med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan

Motion 2004/05:Ub1 av Sten Tolgfors m.fl. (m)

av Sten Tolgfors m.fl. (m)

1 Innehållsförteckning

1Innehållsförteckning1

2Förslag till riksdagsbeslut2

3Förskola i Sverige idag3

4Regeringens proposition4

5Moderata utgångspunkter4

5.1Partistämma 2003 - Framtidens kunskaper4

5.2Barns behov av omsorg och utbildning5

6Moderata förslag5

6.1Rätt till kostnadsfri barnskola för 3-, 4-, 5- och 6-åringar5

6.2Flexibel start på det livslånga lärandet6

6.3Ge nyckeln till språket7

6.4Respekt för individer7

6.5Barnomsorg på familjens villkor7

6.6Ett informationsuppdrag8

6.7Statligt finansieringsansvar8

6.8Förskolans personal8

6.9Statlig kontroll av utbildning9

2Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:11.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningen av förskollärare.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av barnskötare och förskollärare i förskolan.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en frivillig, kostnadsfri barnskola för 3-6-åringar.

  5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag i enlighet med motionens riktlinjer om omsorg och undervisning.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna till valfrihet och kombinationsmöjligheter av barnomsorg.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart och barnskolan.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målstyrning av barnskolan.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitetsredovisningar för barnskolan.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitetsutvärdering av barnskolan.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet för barnskolan.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen verkställer riksdagens beslut om en reell valfrihet.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av familjedaghem.

3 Förskola i Sverige idag

Det rimliga i att kalla all offentlig barnomsorg från 1 års ålder för förskola kan ifrågasättas. Givetvis finns skäl att hävda att all barnomsorg måste bygga på kunskapen om barns utveckling och inlärning och syfta till att stimulera deras personliga och allsidiga utveckling. Men att se hela denna verksamhet som en del av det allmänna skolväsendet riskerar att leda till att offentliga institutioner tar ifrån föräldrar och familjer deras viktiga uppgifter. Därmed förlorar barnen trygghet och närhet samtidigt som det finns risk för att det enskilda barnets personliga särdrag inte ges erforderlig uppmärksamhet.

Barns förmåga till inlärning måste tas tillvara bättre än i dag. Många förskolebarn visar tidigt intresse och mognad för mer organiserad inlärning, vilket bör uppmuntras och stimuleras. Förmågan att utveckla ett rikt och nyanserat språk är mycket stor under de tidiga åren, vilket också behöver uppmuntras. Barn med särskilda behov kan ha stor glädje av att deltaga i verksamhet under ledning av utbildade förskollärare och personer med annan specialkompetens. Exempelvis är det viktigt att barn med talsvårigheter som stamning tidigt får kontakt med en logoped. Dyslexi är ett annat problem som ofta kan upptäckas tidigt och där pedagogiskt stöd kan ge bättre förut­sätt­ningar för kommande läs- och skrivinlärning. Med en allt större grupp barn med annat modersmål än svenska förtjänar även språkinlärning och -utveck­ling uppmärksamhet.

Tyvärr har förskolans utveckling under de senaste åren inte entydigt gått i den riktningen. Maxtaxans införande har lett till bristande ekonomiska resurser i många verksamheter.

Alternativa verksamhetsformer har underkompenserats och för sedan max­taxans och den allmänna förskolans införande en tynande tillvaro. Det är i välvilliga kommuner som möjligheter till alternativ och kombinationslösningar existerar - i många andra kommuner stängs deltidsförskolor och familjedaghem och flerfamiljssystem ställs utanför det som ses som normalt och rimligt.

Barngrupperna har blivit större på många håll och allt fler barn drabbas av tinnitus redan vid unga år på grund av den höga ljudvolym som råder. Alltför många barn har begynnande kroniska stämbandsskador. Enligt Sveriges landstings och Apotekets hälsosajt Infomedica tyder undersökningar på att cirka sexton procent av alla skolbarn mellan 9 och 16 år ofta eller alltid har tinnitus. 1

Det är svårt att rekrytera kunnig personal till förskolan idag. En mycket lång akademisk utbildning gör förskolläraryrket mindre attraktivt än tidigare i förhållande till mer välavlönade lärartjänster. Det har varit svårt att finna bra vägar och utbildningar för den som vill till barnskötaryrket. I allt fler socialdemokratiskt styrda kommuner har majoriteten beslutat att endast anställa förskollärare. Vare sig barnskötare eller annan personal anses alltså tillfyllest. Den ogina inställning som regeringen och socialdemokratin gett uttryck för i ställningstaganden om barnomsorg har också lett till en osäkerhet inför hela yrkeskategorin och dess framtida roll vilket inte gynnat tillströmningen till yrket.

4 Regeringens proposition

Regeringens iver att likrikta alla verksamheter för barn före skolåldern leder till en rörig och motsägelsefull politik. Förskolan ska vara en egen skolform som drivs av en rektor, samtidigt som barnen i förskolan inte ska kallas elever eller lärarna i förskolan bedriva undervisning.

Trots upprepade vackra ord om målstyrning och huvudmannens ansvar och befogenheter att utforma verksamheten ryms inom den ytterst begränsade propositionen detaljstyrningar som går i motsatt riktning.

Målstyrning kräver noggrann uppföljning från en opartisk bedömare, något som den av regeringen föreslagna interna kvalitetsredovisningen aldrig kan ersätta.

Regeringen visar på samma sätt något slags insikt om att det riktade bidraget till personalförstärkningar i skolan inte fungerade som det skulle och inte nödvändigtvis nådde de skolor som hade bäst nytta eller gjort sig mest förtjänta av resurstillskottet. Ändå väljer regeringen att föreslå ett komplicerat nytt system av detaljstyrande riktade bidrag till förskolan. Inte utformat efter exakt samma principer, men likafullt ett detaljstyrande, generaliserande och likriktande system.

Regeringen vill att det ska anställas ytterligare 6000 förskollärare under tre år. Men varifrån ska förskollärarna komma? Med dagens lärarutbildning kan alla elever byta inriktning efter en termin. Det är samma längd, 3,5 år, på förskollärarutbildningen som på utbildningen till grundskollärare för åren 1-5. Vi tror att det blir svårt att motivera så många elever att bli förskollärare, när man på samma tid kan få en utbildning med betydligt högre lön. Utbildningens längd måste stå i en rimlig relation till lönen.

Regeringens proposition innehåller många diskussioner men få konkreta förslag.

5 Moderata utgångspunkter

5.1 Partistämma 2003 - Framtidens kunskaper

Moderata samlingspartiet antog vid sin partistämma 2003 en proposition med titeln "Framtidens kunskaper". I den anges:

Alla föräldrar som såönskar skall kunna få tillgång till en pedagogisk förskola för sina barn där de får lära sig grunderna till att läsa, räkna och skriva. En allmän icke-obligatorisk förskola med pedagogiskt innehåll är förenligt med andra barnomsorgslösningar. I vårt förslag är det fullt möjligt att kombinera pedagogisk förskola på deltid med till exempel familjedaghemsvistelse eller barnomsorgspeng. Starten på denna nya frivilliga skolform är helt flexibel och kan ske från det år barnet fyller tre.

Lusten att lära och utvecklas kan stimuleras tidigare än i skolan. Medicinsk vetenskap visar att det är lättast att tillägna sig kunskap i de tidigaste åren, och att den kunskapen sitter bättre än senare inhämtad. Detta gäller inte minst för stimulans av fallenhet inom sång och musik.

Det finns ingen anledning att kräva att all barnomsorg skall övergå till att följa pedagogiska planer eller att dessa behöver se likartade ut. Men alla föräldrar som vill att deras barn skall få tillgång till vetenskapligt förankrad pedagogisk stimulerande verksamhet redan från tre års ålder skall ha rätt till undervisning, åtminstone i motsvarande omfattning som barnomsorg erbjuds.

5.2 Barns behov av omsorg och utbildning

Var och en som träffat mer än en femåring vet att ingen är den andre helt lik. Barn har olika behov och olika förutsättningar, precis som vuxna. Barn som är ett år gamla behöver omsorg och omvårdnad. Lite äldre barn behöver ofta, men inte alltid, mer pedagogisk stimulans. Föräldrar måste få bestämma hur avvägningen mellan omsorg och pedagogisk verksamhet ska se ut för deras barn.

Självklart bör respektive verksamhet ha benämningar som är relevanta utifrån vad det de facto är fråga om. Barnomsorg kallas omvårdnad för små barn. Barnskola kallas verksamhet som består av undervisning för unga elever. Fritidsverksamhet benämns omsorg på tid före eller efter barnskolans timmar. Dessa verksamheter måste kunna kombineras efter barns behov och föräldrars önskemål.

Ljud- och bullernivåerna för barnen är på många håll fullkomligt oacceptabla. Många förskolor installerar ljudmätande "öron" för att personal och barn ska få indikationer när volymen blir skadlig. Det förtjänar att uppmärksammas att det finns pedagogiker som Montessori som leder till lugn och bullerfria miljöer. Miljön är dels en resursfråga, men framförallt en fråga om ledarskap och pedagogik.

En av fördelarna med familjedaghem/flerfamiljssystem respektive uteförskolor är att barnens hälsa blir bättre. Det är orimligt att de minsta barnen är de som har längst arbetsdagar i mest högljudd miljö.

6 Moderata förslag

6.1 Rätt till kostnadsfri barnskola för 3-, 4-, 5- och 6-åringar

Alla föräldrar som såönskar skall kunna få tillgång till en pedagogisk barnskola för sina barn där de får lära sig grunderna i att läsa, räkna och skriva. En allmän icke-obligatorisk barnskola med pedagogiskt innehåll är förenlig med andra barnomsorgslösningar. I vårt förslag är det fullt möjligt att kombinera pedagogisk barnskola på deltid med till exempel familjedaghemsvistelse eller barnomsorgspeng. Starten på denna nya frivilliga skolform är helt flexibel och kan ske från det år barnet fyller tre. Alla barn mellan tre och sex år skall omfattas av rätten till kostnadsfri barnskola för att få lära sig grunderna till att läsa, räkna och skriva.

Lusten att lära och utvecklas kan stimuleras tidigare än i skolan. Medicinsk vetenskap visar att det är lättast att tillägna sig kunskap i de tidigaste åren, och att den kunskapen sitter bättre än senare inhämtad. Detta gäller inte minst för stimulans av fallenhet inom sång och musik.

Det finns ingen anledning att kräva att all barnomsorg skall övergå till att följa pedagogiska planer eller att dessa behöver se likartade ut. Men alla föräldrar som vill att deras barn skall få tillgång till vetenskapligt förankrad, pedagogisk och stimulerande verksamhet redan från tre års ålder skall ha rätt till undervisning 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka för sina barn.

Vi föreslår mot denna bakgrund en utvärdering av förskoleklassens pedagogik och resultat. Tankeramen bakom förskoleklassen kan ge stöd för hur en utbyggd barnskola med tydliga pedagogiska ambitioner som alternativ/komplement till nuvarande verksamhet i förskolan kan utformas. Verksamheten skall liksom förskoleklassen vara frivillig. Barnskolan skall tillsammans med förskoleklassen bilda en egen skolform. Därmed tar vi ställning för att den skolförberedande förskoleverksamheten skall kunna utvecklas utifrån de specifika förutsättningar och möjligheter som små barn har.

Skolor som önskar starta barnskola skall ha en god planering med mätbara mål för verksamheten som skall vara av skolförberedande karaktär. Verksamheten i barnskolan skall organiseras samlat och inte som en del av förskolans barnomsorg.

Kommunerna skall ges full frihet att lägga ut verksamheten på entre­prenad. Reglerna skall vara lika oavsett huvudman för verksamheten. För barnskolan liksom andra utbildningsformer skall etableringsfrihet råda. Möjlighet måste därför finnas för fristående enheter att bedriva barnskola.

6.2 Flexibel start på det livslånga lärandet

I en målstyrd och flexibel skola med mer individanpassad studietakt kan givetvis inträdet i grundskolan ske när det passar eleven och hans eller hennes utveckling. Barnskolan och nuvarande förskoleklass borde vara en självklar väg till en flexibel, elevanpassad skolstart.

Barn borde börja skolan när föräldrarna och skolan bedömer att barnet är moget för det. Lagen är idag mycket stel avseende möjligheterna till individanpassad skolstart. Detta gäller både för de barn som skulle behöva börja skolan senare och de som skulle vilja börja tidigare, särskilt som lagen utgår från att skolstart bara kan ske på höstterminen, vid läsårets början.

Ett år är en mycket lång tid för en sex- eller sjuåring. Skillnaden i mognad mellan ett barn fött i januari ett år och ett barn fött i december samma år kan vara mycket stor. Resultatet av att de idag närmast tvingas börja skolan samtidigt och gå i samma klass blir i många fall att det yngre barnet får en sämre skolstart än vad som annars hade varit möjligt. I en del fall innebär den inflexibla skolstarten att många elever kan få gå hela skoltiden med en ständig känsla av att ligga efter och att skolan blir en plåga, när medel som individuell skolstart hade kunnat åstadkomma en bättre ordning.

Social, motorisk och intellektuell mognad är individuell. Det är naturligt att barn inte utvecklas i samma takt. Det ligger vare sig något utpekande eller bedömande i att konstatera att vi alla växer i olika takt och att skolan måste anpassas efter detta. Runda barn kan inte tvingas in i fyrkantiga system. Det är orimligt att utgå från att en gemensam intagning i skolan skall passa alla barn.

6.3 Ge nyckeln till språket

Många undersökningar bekräftar att det är språket som är nyckel till integrationen i Sverige. Inte minst LO:s rapport om elever som avbryter sina gymnasiestudier i förtid visar att elever med minst en förälder från ett annat land är överrepresenterade i gruppen. Trots det saknas insatser i förskolan. Problemen skjuts på framtiden och tar senare stora resurser i anspråk på grundskolan. Naturligtvis bör stödundervisning sättas in så tidigt som möjligt. I barnskolan är barnen som mest receptiva och andra skolämnen har ännu inte blivit aktuella.

6.4 Respekt för individer

Alla barn skall ges möjlighet att utvecklas och lära oavsett bakgrund eller var de får omsorg eller undervisning. Barnskolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt.

Elever med funktionshinder skall ha rätt att vistas i en miljö där de kan växa; där de får del av bästa tänkbara pedagogik och undervisning; där de har tillgång till bästa tänkbara hjälpmedel; där de har vänner; där de känner sig trygga; där de mår bra. Det kräver att personal som arbetar med barn med funktionshinder har kompetens och förståelse för deras behov.

Det är viktigt att personal som arbetar med barn och elever har kunskap om hur människors könsroller och sexuella identitet utvecklas. För att detta skall vara möjligt måste personalen få den utbildning och underbyggnad som behövs.

6.5 Barnomsorg på familjens villkor

För att föräldrarna skall återfå makten över sin familjs tillvaro vill vi moderater förändra ersättningssystemet så att det skapas möjligheter att pussla ihop den omsorg och den pedagogiska verksamhet som passar det egna barnet bäst.

Barnskola på förmiddagen och familjedaghem under eftermiddagen är en kombination många föräldrar till treåringar skulle uppskatta. Eller flerfamiljssystem under förmiddagen och förskola under eftermiddagen.

Ytterligare en möjlighet vi vill erbjuda för att öka rättvisan i barn­omsorgen är en barnomsorgspeng för dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg. Den skall utgå med 3 000 kronor skattefritt per månad för barn mellan ett och tre år.

6.6 Ett informationsuppdrag

Kommunerna åläggs informationsskyldighet gentemot föräldrarna som måste få kunskap om vilka alternativ som finns när det gäller barnomsorg, förskola, förskoleklass, barnskola och skola. Samarbetet mellan förskole­verksamhet respektive barnskola och skola är viktigt. Integration mellan förskoleklasser och grundskolan är ett pedagogiskt alternativ, men inte den enda vägen. Vi ser framför oss en utveckling där olika typer av pedagogik och modeller för verksamhet kan utvecklas och prövas.

6.7 Statligt finansieringsansvar

Införandet av en barnskola är en statlig angelägenhet och ska bekostas på statlig nivå. Den del av maxtaxan som hänförs till den allmänna förskolan för fyra- och femåringar sammanförs med nya satsningar i ett eget barnskole­anslag.

Enligt samma principer som gäller för friskolornas finansiering skall också andra än kommunerna kunna ansvara för barnskolorna. En barnskola kan profileras pedagogiskt men också för att särskilt möta barn med särskilda behov. Vi kan också tänka oss alternativ i form av "öppen förskola" för att tillgodose önskemålet om alternativ i barnomsorgen.

För att möta familjernas behov av ordnad barnomsorg måste kommunala respektive fristående alternativ behandlas likvärdigt.

6.8 Förskolans personal

Redan i vår motion 1999/2000:Ub34 med anledning av proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning konstaterade vi "Det finns skäl att säga nej till en förlängning av utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger. Det framkommer ingen kritik mot den kompetens förskollärare tillägnar sig i utbildningen i dag. Förlängd studietid leder till ökade studiekostnader vilka knappast kan kompenseras med höjda löner inom överskådlig tid. Det skall framdeles räcka med 120 poäng för att erhålla sagda examina."

Det är inte acceptabelt att tvinga in studenter i förskollärarutbildningen genom kvoter eller motsvarande. Studenternas vilja att gå en utbildning ska vara styrande, inte regeringens behov. Om utbildningen eller yrket inte är lockande är det den bristen som bör åtgärdas.

Att i varje läge önska att barnskötare omskolar sig till förskollärare är att nedvärdera den insats som barnskötare runt om i förskolor i hela Sverige gör. Deras insatser behövs och är värdefulla. Att liksom regeringen ständigt sträva efter att samtlig personal ska ha exakt likadan utbildning är att likrikta verksamhet som är till sin karaktär olika. Vi moderater ser ett egenvärde i att ha personal som är inriktad mot omsorg och som kan ta ett större ansvar vad gäller just omsorgsverksamhet liksom lärarutbildad personal som tar ansvar för undervisning. Framför allt vad gäller de små barnen som inte ens börjat grundskolan är för de flesta såväl omsorg som undervisning omistligt. Ytterst få behöver ingen omsorg alls, vilket gör den ogina inställning regeringen har till barnskötare och deras kompetens och relevans på området obegriplig.

Personalens relation med föräldrarna är av stor vikt för en framgångsrik verksamhet oavsett om det gäller omsorg eller utbildning. Därför är det ange­läget att utbildning, undervisning och praktik för de blivande barnskötarna och förskollärarna innehåller kontakt med frågor rörande föräldrar av olika erfarenhet och bakgrund.

Personalens bemötande av föräldrar ska alltid vara professionellt och grundas på kunskap och respekt.

6.9 Statlig kontroll av utbildning

Undervisningen måste utvärderas för att man skall kunna säkerställa att den håller hög och jämn kvalitet. Det behövs ett fristående nationellt kvalitetsinstitut för att komplettera den uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid varje barnskola och av berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Det är också nödvändigt att få till ett fungerande kontrollsystem för skolorna och deras huvudmän. I andra verksamheter uppmärksammas värdet av tidiga varningssystem och ständig kvalitetskontroll.

Kvalitetsinstitutet skall ges en självständig ställning och därmed svara för mer fristående kvalitetsuppföljning fri från den politiska sfären. Varje barnskola skall granskas med jämna mellanrum vad gäller undervisningskvalitet och resultat. Återkommande granskning borde ske minst vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga och det bör ligga i institutets ansvar att aktivt informera om analyser och slutsatser.

Stockholm den 13 oktober 2004

Sten Tolgfors (m)

Margareta Pålsson (m)

Tobias Billström (m)

Ewa Björling (m)

Tomas Högström (m)

Ulrika Karlsson (m)


[1]

http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=14261

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-13 Bordläggning: 2004-10-14 Hänvisning: 2004-10-15
Yrkanden (13)