med anledning av prop. 2002/03:80 Ny sambolag

Motion 2002/03:L17 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om informationsinsatser med syfte att medvetandegöra berörda om sambolagens innebörd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda konsekvenserna av att sambolagen saknar nedre åldersgräns.

Sambolagen kontra äktenskapsbalken

Sambolagen ger inte samma skydd som äktenskapet ger vilket också regeringen påpekar i propositionen. Skillnader finns i bland annat förhållandenas stabilitet och i regler om arv. Äktenskapet är ett bättre skydd för barnen eftersom det ger ökad trygghet på en rad punkter. Äktenskapet är betydligt mer stabilt än samboskapet. Äktenskapsskillnad föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Om bara en av makarna vill att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid.

Detta kan vara en anledning till att det är dubbelt så vanligt att ett barn till sambor går igenom en separation mellan föräldrarna som att ett barn till gifta föräldrar gör det. En annan skillnad mellan de båda lagstiftningarna är att barnet från födelsen står under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Detta betyder att en man som lever sambo med en kvinna inte per automatik antas vara far till gemensamma barn såsom det görs med gifta par. Vidare ärver sambor inte varandra, något som många för sent fått erfara. Precis som riksdagen flera gånger understrukit är äktenskapet en institution som är överlägsen andra samlevnadsformer i fråga om personlig trygghet och juridisk stabilitet. Äktenskapet är planerat och ingås av parterna frivilligt. Äktenskapslagstiftningen aktiveras i och med vigseln.

Det har framförts en betydande kritik mot att sambolagen överhuvudtaget infördes. Bland annat framkom detta vid Sambokommitténs hearingar. Framträdande experter pekade på att sambolagen står på principiellt mycket oklara grunder. Troligen har den bidragit till en fortsatt låg äktenskapsfrekvens och låg familjestabilitet. De två systemen, äktenskap och samboende utan äktenskap, bidrar rent allmänt till att bestämmelserna blir svåröverblickbara för de enskilda individerna och innebär problem för myndigheterna. Ett av de viktigaste syftena med sambolagen var att skydda den svagare parten. Så fungerar lagen också många gånger, men någon garanti för detta finns inte. Ett antal utfrågade vid hearingarna framförde kritik genom att hävda att den svagare partens intresse långt ifrån alltid tillgodosågs. Den starkare parten som är medveten om sambolagens effekter kan genom avtal säkra och till och med tillskansa sig förmåner inför en eventuellt kommande bodelning. En rättslig process för att hävda den svagares perspektiv förutsätter dessutom betydande resurser, vilket i normalfallet inte existerar. Den svagares skydd kan endast tillgodoses genom att alla parter är välinformerade om lagens innebörd och därmed kan göra ett medvetet lagval eller avtalsval.

Sambolagen är reaktiv. Det betyder att i samboförhållandet blir rättsregler tillämpliga på samlevnaden utan någon uttrycklig önskan eller viljeförklaring från sambornas sida. Lagen bygger på en kollektivanslutningsprincip och samboskapet fastställs i juridisk mening först när det upplöses av en domstol. Lagförslaget innehåller vissa förbättringar på denna punkt, genom att en viss ökad tydlighet skapas om när ett samboförhållande upphör.

Det faktum att allmänheten inte känner till de skillnader som finns mellan äktenskapslagstiftningen och sambolagstiftningen är ett problem. Sambolagen kan ge sken av att vara jämförbar med äktenskapsbalken. Det är den inte. Den är artskild. Därför är det av yttersta vikt att människor medvetandegörs om hur sambolagen fungerar och vad det är som skiljer sambolagen från äktenskapsbalken.

Samboendekommittén tog upp behovet av sådan information och konstaterade: ”Kommittén anser att informationen om sambolagen måste förbättras. Innehållet i informationen skall vara tydligt och lättförståeligt och riktas till både sambor av motsatt och av samma kön. För att informationen om sambolagen skall nå så många som möjligt bör informationen framställas och spridas på många olika sätt.” Detta har regeringen inte följt upp.

Människor bör veta vilka lagar som gäller för dem. För att undvika att så många lever under ett avtal de inte känner till yrkar Kristdemokraterna på att regeringen vidtar åtgärder för att åstadkomma sådana informationsinsatser.

Stabila och fungerande familjer är bra för både barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Äktenskapet är den tryggaste juridiska formen för samlevnad mellan man och kvinna. Samhället ska i opinionsbildning och lagstiftning framhålla att en medveten vilja till stabil familjegemenskap bäst markeras genom äktenskapet. Parter som inte ingår äktenskap men som rättsligt vill reglera sin samlevnad ska kunna ingå frivilliga avtal.

Ingen åldersgräns

Ett problem med sambolagen är det faktum att den inte har någon nedre åldersgräns. Sambolagen gäller även för ungdomar under 18 år som bor tillsammans. Naturligtvis finns fördelar med detta när man betänker att det kanske är just den gruppen som särskilt kan vara i behov av en skyddande lagstiftning. Kristdemokraterna anser dock att detta sänder ut fel signaler till samhället. Nyligen har en tämligen intensiv debatt förts angående barnäktenskaps giltighet i Sverige. Vi menar att sambolagen riskerar att legitimera en form av dolt barnäktenskap eftersom den saknar nedre åldersgräns. Därtill är det otydligt vad gäller föräldraansvaret. Frågeställningen om föräldrar har ansvaret för underårig som lever i ett samboförhållande, är en så komplicerad fråga att Kristdemokraterna vill se en utredning om detta.

Frihet och trygghet

Vi tror att människor har förmåga att fatta beslut om sina livsformer och ta ansvar för dessa. Trots sambolagens begränsningar får vi acceptera att lagen existerar och att många skulle få ett ännu sämre rättsligt skydd om lagen upphävdes. Vi är dock övertygade om att det vore bättre om människor är medvetna om vad lagen innehåller då man lever som sambo. I alltför många fall har människor inte kunskap om vad sambolagen står för. En del har erfarit dess begränsningar. Om människor varit medvetna om dessa kanske en del hellre valt äktenskapet som form för sin samlevnad.

Stockholm den 3 april 2003
Yvonne Andersson (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Ragnwi Marcelind (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)	Tuve Skånberg (kd)
Peter Althin (kd)