med anledning av prop. 2001/02:185 Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt

Motion 2001/02:Sf44 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår förslaget om maximalt tre år.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring om maximalt två år.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av regeringens förslag såvitt avser 2 a kap. 5 § utlänningslagen av följande innebörd: En person som ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har rätt att få prövat om han eller hon är flykting enligt samtliga asylskäl. Den prövningen får skjutas upp bara om det finns synnerliga skäl för detta.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad som anförs i motionen om rätt till terapeutisk vård.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rätt till särskola och gymnasieskola införs i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att kommunerna har skyldighet att erbjuda asylsökande ungdomar gymnasieutbildning t.o.m. det år de fyller 20 år.

Motivering

Allmänt

I stället för att gå i spetsen för en humanare och mänskligare migrations- och flyktingpolitik är det stor risk att Sverige ger avkall på sin nationella politik till förmån för en mer restriktiv enligt EU:s visioner med höga murar som försvårar hjälpsökande människor att söka skydd.

Att lämna sitt land är oftast ett stort steg. Trots politisk förföljelse, etnisk rensning, krig eller andra stora katastrofer väljer ändå många människor att in i det sista stanna kvar i sitt land. Många fler än man kan tro vill också återvända till sitt land så snart minsta indikation finns på att det börjar bli möjligt att göra det. Men under tiden bör de få bästa möjliga skydd och stöd.

Vi kan inte nog poängtera barnens situation i asylprocessen. Den måste göras mer barnvänlig och när barn intervjuas ska det göras av personal som har särskild kompetens att tala med barn. Barn måste synas och höras. Stora insatser vad det gäller ytterligare utbildning om barnets bästa och hur detta ska hanteras krävs.

5.3 Förslag och bedömning om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

Den nya bestämmelse som införs innebär att det tillfälliga skyddet kan komma att uppgå till maximalt tre år.

Precis som flera av remissinstanserna tar upp anser Miljöpartiet att en sammanlagd tid om tre år är alltför lång tid, särskilt ur ett barnperspektiv.

En maxtid bör sättas på två år, sedan ska det vara möjligt, om personen så önskar och inte ett återvändandeprogram inletts, att bli folkbokförd.

Det är av stor vikt att, som det föreslås, personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har möjlighet att söka asyl under skyddsperioden. Det är omänskligt att begära att asylprocessen med de mycket utdragna handläggningstiderna ska påbörjas först efter skyddsperiodens slut.

7.4 Förslag och bedömningar om familjeåterförening

Personkretsen när det gäller familjeåterförening utgörs i första hand av make/maka och underåriga ogifta barn, såväl biologiska som adopterade (kärnfamiljen), men även sambo, omfattas.

Miljöpartiet anser att kretsen är allt för snäv och menar att även andra släktingar utanför ”kärnfamiljen”, framför allt kvinnliga släktingar, bör inräknas. Det kan också ha uppkommit ändrade familjeförhållanden under flyktsituationen så att människor som innan flykten inte levde samman genom dödsfall eller annat i hemlandet nu skulle ha flyttat in i hushållsgemenskapen. I många länder är det omöjligt för ensamstående kvinnor (änkor och ogifta) att leva i eget hushåll. Vad det gäller förhållanden som nyligen ingåtts ska det prövas huruvida det är en seriös anknytning i sedvanlig ordning.

Kravet, dvs. EG-direktivet, att de tidigare ingick i hushållsgemenskapen kan med andra ord inte vara absolut. En större flexibilitet krävs.

Miljöpartiet ser det som en självklarhet att familjeåterförening omfattar även homosexuella sambor och att detta ska gälla utlänningslagen som helhet.

Med vad som anförts ovan avslår Miljöpartiet förslaget om EG-direktivets ytterligare krav: Familjegemenskapen måste ha bildats redan i hemlandet.

8.4 Förslag och bedömningar om asylprövningen

För att inte skapa en orimlig situation för de personer som vistas här i landet med tillfälligt skydd med anledning av en massflyktssituation måste det finnas en rättighet att få sitt asylfall prövat under skyddsperioden. Miljöpartiet anser även att inte bara flyktingskäl enligt Genèvekonventionen ska prövas utan även ansökan om uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt, enligt 3 kap. 3 § utlänningslagen, självklart ska behandlas samt humanitära skäl. Kort sagt ska hela asylprövningen göras.

Rätten att söka asyl utifrån ”skyddsbehövande i övrigt” kan och får inte inskränkas p.g.a. av eventuell hänsyn till Migrationsverkets arbetsbelastning, det är helt orimligt.

Att uppskjuta en prövning av asylansökan bör endast ske om det finns synnerliga skäl för detta och särskild hänsyn måste tas om det finns barn med i bilden. Då ska detta enbart ske i absoluta undantagsfall. Därmed vill vi ändra skrivningen i första att-satsen andra meningen med tillägget synnerliga skäl.

Därmed avslår Miljöpartiet första att-satsen och anser att den istället borde ha följande lydelse: En person som ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har rätt att få prövat om han eller hon är flykting enligt Genèvekonventionen eller enligt 3 kap. 3§ utlänningslagen samt av humanitära skäl. Den prövningen får skjutas upp bara om det finns synnerliga skäl för detta.

10.5 Förslag och bedömningar av om folkbokföring skall ske och vilka rättigheter som skall ges

Det är av stor vikt att asylsökande barn eller barn med tillfälligt uppehållstillstånd får, vid behov, terapeutisk vård oavsett om familjen får stanna eller ej. Detta kan även ses ur ett fredsbevarande perspektiv och förbättra återuppbyggandet i det gamla hemlandet. I jämförelse med svenska barn har flyktingbarn procentuellt hög psykisk ohälsa; därför bör asylsökande barn och barn som vistas i landet med tillfälligt skydd tillförsäkras terapeutisk vård, särskilt de ensamkommande barnen. Därom bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

12.4 Bedömning om barns rätt till utbildning och barnomsorg och vuxnas rätt till utbildning

De rättigheter som personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har, bör även omfatta särskola och gymnasieutbildning.

Enligt barnkonventionens andra artikel, principen om icke-diskriminering, ska alla barn inom landets jurisdiktion ha lika rättigheter. Men så är inte fallet. Barn som inte är folkbokförda och som är i behov av att gå i särskola har inte samma rätt som svenska barn.

Socialförsäkringsutskottet skrev i sitt betänkande 2001/02:SfU2:

Den statliga ersättningen till kommuner för kostnader för grundskoleundervisning, förskoleklass och gymnasieutbildning höjs respektive införs. En motsvarande ersättning införs också för asylsökande barn i obligatorisk särskola, specialskola och sameskola. Därutöver skall även i fortsättningen gälla att Migrationsverket har möjlighet att efter särskild prövning lämna ersättning till en kommun för elever med särskilt behov av stöd och för andra extraordinära kostnader, t.ex. för barn i särskolan.

När det gäller gymnasieutbildning för asylsökande m.fl. barn har anförts att barnkonventionen omfattar barn upp till 18 år, varför det är rimligt att rätten till gymnasieutbildning för dessa barn bör gälla om studierna påbörjas före 18 års ålder. Kommunerna har också full frihet att erbjuda även ungdomar som fyllt 18 år gymnasieutbildning.

Miljöpartiet anser att asylsökande ungdomar bör erbjudas gymnasieutbildning på samma villkor som andra ungdomar, dvs. t.o.m. det år de fyller 20 år, något annat vore diskriminerande. Vidare är det frivilligt och inget som hindrar att en kommun erbjuder ungdomar – även de som fyllt 18 år – sådan utbildning (gymnasieutbildning), som det står i propositionen.

Detta bör vara varje kommuns, eller i samarbete med närliggande kommun, skyldighet att erbjuda asylsökande ungdomar gymnasieutbildning t.o.m. det år de fyller 20 år.

Därmed föreslår Miljöpartiet att en rätt till särskola och gymnasieskola införs i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 12 juni 2002
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Barbro Feltzing (mp)	Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Thomas Julin (mp)	Yvonne Ruwaida (mp)