med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

Motion 1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c)

I den nu föreliggande propositionen föreslår regeringen en ny
myndighetsstruktur för forskningsfinansieringen.
Den nuvarande organisationen, som består av ett stort antal myndigheter,
har vuxit fram under en lång tid. Vi kan konstatera att när de olika
myndigheterna inrättades var behoven och förutsättningarna för forskningen
helt annorlunda än i dag. För att hantera dagens och framtidens forskning
krävs därför en anpassning av strukturen för forskningsfinansiering. I
regeringens förslag är dock finansieringen fortfarande oklar. Regeringen
skriver att förslaget kommer att innebära omfördelning på statsbudgeten
mellan ett antal anslag och möjligen mellan utgiftsområden. Centerpartiet
anser att en långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn varför man
måste koppla samman organisationsförändringar med fördelningen av
resurser. Eftersom finansieringen fortfarande är oklar avstyrker vi
regeringens förslag om ny myndighetsorganisation. Den fortsatta bered-
ningen bör inte ske internt i Regeringskansliet. Regeringen bör bjuda in såväl
de politiska partierna som forskningsintressenter till överläggningar inför den
fortsatta beredningen av forskningspolitiken. Detta bör ges regeringen till
känna.

Skulle riksdagen ställa sig bakom propositionen har vi följande
synpunkter:

Grundforskningens nytta och värde

Strävan efter ny kunskap är en av de egenskaper som kännetecknar
människan. Under århundraden har hon drivits att öka sin kunskap om
den omgivande världen, såväl för omedelbar nytta som av nyfikenhet på
det som kanske inte direkt kan omsättas i praktiken. Den fria och kritiska
forskningen är ett omistligt inslag i det öppna samhället. Det är en
huvuduppgift för forskningspolitiken att slå vakt om det öppna samtalet
och att stimulera till ett fritt kunskapssökande.

Många av de viktigaste upptäckter som gjorts har varit resultatet av det fria
och förutsättningslösa sökande som sker i form av grundforskningen. Så var
t.ex. fallet då penicillinet upptäcktes. Det är genom upptäckter i grund-
forskningen som basen läggs för framgångsrik framtida tillämpad forskning
och utvecklingsarbete.

En stark och framgångsrik grundforskning innebär ökade möjligheter till
medverkan i internationella forskningssammanhang och tillgodogörande av
forskningsresultat från andra miljöer, som kan bidra till att stimulera den
egna forskningen.

De kunskaper som uppnåtts genom grundforskningen är också det som i
dag utgör basen för utbildningen vid universitet och högskolor. Vetandets
värde i sig är omöjligt att uppskatta.

Det är viktigt för att stärka det öppna samhället, för att stärka svenskt
näringsliv och för att kvalitetssäkra utbyggnaden av den högre utbildningen.

Centerpartiet vill framhålla att också tvärvetenskaplig forskning kan vara
grundforskning, vilket inte alltid framkommer i diskussioner om forsknings-
politiken. Mycket grundforskning bedrivs också över de traditionella
disciplinära gränserna, vilket inte alltid uppmärksammas i forsknings-
finansieringen.

Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Centerpartiet vill vidare uppmärksamma F2000-skrivningar om
forskningen vid mindre och medelstora högskolor. Enligt den
forskningspolitiska utredningen "förutsätter ytterligare utbyggnad av de
fasta forskningsresurserna vid de små och medelstora högskolorna att
antalet forskarutbildade lärare ökar och att forskningen vid högskolorna
visar sig uppfylla kvalitetskriterierna t.ex. genom att andelen medel som
erhålls i vetenskaplig konkurrens från forskningsråden ökar".

Detta innebär rimligen också högt ställda krav på statsmakterna - de
mindre och medelstora högskolorna måste ges möjlighet att bevisa sin
vetenskapliga kvalitet. Vid många, främst mindre, högskolor finns i dag inte
förutsättningarna för att konkurrera om forskningsmedel med något sånär
likvärdiga förutsättningar som de stora högskolorna och universiteten.

Högre utbildning ska bedrivas på vetenskaplig eller konstnärlig grund. En
egen forskning är därmed nödvändig för att säkra grundutbildningens kvalitet
vid alla lärosäten. Dels måste lärosätets egna lärare ges möjlighet att forska
för att vidareutvecklas i sin roll, dels är högskolornas forskning viktig för
att
kunna attrahera nya lärare och forskare.

Som vi ovan framhållit, leder en fri forskning ofta till de viktigaste
upptäckterna. En av de viktigaste grunderna för detta är forsknings-
finansieringen, som i större utsträckning bör ge forskare möjlighet att fritt
välja och studera problem. I propositionen är finansieringen fortfarande
oklar. Regeringen skriver att förslaget kommer att innebära omfördelning av
medel på statsbudgeten mellan ett antal anslag och möjligen mellan
utgiftsområden. Att ge större, ej villkorade, resurser direkt till forskare och
lärosäten är ett av de viktigaste sätten att öka den forskarstyrda forskningen
och därmed den akademiska friheten.

Enligt Centerpartiets uppfattning utgör fasta forskningsresurser en
förutsättning för möjligheterna att, genom hög kvalitet, konkurrera om de
rörliga medlen som finns i råden. Under ett par decenniers tid har
proportionerna mellan de två anslagsformerna stadigt förskjutits till de fasta
forskningsresursernas nackdel. Det är angeläget att denna trend nu förändras
och att högskolornas fasta forskningsresurser ökar. Givetvis gäller detta för
samtliga högskolor och de nya universitetet, som måste ges möjligheten att
bygga upp konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom något/några områden
vid varje högskola. De fasta forskningsresurserna till landets högskolor bör
därför öka, såväl i absoluta som i relativa tal. Detta bör ges regeringen till
känna.

En samlad forskningsbudget

En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick
över de samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av
forskning därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i
dag för drygt hälften av de offentliga medlen till forskning. Den andra
hälften består av sektorsmedel och kontrolleras av en mängd andra
departement samt ett antal olika forskningsråd. De olika departementens
forskningsanslag är i sin tur utspridda på en rad olika statliga verk.
Centerpartiet anser att en ordning bör prövas där all offentlig
forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget. Detta
bör ges regeringen till känna.

Myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering

Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas:
Vetenskapsrådet, Forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv,
Forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt Myndighet
för forskning och utveckling. Ett Forskningsforum inrättas också.

Samtidigt avvecklas Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknik-
vetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden.

Även vissa sektorsforskningsmyndigheter - såsom Byggforskningsrådet,
Kommunikationsforskningsberedningen, Rådet för arbetslivsforskning,
Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet -
samt FoU-verksamheten vid Närings- och teknikutvecklingsverket avveck-
las.

Oro för maktkoncentration

Även om de flesta nog instämmer i det faktum att dagens forsknings-
finansieringssystem bör förändras för att öka samordningen så finns en
del oro vad gäller den föreslagna organisationen. Det främsta
orosmomentet är att organisationen kan leda till en onödig
maktkoncentration och att det är viktigt att värna pluralismen i
forskningsfinansieringen. Pluralismen ökar möjligheten för nya områden
att växa fram, medan en mer centralistisk modell leder till risken att nya
idéer inte får det stöd de förtjänar.

I F2000 beskriver man frågan om pluralism utifrån följande: "I fråga om
forskningsfinansieringen finns en starkt hävdad princip om pluralism.

Pluralism är nödvändig inom forskningsområdet för att förhindra
'skolbildningar' och skapa goda förutsättningar för kunskapssökandet. Det är
av flera skäl inte rimligt att eftersträva någon form av endimensionell
organisation för forskning och utvecklingsarbete. Dagens omfattande
organisation är resultatet av uppsplittring av uppgifter vilket i praktiken inte
innebär att forskare inom ett visst område faktiskt har möjligheter att söka
finansiering från ett stort antal alternativa källor. Pluralismen kan därtill
vara
begränsad genom att personer samtidigt sitter i mer än ett beslutsorgan.
Tydligast kanske detta kan ses i det nuvarande personsambandet mellan
ledningarna för forskningsråden och vissa sektorsforskningsorgan och
styrelserna för några av forskningsstiftelserna. De dubbla uppdrag i
forskningsråd och stiftelsen, som t ex ledamöterna i styrelsen för Stiftelsen
för strategisk forskning har, innebär en mycket stark koncentration av
inflytande över svensk forskningsfinansiering."

Inte minska resurserna

Det är stora kostnader förknippade med en omorganisation inte minst
genom att det tar tid för en ombildad rådsorganisation att definiera sin
inre arbetsdelning, sina uppgifter, relationer, ansvar, rutiner och för att
utveckla administrativa stödsystem och datorsystem för ärendehantering
m.m.

Särskilt viktigt har det visat sig vara att en omorganisation inte kopplas till
en neddragning av resurser för arbetet - detta tenderar att få förödande
effekter inte bara på verksamheten utan också på myndighetens inre
utveckling. Centerpartiet menar att eventuellt ökade kostnader i samband
med ombildandet av rådsorganisationen inte får medföra krympande
ekonomiskt utrymme för verksamheten. Detta bör ges regeringen till känna.

Vetenskapsrådet

Ett nytt forskningsråd, Vetenskapsrådet, skall inrättas. Inom
Vetenskapsrådet föreslås att tre ämnesråd skall finnas, ett för humaniora-
samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för natur- och
teknikvetenskap.

Centerpartiet är i likhet med Högskoleverket och Sveriges universi-
tetslärarförbund (SULF) kritiskt till att inrätta ett gemensamt ämnesråd för
naturvetenskap-teknik inom Vetenskapsrådet. Regeringen menar att det finns
tydliga beröringspunkter mellan forskningen inom dessa två områden och
möjligheterna till korsbefruktning och samarbete bör öka väsentligt genom
en sammanslagning, samtidigt som riskerna för dubbelarbete minskar.
Centerpartiet menar trots detta att indelningen av de olika ämnesrådena bör
följa samma modell för resursfördelning som tillämpas för forsknings-
anslagen till universitet och högskolor. Indelningen av ämnesråden bör vara:
ett för humaniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap
och ett för teknikvetenskap. Detta bör ges regeringen till känna.

Finansiera hela projekt

För att kunna ge stöd till så många forskare som möjligt finansierar
forskningsråden nu ofta inte hela projekt utan ger "bidrag" till projekt-
finansieringen. Det innebär att forskaren måste antingen få
kompletterande finansiering från andra håll - i den mån detta innebär
finansiering med fakultetsmedel binder forskningsrådet upp
universitetens och högskolornas resurser. Eller, vilket sannolikt är det
vanligaste, försöker forskaren genomföra det ursprungliga projektet men
med inadekvata resurser. Centerpartiet anser att huvudregeln bör vara att
forskningsråden ska ta det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd
inför den fortsatta beredningen av forskningspolitiken,

2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regering till känna vad i motionen anförts om att de fasta forsknings-
resurserna till landets högskolor bör öka, såväl i absoluta som i
relativa tal,

3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ordning bör
prövas där all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en
samlad forskningsbudget,

4. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att eventuellt ökade
kostnader i samband med ombildandet av rådsorganisationen inte får
medföra krympande ekonomiskt utrymme för verksamheten,

5. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att indelningen av
ämnesråden bör vara ett för humaniora-samhällsvetenskap, ett för
medicin, ett för naturvetenskap och ett för teknikvetenskap.

6. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudregeln för
forskningsråden bör vara att de tar det fulla ansvaret för den
verksamhet de stöder genom att finansiera hela projekt.

Stockholm den 6 april 2000

Sofia Jonsson (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Sellén (c)