöver vi skapa mötesplatser och forum för pojkar och män att diskutera sin roll och sitt ansvar för ett jämställt samhälle. En annan del som krävs i det förebyggande arbetet är forskning om vad som får våldtäktsmän att bli våldtäktsmän.

Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 december 2004

Johan Linander (c)

Viviann Gerdin (c)

Eskil Erlandsson (c)

Kerstin Lundgren (c)

Agne Hansson (c)

Jan Andersson (c)

Claes Västerteg (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-12-03 Bordläggning: 2004-12-06 Hänvisning: 2004-12-07
Yrkanden (9)