med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.

Motion 1994/95:Jo57

Regeringen föreslår i prop. 1994/95: 231 att en allmän
fiskevårdsavgift införs. Avgiften ska införas från den 1
januari 1996 och omfatta allt svenskt fiske. Fiskande som
använder handredskap som inte kräver användning av båt ska
erlägga en avgift på 100 kr/år. Fiskare som använder metoder
som kräver användning av båt ska erlägga en avgift på 250
kr/år. Den som fiskar på eget vatten ska erlägga en avgift på
100 kr/år oavsett redskap. Licensierade yrkesfiskare ska
erlägga en avgift på 500 kr/år. Medlen som erhålls från
avgiften ska enligt regeringens förslag finansiera bidrag till
förrättningskostnader vid bildande och ombildande av
fiskevårdsområden, fiskevård, utsättning av fisk,
information, tillsyn och administration av avgiften.

Ett antal länder i Europa, liksom våra grannländer, har
någon form av fiskevårdsavgift. Utformningen av avgiften
varierar men det finns ofta en gemensam erfarenhet och det
är den låga betalningsfrekvensen. I Danmark har
undersökningar visat att endast ca hälften av de fiskande
danskarna och ännu färre av de fiskande utländska turisterna
hade erlagt fiskevårdsavgift. Även i Norge har
undersökningar gjorts som påvisar en mycket låg
betalningsfrekvens, trots att överträdelser av avgiften straffas
med böter. Det finns alltså goda skäl att anta att det finns
stora praktiska problem med kontroll och efterlevnad och att
den eventuella betalningsvilja som kan finnas i början efter
hand uteblir. Det kommer att krävas en omfattande
administration för uppbörd av avgiften och kontroll av
fiskande. Denna administration kommer givetvis att förbruka
en stor del av de medel som inflyter i avgifter. En allmän
fiskevårdsavgift kommer även att innebära omfördelning av
medel mellan kategorier av fiskare och landsdelar, vilket
kommer att innebära svårigheter att motivera de som känner
att de förlorar på systemet.

En naturresurs som fisket påverkas av flera andra faktorer.
Vattnet där fisken lever används också för andra ändamål än
fiske och utsätts för påverkan av annat slag. Det finns många
intressen för vattnet som har olika och inte alltid förenliga
intressen. Därmed är det inte självklart att brukarprincipen
bör användas. Centerpartiet anser att en allmän
fiskevårdsavgift, som lägger ett stort ansvar för underhållet
av en naturresurs på den enskilde, inte är förenligt med
svensk sedvanerätt på området.

Fiskeriverket har fått regeringens uppdrag att utarbeta en
aktionsplan för biologisk mångfald avseende fisket. Planen
ska beskriva åtgärder som syftar till att bevara den biologiska
mångfalden, bl a genom ett hållbart utnyttjande av
fiskeresurserna. Centerpartiet anser att ett beslut om
finansieringskällor för fiskevården bör uppskjutas till dess
aktionsplanen för biologisk mångfald utarbetats. Först då
kan behovet av finansiering samt möjliga finansieringskällor
bedömas.

Om riksdagsmajoriteten ändå beslutar om att införa en
allmän fiskevårdsavgift är det av största vikt att ägare och
förvaltare av den resurs som avgiftsbeläggs måste få ett
omfattande inflytande på fördelningen av de medel som
inflyter. Det råd som är tänkt att tillsättas för fördelning av
medlen bör innehålla fler intressenter än vad som föreslagits
i propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avslå proposition 1994/95:231
Allmän fiskevårdsavgift m.m.

Stockholm den 14 juni 1995

Lennart Brunander (c)

Kjell Ericsson (c)

Lennart Daléus (c)

Marie Wilén (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Sivert Carlsson (c)

Roland Larsson (c)

Elving Andersson (c)