med anledning av prop. 1997/98:156 Kassettersättning

Motion 1997/98:L27 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

1 Sammanfattning

I syfte att något kompensera upphovsmännen för den redan tillåtna privatkopieringen av deras skyddade verk föreslår regeringen att det i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk införs en bestämmelse om kassettersättning för oinspelade ljud- och videokassetter samt oinspelade CD-skivor. Ersättningen skall tillfalla upphovsmän, eller snarare organisationer som företräder upphovsmän, till skyddade verk som sänds ut i ljudradio eller TV eller som har tagits upp på anordningar genom vilka de kan återges. Vidare skall upptagningstekniken inte spela någon roll utan såväl analoga som digitala upptagningsanordningar skall omfattas av förslaget.

Som närmare utvecklas i motionen kan vi moderater inte ställa oss bakom regeringens förslag. Den föreslagna kassettersättningen är enligt vår mening ingenting annat än en extra skatt . Om regeringen anser att rättighetshavarna skall kompenseras bör det ske över den vanliga budgeten avseende kulturpolitiken.

2 Moderaterna avvisar att kassettskatt återinförs

Mellan 1982 och 1992 var både bandspelare och kassettband belagda med en särskild skatt. När den socialdemokratiska regeringen införde skatten uppgavs det huvudsakliga skälet vara att skapa ekonomiska förutsättningar för att kompensera upphovsmännen för hemkopiering. När skatten sedermera avskaffades genom proposition 1989/90:111 ansågs det varken föreligga några statsfinansiella skäl att ha kvar skatten eller något särskilt behov av att med en särskild skatt kompensera rättighetshavarna. I propositionen föreslogs dock att skatten skulle vara kvar under 1991 och 1992 av statsfinansiella skäl och slopas först januari 1993. En person som stod bakom propositionen var den dåvarande finansministerns statssekreterare Erik Åsbrink.

Knappt tio år senare föreslår nu regeringen att kassettskatten – om än i form av en ersättning – skall återinföras.

Enligt vår mening bör förslaget avvisas redan av principiella skäl, även om det också kan angripas på rent praktiska och tekniska grunder. Då vi avvisar förslaget i sin helhet finner vi dock inte skäl att här närmare gå in på förslagets övriga brister utan hänvisar i den delen till den kritik som framförts från remissinstanserna.

Vi menar att det är principiellt felaktigt att införa en ersättning på kassetter med syftet att kompensera upphovsmännen då det inte i förväg kan förutses att konsumenterna verkligen kommer att använda video- eller ljudkassetten till inspelning av ett upphovsrättsligt skyddat verk. Ett sådant system blir också orättvist, eftersom många kassettköpare över huvud taget inte ägnar sig åt inspelningar av detta slag.

För det fall t.ex. kassettköparen gör en kopia av ett verk så är detta i enlighet med svensk lag. När han eller hon köper ett fonogram eller när ett verk sänds i etermedia så har dessutom redan konsumenternas rätt att göra kopior för enskilt bruk räknats in i priset. Om regeringens förslag till kassettersättning går igenom så innebär detta att upphovsmännen kommer att ersättas utöver vad som marknadsmässigt befunnits rimligt.

Den socialdemokratiska regeringens kulturpolitik bör i detta hänseende sist och slutligen finansieras över statsbudgeten och inte som nu föreslås genom pålagor – oavsett om de kallas skatt eller ersättning – som vältras över på köpare av oinspelade ljud- och videokassetter eller oinspelade CD-skivor.

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag till kassettersättning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 14 maj 1998
Rolf Dahlberg (m)
Stig Rindborg (m)	Henrik S Järrel (m)
Tomas Högström (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Eva Björne (m)	Lennart Fridén (m)