med anledning av prop. 2000/01:127 Sjöfartsstöd

Motion 2000/01:T17 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att befria rederierna från hela arbetsgivaravgiften, även den
allmänna löneavgiften.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt för
den svenska handelsflottan i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bakgrund

Kristdemokraterna har i flera år krävt att ett s.k. nettostöd
ska införas för svensk sjöfartsnäring. Därför välkomnar vi nu
regeringens förslag till nytt sjöfartsstöd. Det är beklagligt att
regeringen dröjt i över två år med att införa samma typ av
stöd som många andra EU-länder tillämpar. Så länge det
finns sjöfartsnationer som konkurrerar med lägre priser och
sämre löner som inverkar menligt på säkerhet och kvalitet är
det enligt vår mening nödvändigt med statliga åtgärder för
att säkerställa en nationell handelsflotta där miljö- och
säkerhetstänkande är en ledstjärna. På sikt bör alla
subventioner avskaffas gemensamt inom EU. Det kan ske
först då säkerheten och miljön värderas lika högt i all
internationell sjöfart.

Arbetsgivaravgiften

I skrivelse till trafikutskottet har Sveriges Redareförening
pekat på en brist i propositionen. Det handlar om en
diskrepans mellan skattebetalningslagen 1997:483 1 kap. 3
§, tillika Riksskatteverkets (RSV) anvisningar, och vad
regeringen definierar som de "totala arbetsgivaravgifterna
för år 2001". Syftet med propositionen är att genomföra ett
stöd till svenska rederier enligt det tak som anges inom EU:s
State Aid Guidelines for Maritime Transport. Det innebär
bland annat att hela arbetsgivaravgiften kan innehållas av
rederiet. Regeringen talar också om att befria rederierna från
hela arbetsgivaravgiften. Men regeringens konkreta förslag
innebär endast en nedsättning med 30,13 %, trots att
avgifterna i själva verket uppgår till 32,82 %. Något skäl till
detta anger inte regeringen i propositionen. Skillnaden är den
allmänna löneavgiften på 2,69 %. Regeringen undanhåller
alltså rederierna 2,69 %, vilket precis motsvarar den
allmänna löneavgiften. Enligt Sveriges Redareförening
betyder detta cirka 60 miljoner kronor i minskat stöd.

Tonnageskatt

Tidigare hade Sverige fartygsfonder, vilket underlättade för
rederier att sätta av medel till nya fartygsköp efter
försäljning av fartyg. Dessa fonder togs bort i början av 90-
talet. Eftersom en investering i nytt fartyg är ett stort
åtagande, som ofta handlar om hundratals miljoner kronor,
så är det av största vikt att ett rederi kan planera sina
åtaganden gentemot staten på lång sikt. I stället för att
beskatta en fartygsförsäljning med reavinstskatt så kan ett
system med s.k. tonnageskatt införas. Det innebär att rederiet
betalar skatt efter tonnage, inte efter vinst eller förlust. Detta
system har införts av flera andra EU-länder. Fördelen är att
rederierna bättre kan planera försäljning och inköp av fartyg.
Trots att detta system torde innebära större inbetalningar till
statskassan från svenska rederier än dagens system med
bolagsskatt, välkomnas det ändå av näringen. Det skulle
säkerligen bidra till att öka inflaggningen av fartyg till
Sverige och utgöra en del i att trygga svensk sjöfartsnärings
framtid.

Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att
införatonnageskatt för svenska handelsflottan.

Stockholm den 22 maj 2001

Johnny Gylling (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)