med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition

Motion 1997/98:Fi25 av Karin Falkmer m.fl. (m, fp, kd)

1 Inledning

Regeringen meddelade tidigare detta år att man i vårpropositionen skulle föreslå åtgärder för att förenkla reglerna för företagen. I propositionen aviseras emellertid endast 4 av de 26 förenklingsförslag som tas upp i småföretagsdelegationens betänkande Bättre och enklare regler (SOU 1997:186). Möjligheten att genomföra övriga 22 förenklingsförslag kommenteras inte i propositionen. Dessutom saknas förslag om införande av en s.k. solnedgångsprincip, vilket representanter för regeringen tidigare uttalat önskemål om. Propositionen innehåller inte heller några förslag om hur arbetet med att förenkla företagens regler fortsättningsvis skall bedrivas.

Vårpropositionens förslag på avregleringsåtgärder är otillräckliga. Vi föreslår därför fler och mer omfattande åtgärder för att åstadkomma enklare regler för företagen.

2 Dåligt företagsklimat orsak till svag ekonomisk utveckling

Sverige rasar i välståndsligan. Sedan 1970-talet har Sverige fallit från prispallen (3:e plats) till 18:e plats bland OECD-länderna. Nyligen passerade Irland och Finland. I EU är det bara Grekland, Portugal och Spanien som har lägre BNP per capita än Sverige. En viktig förklaring till att svensk ekonomi presterar allt sämre är de omfattande offentliga regleringar som vuxit fram under decennier – mer eller mindre planlöst och ofta som eftergift åt något särintresse.

Nya regler tillkommer utan att gamla försvinner. Regelinflationen uppskattas till drygt 5 procent per år. I dag finns alldeles för många regler som hindrar företag från att etablera sig eller växa, som skapar kostsam byråkrati och som begränsar människors initiativkraft och valfrihet.

Inom EU har frågor som rör förenklingar för företagandet hög prioritet. I många länder pågår ett framgångsrikt arbete, som Storbritannien, Holland och Danmark. De är också de EU-länder där arbetslösheten minskat påtagligt. I Sverige är regeringens intresse för frågorna mycket litet – i varje fall när det kommer till praktisk handling. Undersökningar visar att två tredjedelar av företagarna tycker att regleringsbördan har ökat under de senaste tre åren. Näringslivsklimatet har försämrats och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt hämmats.

Den svaga växtkraften i ekonomin tar sig många uttryck: Den samlade arbetslösheten tycks parkerad på en nivå över 10 procent – också en bra bit in på nästa sekel, enligt Konjunkturinstitutet. Rapporter om brister i vården och skolan avlöser varandra. Näringslivet misstror den förda politiken och företag flyttar utomlands, eller överväger att flytta inom kort. Andelen egenföretagare minskar stadigt.

Sverige måste upp på prispallen igen. Våra tre partier vill ge den svenska ekonomin ny utvecklingskraft och växtförmåga. En del i en sådan politik har redan presenterats av våra partier gemensamt: sänkt skatt på jobb i tjänstesektorn. En annan viktig del är att systematiskt granska den offentliga regelmassan – med sikte på att undanröja hinder för tillväxt och gynna konsumenterna. Vad det ytterst handlar om är att skapa förutsättningar för en bättre fungerande marknadsekonomi med fler och växande företag, fler nya jobb och ökad valfrihet i Sverige.

3 Återuppta och påskynda avregleringsarbetet

Under den borgerliga regeringsperioden betonades avregleringarnas betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen. Att främja konkurrens och förnyelse var en central del av näringspolitiken. Under den socialdemokratiska regeringen har avregleringsarbetet helt upphört. I stället har situationen förvärrats för företagarna genom att fler nya regler införts och genom att beslutade avregleringar återställts.

Företagarna upplever också att regelbördan vuxit under den socialdemokratiska regeringsperioden. Enligt undersökningar av Demoskop som gjorts på uppdrag av SAF anser 65 procent av företagarna att reglerna blivit fler de senaste åren. 1994 ansåg endast 38 procent av företagarna detta. Enligt samma undersökningar anser i dag 43 procent att det blivit svårare att följa reglerna, jämfört med 26 procent 1994.

Arbetet med att slopa, förenkla eller förbättra reglerna för företagen måste drivas med full kraft. Ett första steg bör vara att genomföra småföretagsdelegationens förslag i betänkandet Bättre och enklare regler (SOU 1997:
186).

4 Sverige behöver färre och enklare regler för företagen

Samtliga Småföretagsdelegationens förslag i betänkandet Bättre och enklare regler (SOU 1997:186) bör genomföras. Regeringen bör återkomma med ett samlat förslag om hur detta skall verkställas. Några av de viktigaste förslagen, som utelämnas i vårpropositionen, är:

• Granska kommunala bolag

Delegationen vill ta ett helhetsgrepp och bl.a. låta ett särskilt råd med företrädare för stat och näringsliv belysa frågan om kommunernas affärsverksamhet. I dag finns ca 1 450 kommunala bolag som ägnar sig åt allt från städning, gym och skeppsmäkleri till fastighetsförvaltning och skidanläggningar. Ofta konkurrerar de på marknader där det redan finns privata företag, vanligen rör det sig om små tjänsteföretagare. 1996 fick skattebetalarna skjuta till 2,2 miljarder kronor för att rädda kommunala förlustbolag. Vår uppfattning är att kommunerna ska ägna sig åt kärnuppgifterna, inte driva affärsverksamhet och konkurrera ut privata företagare med skattebetalarnas pengar. Påfallande ofta har de kommunala bolagen på ett eller annat sätt varit inblandade i de senaste årens återkommande politiska skandaler.

• Enklare att få F-skattsedel

För att bli sin egen krävs en F-skattsedel. Den praxis som utvecklats hos skattemyndigheten innebär att alltför många goda affärsidéer stupar redan här. Moment 22-paragrafen är ett sådant problem. För att få F-skattsedel krävs att man har ett visst antal kunder. För att få kunder krävs i regel en F-skattsedel. Vi anser att alla som vill starta företag och inte är belagda med näringsförbud skall ha rätt att få F-skattsedel.

• Enklare självdeklaration för företagare

Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare klarar av att deklarera på egen hand. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut. Målet för ett förenklingsarbete är att en egenföretagare skall kunna deklarera själv utan hjälp utifrån.

• Enklare allmänna försäkringar

I dag belastas företagaren med mängder av frågor när t.ex. ett sjukfall klassas om till arbetsskada, eftersom beräkningsunderlagen är olika. Enhetligt beräkningsunderlag för sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen bör därför införas.

• Storleksgräns för uppgiftslämnande till SCB

Ett noggrannare urval bör ske vid undersökningar som riktar sig till småföretag. Urvalstätheten bör varieras så att de segment av småföretag som saknar problem inte behöver störas i onödan.

• Patentskydd för enklare uppfinningar

Ett enklare skydd för uppfinningar skall införas. EU har nyligen aktualiserat frågan i en s.k. grönbok. När produktcyklerna blir kortare och kortare behövs ett enklare skydd för kortlivade produkter.

• Slopa obligatorisk platsanmälan till arbetsförmedlingen

Lagen om obligatorisk platsanmälan tillkom i ett helt annat arbetsmarknadsläge än dagens. Regeln bör nu slopas. Erfarenheten visar att där arbetsförmedlingarna fungerar väl så anlitar företagen dessa.

5 Avregleringar för ekonomisk tillväxt

Ovanstående är några exempel på de förslag som Småföretagsdelegationen presenterat i sin första rapport och som kan genomföras omgående. Nyligen presenterade småföretagsdelegationen en andra rapport med ytterligare 17 förslag, varav flera bör genomföras snarast.

Det fortsatta arbetet med avregleringar bör ges en vid innebörd och omfatta olika åtgärder som leder till en bättre fungerande marknadsekonomi. En nyckelfråga för möjligheterna att driva företag är förhållandena på arbetsmarknaden. Återställarna på arbetsmarknaden har ställt till problem för i synnerhet de mindre företagen. De regler som styr den svenska arbetsmarknaden måste moderniseras och anpassas till de mindre företagens verklighet. Småföretag ställs ofta inför svårigheter i mötet med facklig byråkrati och facklig förhandlingsvana.

En av de åtgärder som snabbt skulle ge en stor mängd nya företag är att omvandla offentligt ägda företag till privata och medvetet sträva efter att hitta privata alternativ till tjänster och varor som produceras i offentlig regi i dag. I den offentliga sektorn har bristande konkurrens lett till en långsam produktivitetstillväxt och begränsad innovationsförmåga. Priset har medborgarna fått betala i form av högre skatter och sämre välfärd.

Valfrihetsrevolutionen som stoppades av socialdemokrater i regeringen, kommunerna och landstingen, måste drivas vidare och politiken inriktas på ökad konkurrensutsättning av offentligt producerade varor och tjänster.

Vägledande principer för fortsatta avregleringar skall vara att dessa:

– underlättar för nya företag att etablera sig och för små- och medelstora företag att växa,

– minskar arbetsbördan för små- och medelstora företag med bl.a. uppgiftslämnande,

– begränsar offentliga monopol,

– minskar offentligt ägande i näringsverksamhet,

– vidgar sektorn för privat näringsverksamhet,

– ökar den konkurrensutsatta sektorn,

– främjar konkurrens på lika villkor.

• Ge avregleringsarbetet hög politisk prioritet

Erfarenheterna från andra länder som tar avregleringsarbetet på allvar, som Storbritannien och Holland, visar att det krävs politiskt stöd från allra högsta nivå. Det svenska avregleringsarbetet bör därför ledas från högsta politiska nivå. Varje år skall en redogörelse över avregleringsarbetet presenteras för riksdagen. Varje departement och varje myndighet är ansvariga för rapporteringen till statsministerns och finansministerns avregleringsgrupp.

• Mål för avregleringen

Avregleringsgruppen skall ansvara för de kvalitativa och kvantitativa målen för arbetet. Ett lägsta kvantitativt mål skall vara att alla företagsregler skall ha granskats inom en fyraårsperiod. Gruppen bör vidare se till att arbetet framför allt syftar till att avskaffa eller minska sådana regler och regelsystem som bedöms sänka konkurrenstrycket. Arbetet skall ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva regelsystem för skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och säkerhet.

• Företagarnas avregleringsgrupp

Avregleringsarbetet måste också vara förankrat bland företagarna. Som stöd i avregleringsarbetet bör därför inrättas en grupp med företagare och forskare som fungerar som idégivare i avregleringsarbetet. Nya regler skall också kunna testas på småföretag genom särskilda småföretagarpaneler.

• Obligatorisk konsekvensanalys

Alla nya regler skall vidare föregås av konsekvensbeskrivningar vad avser reglernas ekonomiska effekter på företagen. Sådana konsekvensbeskrivningar skall lämnas av såväl regeringens departement som myndigheter och kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall även analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat sätt än genom en ny reglering.

• Solnedgångsprincip

Regeringen bör vidare pröva att tillämpa en s.k. solnedgångsprincip, dvs. regler som inte använts på fem år skall tas bort.

6 Framgångsrikt avregleringsarbete under förra mandatperioden

Under perioden 1991-94 tog den borgerliga regeringen initiativ till och genomförde avregleringar som berörde i stort sett alla områden i samhället.

Telekommunikationer, postbefordran, radio och television öppnades för konkurrens, vilket bland annat har betydelse för utvecklingen i det kunskapsintensiva näringslivet.

Inrikesflyget, taxi, landsvägstransporter, bilprovningen och järnvägen avreglerades. På de två sista punkterna återställde dock den socialdemokratiska regeringen besluten innan de trädde i kraft.

Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades.

Genom ett referensprissystem för läkemedel där patienten själv fick betala mellanskillnaden för dyrare preparat än referenspreparaten pressades prisnivån inom systemet med 17 procent. Ett förslag lades om att avveckla Apoteksbolagets monopol. Förslaget stoppades dock av den socialdemokratiska regeringen.

Såväl byggnormerna som planreglerna förenklades väsentligt i syfte att öka konkurrensen, begränsa kostnaderna, stimulera nytänkande och öka valfriheten.

Riksdagen beslutade om avregleringen av elmarknaden, vilken senare har lett till stora effektiviseringar. Reformen sköts tillfälligt upp av den socialdemokratiska regeringen innan den genomfördes.

Ett stort antal reformer genomfördes som utsatte statliga myndigheters produktion av varor och tjänster för konkurrens, t.ex. bolagiseringarna av myndigheten för den statliga arbetsmarknadsutbildningen (AMU), statens godkännande- och certifieringsverksamhet inom byggsektorn, Vägverkets produktionsverksamhet samt privatiseringarna av Statens provningsanstalt, statens produktion av skogsfrön och skogsplantor, Försvarets Datacentraler och Försvarsmedia.

Flera statliga bolag privatiserades i syfta att bl.a. stärka konkurrensen och minska sammanblandningen mellan ägare och lagstiftare.

Viktiga reformer var också den nya lagen om offentlig upphandling och lagen om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling, som riktar sig mot konkurrenssnedvridande beteenden från beställare inom stat, kommun och landsting. En helt ny konkurrenslag infördes.

Möjligheterna att starta alternativ till den kommunala barnomsorgen ökade, vilket ledde till en kraftig ökning av barnomsorg i privat regi. Föräldrar och elever fick möjlighet att välja skola genom friskolereformen.

Ytterligare exempel på reformer som genomfördes eller beslutades under den förra mandatperioden är fri etableringsrätt för utlänningar och utländska företag i Sverige, enhetliga skatteregler för egenföretagare och aktiebolag, enklare registrering av aktiebolag och en mer flexibel arbetsrättslig lagstiftning.

En särskild avregleringsdelegation tillkallades med uppgift att driva på avregleringsarbetet och ta lämpliga initiativ till förändringar som stärker konkurrensen och ökar utrymmet för nyetableringar. Den socialdemokratiska regeringen lade ner avregleringsdelegationen efter valet 1994.

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av Småföretagsdelegationens första betänkande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den politiska prioriteringen av avregleringssarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för avregleringsarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk konsekvensanalys,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s.k. solnedgångsprincip.

Stockholm den 24 april 1998
Karin Falkmer (m)
Christer Eirefelt (fp)	Göran Hägglund (kd)

Elanders Gotab, Stockholm 2002