med anledning av prop. 1997/98:97 Polisens register

Motion 1997/98:Ju49 av Siw Persson och Ola Ström (fp)

1 Effektiv brottsbekämpning

Ett rättssamhälle utmärks av en effektiv men rättssäker brottsbekämpning.

I likhet med regeringen anser Folkpartiet liberalerna att informationsteknikens förtjänster måste tas till vara i kampen mot brottsligheten. Brottsbekämpningen får dock inte innebära att skötsamma medborgares berättigade krav på skydd av sina personliga förhållanden och integritet kränks eller med andra ord: en effektiv brottsbekämpning får inte uppnås på bekostnad av integritetsskyddet.

För liberaler är integritetsfrågorna av väsentlig betydelse. Därför har vi i riksdagen nagelfarit förslag eller åtgärder som urholkar medborgarnas integritetsskydd och vi har lagt förslag för stärkt integritetsskydd i de fall det har varit aktuellt. Tyvärr måste vi konstatera att den nuvarande regeringen inte haft samma inställning till skyddet av den personliga integriteten. Den socialdemokratiska regeringen har successivt urholkat den personliga integriteten till förmån för myndigheternas kontroll av medborgarna. Exempel från våren 1998 är bl a förslaget om personuppgiftslag, lagen om hälsodataregister, lagen om vårdregister m.m. och nu senast förslaget om polisens register.

2 Folkpartiets utgångspunkt

Den liberala ståndpunkten är att sätta medborgarnas fri- och rättigheter framför statens intressen. Till medborgarnas fri- och rättigheter hör den enskildes möjligheter att hävda sin rätt till ett okränkt privatliv och integritet. Folkpartiet verkar därför för ett fritt och öppet samhälle och mot överdriven behandling av personuppgifter i olika sammanhang. Medborgarna skall skyddas mot myndigheters och andras intrång i privatlivets sfär. Skyddet för den personliga integriteten är för oss liberaler en grundläggande medborgerlig rättighet som vi anser vara en självklarhet i ett rättssamhälle.

Vi anser därför mot den bakgrunden att hanteringen av personuppgifter bör begränsas och att integritetsskyddet bör regleras särskilt i generell integritetslagstiftning. Idag är hanteringen av integritetskänsliga uppgifter reglerad i olika lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter utan någon klar överblickbarhet. Det är därför angeläget att ett samlat grepp om integritetsfrågorna tas och att dessa behandlas generellt. En generell integritetslagstiftning och översyn av integritetsfrågor är nödvändig inte minst med hänsyn till att IT-användningen i samhället ökar och att utbytet av information internationellt växer på grund av Sveriges inträde i EU, samt de olika internationella konventioner som Sverige ratificerat.

3 En registerlag för polisen

Enligt förslaget som regeringen lägger fram i propositionen om polisens register skall behandling av personuppgifter inom rättsväsendet regleras i tre nya lagar, lag om belastningsregister, lag om misstankeregister och polisdatalagen. Polisdatalagen kommer bl a att innehålla bestämmelser om SÄPO-registret, kriminalunderrättelseregistret och DNA-registret.

Som framgått ovan är Folkpartiet principiellt emot en splittring av lagstiftning som i väsentlig grund behandlar samma sak, nämligen behandling av personuppgifter i polisens olika register. Vår uppfattning i denna fråga är att en splittring knappast är ägnad att göra lagstiftningen klar, tydlig och förutsebar. När dessa krav inte uppfylls är det rättssäkerheten som blir första offret. Om regeringens förslag genomförs i föreliggande form kommer det att öka risken för integritetsintrång. Risken för dubbelregistrering och överlappande information är en annan följd av en uppsplittring och detta var ju något som skulle undvikas enligt utredningsdirektivet. I likhet med tunga remissinstanser, som JO och Uppsala universitet, anser vi att regleringen av personuppgifter i polisens verksamhet borde samlas i en lag. Starka skäl talar för att avslå regeringens förslag till uppdelad registerlagstiftning. Att nu avslå regeringens förslag skulle emellertid lägga hinder i vägen för ett rationellt utnyttjande av datorstöd inom polisen. Riksdagen bör dock begära att regeringen snarast återkommer med förslag till en samlad polisregisterlagstiftning.

4 Sekretess

I ett öppet demokratiskt samhälle är det viktigt att allmänhetens insyn och kontrollen av polisens register noga säkras så att missbruk inte kan förekomma. Detta bidrar till att allmänhetens förtroende för polisens verksamhet upprätthålls. Folkpartiet liberalerna välkomnar därför förslaget att avskaffa – med undantag för uppgifter i belastningsregistret – den s.k. absoluta sekretessen i polisens register och införandet av en tidsbegränsad sekretess angående uppgifter om brott.

Med hänsyn till att uppgifter i polisens verksamhet många gånger är av känslig karaktär bör huvudregeln vid utlämnande av personuppgifter i polisens verksamhet till myndigheter och andra vara sekretess och undantaget offentlighet. I ljuset av nämnda förhållande förordar vi därför genomgående, för samtliga uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, att ett s.k. omvänt skaderekvisit används till skydd för den enskilde. Samma skaderekvisit förenklar rättstillämpningen och minskar därigenom felaktigt utlämnande av integritetskränkande information. Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

I förhållande till enskild som är registrerad bör däremot något skaderekvisit inte uppställas, såvida det inte föreligger synnerliga skäl. Den registrerades rätt att ta del av uppgifter om sig själv är särskilt viktigt i de fall då den enskilde drabbas negativt på grund av felaktiga uppgifter. Vid sådant förhållande skulle eventuellt felaktigt införda uppgifter i så fall kunna prövas av tillsynsmyndigheten efter påpekande av den registrerade. Det skulle i sin tur förstärka medborgarnas kontroll över personuppgiftshanteringen. Detta medför att man måste ändra vissa bestämmelser i sekretesslagen (främst 5 och 14 kap). Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

5 Behandling av känsliga personuppgifter

Utgångspunkten för regleringen av känsliga uppgifter skall vara förbudet mot åsiktsregistrering och skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 3 § regeringsformen och Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Folkpartiet är mycket vaksamt mot hantering av känsliga personuppgifter och i synnerhet om hanteringen av sådana uppgifter sker datoriserad.

Enligt propositionen skall i polisens verksamhet utöver nu föreslagna lagar även gälla personuppgiftslagen. Av förslaget till personuppgiftslag (prop. 1997/98:44), som bygger på EU:s datadirektiv, framgår att det i princip skall vara förbjudet att behandla vissa känsliga uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt sådana uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Från nämnda förbud finns samtidigt många undantag. I samband med det förslag till personuppgiftslag – vilket ännu inte har behandlats av riksdagen – yrkade Folkpartiet att hanteringen av personuppgifter så lång möjligt borde preciseras och att lagen uttryckligen angav under vilka förutsättningar uppgifter fick behandlas. Det yrkades även att ordet ras skulle tas bort från lagen.

Folkpartiets uppfattning är att det inte finns någon vetenskaplig grund för ordet ras. Användningen av ordet ras i författningstexter riskerar också att underblåsa fördomar. Mot bakgrund härav bör därför ordet ras, använt om människor, i så stor utsträckning som möjligt inte användas i officiella texter. I likhet med vad konstitutionsutskottet anfört i betänkande 1997/98:KU29, med anledning av yrkande om att riksdagen skulle utmönstra ordet ras ur all lagstiftning, anser vi att regeringen bör göra en genomgång av i vilken utsträckning ordet ras förekommer i svensk lagstiftning och där så är möjligt föreslå en definition. Utskottet föreslog ett tillkännagivande om detta. Folkpartiets uppfattning i lagstiftningsärendet är att ordet ”ras” bör tas bort från lagförslaget och ersättas med ”personliga kännetecken”, eller liknande.

Vad närmare gäller förslaget till polisdatalagen anser Folkpartiet att uttrycket ”oundgängligen nödvändigt” (5 §), som reglerar behandlingen av känsliga personuppgifter, är oprecist och bör ges ett konkret innehåll. Europolkonventionen innehåller i artikel 10 ett förbud mot att ur register välja ut en särskild kategori av personer enbart från uppgifter i artikel 6 första meningen i Europarådets konvention av den 28 januari 1981. I klartext innebär detta ett förbud mot att ur polisregister ta ut listor på ”kända homosexuella”, ”kända kommunister” eller liknande. Något motsvarande förbud finns inte i regeringens proposition vad gäller känsliga personuppgifter. Vi anser det angeläget att polisdatalagen kompletteras med ett sådant förbud. Det kan lämpligen ske genom att 5 § andra stycket polisdatalagen tillförs en sista mening med lydelsen: ”Det är förbjudet att välja ut en särskild kategori av personer endast från uppgifter som räknas upp i första stycket.”

Även uttrycket ”sexuell läggning” bör utgå ur 5 § förslaget till polisdatalag och ersättas med orden ”sexuellt beteende”. Med ”sexuell läggning” avses vanligen hetero-, homo- och bisexuell läggning. Det går en avgörande skiljelinje mellan den sexuella läggningen som sådan och sexuella beteenden eller handlingsmönster som återfinns hos såväl hetero-, homo- som bisexuella personer.

6 Kriminalunderrättelseregistret

I polisdatalagen föreslår regeringen att särskilda regler skall gälla för polisens kriminalunderrättelseverksamhet och kriminalunderrättelseregistret. Regeringens förslag innebär bl a att personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet får behandlas om det finns anledning att anta att allvarlig brottslighet har utövats eller kan komma att utövas (14 och 19 §§ polisdatalagen). Det krävs endast att personuppgifterna har anknytning till undersökningen. Någon annan begränsning finns inte. Det innebär att även uppgifter om personer som inte är misstänkta – t.ex. arbetskamrater, vittnen, familjemedlemmar – får behandlas. I praktiken innebär alltså regeringens förslag att alla medborgare skulle kunna hamna i polisens register utan vetskap därom och utan att det ens finns någon misstanke mot dem.

Det är enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning att gå för långt. När det gäller behandling av uppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet och kriminalunderrättelseregister, anser vi att en konkret misstanke om brott måste föreligga. För att kunna införa eller behandla uppgifter i nämnda avseende måste åtminstone lägsta misstankegraden – ”anledning anta” – föreligga, dvs att ett konkret brott har begåtts. Uppgifter om en enskild person som det inte finns någon misstanke mot skall vara förbjudet att behandla respektive införa i registret.

Vidare anser vi att ändamålsbestämmelserna är för allmänt hållna och bör preciseras närmare. Med hänsyn till att det här är fråga om mycket integritetskänsliga uppgifter bör lagtexten utformas på ett tydligt sätt. Ändamålsbestämmelsen bör konkretiseras och avgränsas så att risken för missbruk och felaktig hantering av personuppgifter så långt möjligt minimeras.

Det får ankomma på utskottet att utforma en tydligare lagtext i denna del.

7 SÄPO-registret

Regeringen föreslår att den – i förhållande till personuppgiftslagen – inskränkta rätten att i kriminalunderrättelseverksamheten behandla personuppgifter inte skall gälla Säpo. För att emellertid hindra att varje uppgift i SÄPO-registret blir sökbar lagregleras ändamålet och förutsättningarna för registrering. Avsikten är att registret endast skall innehålla uppgifter om personer som har registreras på vissa bestämda grunder. Regeringens öppna och hemliga föreskrifter till SÄPO upphävs därmed.

Vi välkomnar regeringens förslag att avskaffa såväl de öppna som de hemliga föreskrifterna.

8 Tidsbestämda gallringsbestämmelser

Folkpartiet anser att man generellt skall ha tidsbestämda gallringsbestämmelser i polisens register. Huvudregeln bör vara att uppgifter inte får bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Huvudregeln kan sedan kompletteras med en maximigräns i varje enskilt fall för hur länge uppgifter får bevaras. Maximigränsen i varje enskilt fall får bestämmas utifrån intresset av att ha effektiv brottsbekämpning och intresset att skydda den personliga integriteten. Gallringsreglernas materiella innehåll skall anges i lag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till gallringsbestämmelser i enlighet med vad som nu har anförts. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

9 Alltför generella bemyndiganden

Regeringen har på flera olika ställen i lagförslagen till polisens register föreslagit ganska långtgående bemyndiganden för regeringen att närmare ange vilka uppgifter som skall ingå i registren (5, 13 och 15 §§ belastningsregisterlagen, 4, 5, 11 och 12 §§ misstankeregisterlagen samt 7, 8, 13, 16, 21, 31, 33 och 35 §§ polisdatalagen).

Enligt vår uppfattning är dessa bemyndiganden långtgående och oprecisa. Med hänsyn till att det här är fråga om reglering av uppgifter som rör den personliga integriteten anser vi att det ligger nära till hands att den närmare regleringen skall ske i lagform. Det är också i regeringsformens anda att skyddet för den personliga integriteten närmare anges i lag (2 kap. 3 § andra stycket RF) och bestämmelsen i 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen om att föreskrifter om förhållandet mellan den enskilde och det allmänna som gäller bl.a. ingrepp i enskildas personliga förhållanden skall meddelas genom lag. Enligt Lagrådets uppfattning finns skäl som talar för att föreskrifterna – åtminstone i någon omfattning – kräver lagform. Lagrådet har emellertid stannat för att ”övervägande skäl” talar för att de nu aktuella föreskrifterna inte måste regleras i lag (men påpekar att inga hinder föreligger mot att lagform ändå väljs). Enligt vår uppfattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna att – i den ovan begärda samlade registerlagstiftningen – föreskrifterna ges lagform och inte i form av bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.

10 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag till en samlad polisregisterlagstiftning,

2. att riksdagen beslutar att s.k. omvänt skaderekvisit genomgående används i polisregisterlagstiftningen för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt kontroll för medborgarna över personuppgiftshanteringen,

4. att riksdagen beslutar att ordet ”ras” skall utgå ur 5 § förslaget till polisdatalag,

5. att riksdagens belutar att orden ”sexuell läggning” ersätts med ”sexuellt beteende”,

6. att riksdagen beslutar att lagrummet kompletteras med en bestämmelse som förhindrar att listor tas ut ur registret om en särskild kategori människor

7. att riksdagen beslutar om sådana ändringar av polisdatalagen att misstankegraden måste gälla i polisens kriminalunderrättelseverksamhet och kriminalunderrättelseregistret,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gallringsbestämmelser,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagform för vissa föreskrifter.

Stockholm den 7 april 1998
Siw Persson (fp)	Ola Ström (fp)