Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1996/97:61 Översyn av telelagen (1993:597) m.m.

Motion 1996/97:T60 av Karin Starrin m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1996/97:61
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1997-04-03
Bordläggning
1997-04-07
Hänvisning
1997-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I propositionen föreslås vissa förändringar i telelagen och
lagen om teleterminalsutrustning. Bland annat föreslås att de
telepolitiska målen förtydligas genom att det i lagen anges att
alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor och
att telefonitjänster skall tillhandahållas till rimligt pris.
Vidare föreslås att regler om samtrafik skärps, att
tillsynsmyndigheten får utökade befogenheter, förbättrad
kostnadsredovisning, att Post- och telestyrelsen, PTS, får
ökad tillsynsroll etc.
Telekommunikationer har en stor, och kommer med rätt förutsättningar att
få en ännu större, betydelse för utvecklingen i det svenska samhället.
Teleföretagen ger växtkraft åt hela samhällsekonomin genom skapandet av
nya arbetstillfällen, ökad kompetensutveckling och ökad konkurrenskraft för
svenska företag.
I tider då såväl kvalitet, service och utbud som kostnaderna för tele-
kommunikationer blir allt viktigare kan en sund utveckling på teleområdet
medföra nyinvesteringar och etablering av nya företag. Telekommunikation
till låga kostnader med ett brett utbud av kvalitetstjänster är en betydelsefull
faktor för att skapa arbeten när nationer, regioner och orter konkurrerar om
lokalisering och sysselsättning.
Om infrastruktur skall vidmakthållas och utvecklas krävs en helhetssyn
inom detta område. Beslut måste bygga på kunskaper om telekommunika-
tionens roll och betydelse för hela landets utveckling.
Ett brett utbud av tjänster till låga priser är en viktig konsumentfråga. Ökad
kapacitet ger nya kommunikationsmöjligheter. Nya tjänster och
möjligheterna till ökad kapacitet får inte endast blir föremål för några få
större orter. Detta måste komma alla konsumenter och regioner till del.
Centerpartiet har under lång tid hävdat att tillgången till god och likvärdig
service i hela landet till enhetliga priser är en förutsättning för att hela
Sverige skall kunna nyttiggöra sig teletjänster och därmed även kunna ges
likvärdiga möjligheter till utveckling. Propositionen löser ej dessa problem.
Regeringens förslag om möjligheter för Telia till geografiskt differenti-
erade priser avvisas av Centerpartiet. Om förslaget genomförs skulle det
endast leda till att priserna sänks i större städer medan priserna ligger
oförändrat högt i glesbygden. Detta är inte till gagn för utveckling i hela
landet. Det innebär dessutom att Telia ges möjligheter till prisdumpning på
marknader där man är utsatt för konkurrens. Detta innebär att de
konsumenter som inte har valmöjlighet därmed är med och bidrar till
prissänkningar i städerna. Centerpartiet kan inte acceptera detta.
Det pågår en utveckling där många flyttar ut från tätorterna och arbetar på
distans. Denna utveckling är möjlig via IT, och Centerpartiet anser att detta
är positivt och bör stimuleras. Nya IT-företag kan idag startas långt från
centralorterna. För dessa är tillgången till goda elektroniska kommunika-
tionsmöjligheter till rimliga priser nödvändig. En snabb utbyggnad av den
elektroniska infrastrukturen måste prioriteras. Detta ger nya och spännande
förutsättningar för en offensiv utveckling.
Dataexplosionen det senaste decenniet banar väg för dynamik. När
avancerad teknik blir användarvänlig förbehålls den inte längre experter,
storföretag och statlig administration. Istället blir den en naturlig del av
vårt
dagliga liv. Inte minst understryks detta av att antalet Internet-användare ökar
kraftigt. Även erfarenheterna från mobiltelefoni understryker detta faktum.
Denna utveckling måste understödjas med åtgärder som ytterligare förbättrar
tillgängligheten. Med de förslag som Centerpartiet lägger i denna motion
förstärks denna utveckling ytterligare.
Under senare år har utvecklingen på teleområdet gått fort och utbudet av
tjänster ökat kraftigt. Hela det svenska telefonisystemet beräknas vara baserat
på digitala växlar 1998. Telia har även inlett ett arbete med att etablera en
nationell bredbandsstruktur. Enligt Telia är ambitionen att 98 procent av
landets hushåll år 2004 skall ha tillgång till bredbandstjänster.
Utbyggnaden av AXE-systemet är bra men inte tillräcklig. För mer
avancerad dataöverföring krävs bland annat möjlighet till kommunikation
med ISDN, eller motsvarande. I propositionen anför regeringen att
definitionen av de så kallade samhällsomfattande tjänsterna, eller det så
kallade basutbudet, skall bibehållas på oförändrad nivå. Enligt Centerpartiets
uppfattning är detta en passiv hållning när det gäller att ställa krav på
operatörerna att tillhandahålla tjänster av högre kvalitet. Med tanke på att
teleområdet är mycket väsentligt för hela samhällsutvecklingen är detta
otillfredsställande. Centerpartiet anser att begreppet samhällsomfattande
tjänster även måste innefatta en möjlighet för större befolkningsgrupper att
utnyttja avancerade teletjänster.
Exempel på tjänster som idag inte ingår i bastelefoni är betalsamtal,
överföring av A-nummer (tjänst som visar uppringandes nummer), ISDN,
katalogtjänster etc. Regeringens förslag innebär att man reglerar gårdagens
teletjänster men saknar regler som säkerställer konkurrensen på dagens och
morgondagens teletjänster.
Tillgängligheten till nya tjänster och produkter, både sådana som redan
finns och andra som kommer i framtiden, måste så långt möjligt garanteras i
hela landet. Utan geografiska och samtrafikmässiga begränsningar kan olika
operatörer utveckla och tillhandahålla sina produkter snabbare och till lägre
kostnad över hela landet. God service och valfrihet måste gälla hela landet.
Begreppet för bastelefoni bör breddas till att omfatta fler tjänster än vad som
är för handen idag. Därutöver anser vi att regeringen bör återkomma med
förslag och riktlinjer till hur Post- och telestyrelsen, PTS, skall kunna
inkorporera kommande tjänster som t.ex. ADSL-baserade tjänster i basut-
budet (assymetrisk digital abonnentlinje dvs. med kapacitet för bl.a.
videokonferens).
Enligt vår mening är det en självklar politisk uppgift att den grund-
läggande teletjänsten skall innefatta en kvalitet som möjliggör
kommunikation med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Denna möjlighet
skall göras tillgänglig för alla på lika villkor, d.v.s. att anslutningsavgiften
skall vara densamma över hela landet. Det är viktigt att alla på tele-
marknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansieringen av detta.
En enhetstaxa för ISDN-anslutning ger likartade kostnader och förutsätt-
ningar över hela landet utan att det belastar statskassan ytterligare.
En viktig förutsättning för att öka utbudet av tjänster är att fler operatörer
har möjlighet att bedriva trafik på rimliga villkor. Genom ökat utbud och
ökad konkurrens kan kvalitet, service och priser förbättras på ett för
konsumenterna tillfredsställande sätt.
Konkurrensen på telefoniområdet är idag starkt begränsad, och i praktiken
är det endast på utlandssamtal och fjärrsamtal som konkurrens råder.
Samtrafiktaxorna har här en avgörande betydelse. För att uppnå rimliga
villkor för andra operatörer måste relationen mellan samtrafikpriset och
Telias slutkundstaxor åtgärdas.
Enligt telelagen gäller kravet att såväl Telias abonnenttaxor som samtrafik-
avgifter skall vara kostnadsbaserade. Trots detta är relationen mellan
abonnenttaxorna och samtrafikavgifterna sådan att samtrafikpriset överstiger
slutkundspriset. Ett flertal remissinstanser har även påtalat att detta är den
viktigaste orsaken till att någon konkurrens inte uppstått på närsamtal.
Den nuvarande regleringen innebär att det är den granskande myndigheten
som har "bevisbördan" för att debiterade samtrafikavgifter är felaktiga. Detta
har medfört att det ofta är i stort sett omöjligt för konkurrerande operatörer
att genomföra meningsfulla förhandlingar och påverka prissättningen.
Centerpartiet anser att en övergång till en beräkningsmodell baserad på
särredovisning av olika nätkostnader bör utvecklas. Med detta kan
kostnadsbaserade samtrafiktaxor införas som gynnar fler aktörer. PTS bör
därför ges ökade befogenheter med en rätt för PTS att i vissa avseenden
påverka dominerande operatörers taxesättning för att undvika att samtrafik-
avgifter och kundtaxor sammantaget omöjliggör konkurrens. Dessutom
måste effektiva konkurrensbefrämjande principer finnas för beräkning av
samtrafikavgifter (vilka inkluderar en avstämning med Telias kundtaxor) och
reglering av vissa teletaxor.
För att åstadkomma ett ökat utbud av nya tjänster och konkurrens om
närsamtalen är frågan om det så kallade accessnätet avgörande. Accessnätet
kommer under överskådlig tid att representera den enda möjligheten att
förmedla olika teletjänster till landets teleabonnenter. Det är därför
nödvändigt att åstadkomma bättre balans vad gäller tillgång till accessnätet
så att  abonnenterna får möjlighet att ta del av ett konkurrensutsatt utbud av
teletjänster. För att möjliggöra detta krävs reglering och omfattande
myndighetsbefogenheter. Detta kan endast åstadkommas genom separat
redovisning av accessnätet och en skyldighet för Telia att tillämpa samma
villkor såväl gentemot konkurrerande operatörer som internt.
I telelagen bör införas en skyldighet för den operatör som innehar en
teleresurs med dominerande ställning att göra denna tillgänglig för övriga
operatörer på konkurrensneutrala villkor.
PTS bör ha tillräckliga befogenheter avseende accessnätet för att säker-
ställa att skyldigheten till konkurrensneutral tillgång uppfylls.
Telias redovisningsskyldighet bör utformas så att den möjliggör en effektiv
kostnadsanalys samt en jämförelse mellan debiterade samtrafikavgifter och
Telias kundtaxor.
Det är enligt Centerpartiet av avgörande betydelse för den lika tillgången
till abonnenterna att klara och tydliga regler om separat ekonomisk
redovisning av accessnätet införs. Bestämmelsen i 17 b § bör kompletteras
med en uttrycklig instruktion till PTS att ålägga Telia en skyldighet att
särredovisa accessnätet. Redovisningsseparation blir än mer betydelsefull då
Telia planerar att införa bredbandtjänster i accessnätet. Den tekniska
utvecklingen av accessnätet får inte ske på ett sätt som ytterligare förstärker
obalansen vad gäller tillgång till accessnätet. En effektiv kostnadsanalys samt
en jämförelse mellan debiterade samtrafikavgifter och Telias kundtaxor
måste härvid vara möjlig.
Med några få undantag är brott mot telelagen inte föremål för sanktioner
på annat sätt än att PTS kan kombinera ett åläggande med vite. Inte heller
brott mot tillståndsvillkor renderar normalt någon påföljd förrän myndig-
heten ingripit med ett vitesföreläggande.
Telelagen bör kompletteras med bestämmelser om skadestånd och en
särskild "skadeavgift" vid överträdelse av centrala skyldigheter enligt lagen.
Avtalet mellan staten och Telia löper ut den sista juni 1997. Centerpartiet
delar uppfattningen att avtalet inte bör förlängas utan ersättas med generella
regler. Av den anledningen är det nödvändigt att riksdagen fattar beslut om
lagreglering. Vi vill framhålla att även om propositionen är ett steg i rätt
riktning så anser Centerpartiet att regeringen borde ha gått längre på vissa
områden.
Regeringen skulle ha tagit större hänsyn till att tillgängligheten till nya
tjänster och produkter, både sådana som redan finns och andra som kommer
i framtiden, inom IT-området styrs av konkurrensförhållandena på
marknaden. Utan geografiska och samtrafikmässiga begränsningar kan
marknadens operatörer utveckla och tillhandahålla sina produkter snabbare
och till lägre kostnad över hela landet. Universell multimediaservice får inte
endast bli storstadsorienterad. God service och valfrihet måste gälla hela
landet.
För kunderna är det bra att det finns olika konkurrerande operatörer. Det är
viktigt att staten tar ett ansvar och ser till att dessa nät finns tillgängliga
på
lika villkor för alla intressenter i hela landet. Principen om att "alla skall
nå
alla" måste gälla. Det är därför angeläget att olika operatörers nät knyts
samman.
Regeringen borde redan nu ha föreslagit de förändringar som vi i denna
motion har  anfört. Centerpartiet anser att regeringen snarast bör återkomma
med förslag med den inriktning som i denna motion skisserats.
Regeringen bör med anledning av det som beskrivits ovan återkomma till
riksdagen med förslag som garanterar konsumenterna valfrihet av
teletjänster. Därvidlag anser Centerpartiet att förslagen måste innehålla klara
regleringar om särredovisning för accessnätet, klarare och starkare roll för
PTS, regler för samtrafik som skapar konkurrensneutralitet samt förslag till
reglering av skadestånd.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslag om prisdifferentiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enhetstaxa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bastelefoni,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samtrafikavgifter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särredovisning av accessnätet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Post- och telestyrelsen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brott mot telelagen.

Stockholm den 2 april 1997
Karin Starrin (c)
Elving Andersson (c)

Sivert Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)


Yrkanden (14)

  • 1
    att riksdagen avslår förslag om prisdifferentiering
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen avslår förslag om prisdifferentiering
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetstaxa
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetstaxa
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bastelefoni
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bastelefoni
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samtrafikavgifter
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samtrafikavgifter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särredovisning av accessnätet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särredovisning av accessnätet
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Post- och telestyrelsen
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Post- och telestyrelsen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brott mot telelagen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brott mot telelagen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.