med anledning av prop. 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol

Motion 2004/05:Ju44 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformen av processen i allmän domstol skall utvärderas med återrapportering till riksdagen senast år 2008.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att domstolsväsendet skall tillföras nödvändiga resurser.

Inledning

Domstolsväsendet har under de senaste åren varit föremål för stora organisatoriska förändringar. Dessa förändringar har präglats mer av ekonomi än av en genomtänkt framtida struktur för domstolsväsendet. Till detta kan läggas en i praktiken krympande ekonomi. Trots nedläggning av tingsrätter, andra organisatoriska förändringar och uppsägningar av anställda kvarstår problem med långa handläggningstider och överarbetad personal. Regeringens förslag om en effektivare rättegångsprocess präglas dessvärre i hög utsträckning av detta och mindre av ambitionen att modernisera och kvalitetssäkra arbetet i domstolarna.

Regeringens proposition innehåller likväl en rad förslag som vi moderater välkomnar och som kommer att underlätta processen både i tingsrätt och hovrätt. Emellertid lämnas även förslag som vi inte kan biträda.

Videokonferens

Regeringen föreslår att försöksverksamheten med videokonferens i domstol permanentas. Reformen kan vid en ytlig granskning framstå som självklar och modern i förhållande till dagens teknik. Det finns både tidsmässiga som ekonomiska fördelar med användandet av den nya tekniken. Användandet av den nya tekniken är dock inte okomplicerat, främst med hänsyn till att muntlighetsprincipen begränsas. Reformen är dock alltför långtgående dåalla parter och andra som skall delta i ett sammanträde inför rätten kan komma att höras genom videokonferens.

Vi moderater instämmer i regeringens bedömning att huvudförfarandet även fortsättningsvis skall vara personlig inställelse i rätten. Videokonferens skall således användas med försiktighet, i synnerhet avseende förhör som är avgörande för målets utgång. Enligt förslaget skall videkonferens kunna användas då det finns skäl för det. Härvid skall särskilt beaktas de kostnader eller olägenheter som annars kan uppkomma. Med hänsyn till de stora avstånd som har skapats på grund av omfattande nedläggningar av domstolar kan det befaras att videokonferens kommer att användas i större utsträckning än vad som är rimligt då huvudprincipen även framgent skall vara muntlighet. Regeringen har även föreslagit att rädsla skall kunna vara en anledning för en målsägande eller ett vittne att höras genom videokonferens. Även i detta fall anser vi att det finns risk för överutnyttjande. Att inställelse i domstol av de flesta upplevs som obehagligt får aldrig bli norm för att frångå huvudprincipen. Videokonferens bör användas med försiktighet och möjligheterna till medhörning skall utnyttjas så långt är möjligt. Härvid bör även påtalas de praktiska problem som kan uppstå om målsäganden deltar genom videokonferens, medan målsägandebiträdet är på plats i rättssalen.

Vidare kan konstateras att förslaget inte reglerar under vilka former som videokonferensen bör genomföras. Vilka myndigheter skall tillhandahålla lokaler för videokonferenser och hur skall domstolen kontrollera att den som hörs genom videokonferens inte är utsatt för otillbörlig påverkan? Det är av vikt att den personal som skall biträda den som skall höras har kännedom om vilka typer av ovälkomna situationer som kan uppstå i en domstol och i anslutning till densamma. Propositionen bringar inte klarhet i dessa frågor, men vi förutsätter att regeringen har tillsett att dessa aspekter kommer att beaktas. Kostnaderna för införskaffande av nödvändig utrustning skall, såvitt kan förstås, finansieras inom befintliga ramar. Med hänsyn till domstolsväsendets synnerligen ansträngda ekonomi bör dock domstolarna tillföras ytterligare resurser för att kunna införskaffa nödvändig utrustning i rimlig tid.

Med hänsyn till att det är fråga om en relativt omfattande reform menar vi moderater att reformen skall utvärderas och att en redovisning skall ske senast år 2008. I denna bör såväl rättssäkerhetsaspekter som de praktiska konsekvenserna analyseras.

Prövningstillstånd

Förslaget om krav på prövningstillstånd för prövning i hovrätten avseende tvistemål och domstolsärenden är inte utan problem. Att begränsa antalet tvistemål i hovrätten kan framstå som ett relevant förslag för att frigöra resurser i hovrätterna. Principen om att tyngdpunkten i domstolsprövningen skall ligga i första instans är en rimlig målsättning. Frågan är dock om målet kan nås utan att rättssäkerheten påverkas negativt, vilket vissa remissinstanser uttryckt oro för.

Redan i dag är stora delar av rättstillämpningen privatiserad på så sätt att många tvister inte blir föremål för domstolsprövning. Orsakerna till detta är många, men flera icke obetydliga faktorer är hänförliga till att domstolarna inte hinner avgöra målen i rimlig tid på ett kvalitativt godtagbart sätt. Många parter väljer därför att lösa tvister genom skiljedomsförfaranden. Skiljedomsförfaranden är emellertid dyrt, vilket medför att många ekonomiskt svaga parter får vika sig även om deras situation ur ett juridiskt perspektiv är god. Främst drabbas mindre företag i tvister med större företag. Problemet har uppmärksammats av riksdagen och regeringen har givits denna problematik till känna (lagutskottets betänkande 2004/05:LU12).

Vi moderater vill se ett starkt domstolsväsende som attraherar de bästa juristerna och leder rättstillämpningen. Genom att ytterliggare begränsa antalet tvistemål riskerar en stor del av civilrätten att hamna utanför domstolarnas rättstillämpning. Detta får till följd att praxis inte utvecklas och den reella kunskapen om civilrätten främst kommer att ligga hos de större affärsjuridiska advokatbyråerna.

Genom införandet av krav på generellt prövningstillstånd kommer sannolikt kraven på de mindre företagen att acceptera skiljeförfarande att öka. Detta är hänförligt till att det ligger en risk i att få prövning i endast en instans. Vi moderater ser därför positivt på att regeringen samtidigt inför en ny grund för prövningstillstånd i form av de s.k. granskningsfallen.

För att reformen skall kunna genomföras är det dock, som lagrådet på ett unikt sätt påpekar, nödvändigt att domstolsväsendet tillförs resurser i tillräcklig utsträckning. Belastningen på tingsrätterna kommer att öka inte minst då det kan antas att antalet tvistemål som avgörs av tre lagfarna domare i stället för en kommer att öka.

I likhet med vad som anförts beträffande videokonferenser menar vi att reformen avseende utvidgat krav på prövningstillstånd måste utvärderas. Utvärdering bör ta sikte både på konkreta resultat avseende handläggningstider och balanser samt även utvärdera parternas erfarenheter och uppfattningar om kvalité och tillgänglighet.

Stockholm den 7 april 2005
Beatrice Ask (m)
Jeppe Johnsson (m)	Cecilia Magnusson (m)
Hillevi Engström (m)	Bengt-Anders Johansson (m)
Anita Sidén (m)	Bertil Kjellberg (m)