med anledning av prop. 1992/93:185 Tobakslag

Motion 1992/93:So57 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s)

Tobaksbrukets samlade skadeverkningar är ett av vår
tids stora folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationen
(WHO) har uppskattat att minst tre miljoner människor i
världen varje år avlider till följd av tobaksbruk. Av
dödsfallen inträffar ungefär en halv miljon i Europa och
10.000 i Sverige.

Tobaksrökningens skadeverkningar är väl kända och
omfattar bl.a. lungcancer och en rad andra cancerformer,
hjärt-kärlsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, magsår,
benskörhet, ryggbesvär, allergier, fosterpåverkan samt
hudförändringar. Också smak- och luktsinnen liksom
tandstatus påverkas. På senare år har också
skadeverkningar till följd av passiv rökning
uppmärksammats alltmer. Utöver fosterskador skall
tilläggas att barn till rökande föräldrar oftare än andra blir
sjuka till följd av problem i andningsorganen.

Användningen av tobak

Andelen dagligrökare i Sverige i åldersgruppen 16--84 år
har minskat från 35% bland män 1980/81 till 26% 1990/91
(ULF/SCB). Motsvarande siffror för kvinnor är 28 resp.
25%. Denna nedgång är naturligtvis positiv i sig, men bryter
man ner siffrorna på åldersgrupper, finner man en mera
oroväckande bild. Det är framför allt unga människor som
röker, och bland de unga är kvinnorna i klar majoritet. I
åldersgruppen 16--24 år röker 16% av männen och 22% av
kvinnorna. I gruppen 25--34 år har siffrorna ökat till 26 resp.
30% och i gruppen 35--44 år, 33 resp. 34%.

Rökvanorna bland gravida kvinnor i olika åldersgrupper
har sammanställts för 1991 genom
mödrahälsovårdscentralernas försorg. Siffrorna visar
betydande variationer men anger klart situationens allvar. I
Norrbotten och Älvsborg rökte sålund drygt 50% av
kvinnorna i åldersgrupperna upp till 19 år medan
motsvarande grupp med lägsta andelen rökare fanns i
Stockholm och Jämtland (33%). Dessa siffror måste med
tanke på de risker för fostret som moderns rökning innebär
betraktas som ytterst oroande.

Internationell utveckling

WHO (Europa) har som målsättning att till år 2000 öka
andelen icke-rökare till minst 80% av befolkningen och att
skydda icke-rökare från att ofrivilligt utsättas för tobaksrök.
Inom den europeiska gemenskapen läggs mycket stor vikt
vid insatser mot tobaksbruk. Sedan 1986 finns en särskild
kommission inom EG bestående av ländernas ledande
cancerforskare. Sverige ingår i kommissionen som lagt fram
ett mycket ambitiöst handlingsprogram med titeln ''Europe
against cancer'', vilket bl.a. innehåller 14 långtgående
åtgärdsförslag för att begränsa tobaksbruket.

EG:s ministerråd har utfärdat en rekommendation till
medlemsländerna om införande av ett konsumentindex, där
alkohol och tobak räknas ifrån. Motivet bakom
rekommendationen är enligt uppgift att prispolitik i
konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas utan att
detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna.

Vi anser att Sverige bör följa denna rekommendation.

I England beslutade man 1992 om ett nytt hälsopolitiskt
program, i vilket kampen mot rökningen anges som en av
de mest högprioriterade åtgärderna. Bl.a. intensifieras
tilsynen av åldersgränsen för köp av tobaksvaror (16 år).
Också Norge, Finland och Irland har en 16-årsgräns för
tobaksvaruköp.

Rökfria miljöer

Många länder har lagstiftning om rökfria miljöer i
offentliga lokaler och/eller arbetsplatser. Senast har
Frankrike infört en sådan lag, vilken redan anses ha lett till
väsentliga förbättringar på arbetsplatser och i lokaler som
teatrar, museer etc.

Den 7 januari i år offentliggjorde USA:s
miljövårdsmyndighet -- Environmental Protection
Agency -- en rapport vari tobaksrök klassificeras som
''cancerframkallande ämne'', klass A, d.v.s. i samma
kategori som t.ex. asbest, radon och bensen. USA:s
arbetsmarknadsminister har som följd av detta beslut
uppdragit åt den amerikanska arbetarskyddsstyrelsen att
snarast utarbeta förslag till regleringar av rökningen på
arbetsplatser. I USA är arbetsgivarens ansvar för
arbetsmiljön mycket tydligt. En arbetstagare som skadats
av passiv rökning kan stämma sin arbetsgivare på betydande
skadestånd. Inför dessa framtidsutsikter har många företag
redan infört helt rökfri arbetsmiljö. Också i Canada har
liknande lagstiftning nyligen trätt i kraft.

I Sverige utgav arbetarskyddsstyrelsen och
socialstyrelsen gemensamt år 1983 allmänna råd om
begränsning av rökning på arbetsplatserna. På många håll
har också arbetet för rökfria lokaler kommit mycket långt.
Sålunda har i drygt tiotalet landsting redan införts en helt
rökfri arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. På många
håll återstår dock stora problem.

Reklam

Förbud mot tobaksreklam finns i ett antal länder inom
och utom EG. Som exempel kan nämnas Finland, Island,
Norge, Frankrike, Italien. Portugal, Canada, Thailand,
Australien och Nya Zeeland. I Frankrike och Tyskland har
juridisk expertis slagit fast att ett totalförbud mot
tobaksreklam inte strider mot grundlagen.

Inom EG diskuteras f.n. ett förslag till direktiv om
totalförbud mot direkt och indirekt tobaksreklam.
Förslaget har redan godkänts av Europaparlamentet vid en
första behandling, men EG:s hälsovårdsministrar har ännu
inte beslutat godkänna direktivet. Sammanfattningsvis kan
konstateras att man i många ledande industriländer ligger
före Sverige när det gäller att leva upp till WHO-målen.

Åtgärder för att begränsa tobaksbruket i Sverige 1.
Insatser för att förhindra att barn och ungdomar
börjar använda tobak måste ges högsta prioritet. Särskilt
viktigt är att flickor och unga kvinnor inte börjar röka med
tanke på riskerna för fostret vid en eventuell graviditet.
Den grundläggande strategin för att förhindra tobaksdebut
blir därför att påverka alla de faktorer som verkar i negativ
riktning. Information, ut- och fortbildning av alla
nyckelgrupper som kommer i kontakt med ungdomar
(föräldrar, lärare, ungdoms- och fritidsledare, m.fl.) är
några av de viktigaste åtgärderna. Skolans förbyggande
insatser måste särskilt betonas och ges utrymme på
skolschemat. Särskilda insatser måste också göras för att nå
ungdomar som kommer från socialt svaga miljöer.

2. Eftersom majoriteten rökare börjar sitt
tobaks(miss)bruk före 20 års ålder och många studier visar
att rökning medför större risker ju tidigare rökdebuten sker,
är det angeläget att införa en åldersgräns för inköp av
tobak. Vi anser därför att en sådan åldersgräns bör
övervägas även i Sverige.

3. Nyligen framlagda vetenskapliga rapporter från såväl
Sverige som England visar att reklamen ökar
tobakskonsumtionen och att ett förbud mot reklam bidrar
till att dämpa tobaksbruket. Förbud mot tobaksreklam
strider inte mot yttrande- och tryckfriheten. Som framgår
av en särskild klausul i Tryckfrihetsförordningen kan förbud
mot reklam för tobak (och alkohol) införas i lag utan hinder
av grundlagen. Vi föreslår mot denna bakgrund att förbud
mot tobaksreklam införes.

4. Mot bakgrund av alla de problem som tobaksrökning
för med sig för allergiker m.fl. på arbetsplatser anser vi att
rätten till en rökfri miljö måste värnas. Rökfrihet på
arbetsplatser och i offentliga lokaler måste därför fastslås i
lag.

5. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett
viktigt instrument för att minska tobakskonsumtionen. Pris-
och skattepolitiken måste därför också i fortsättningen
spela en betydande roll i ett trovärdigt hälsopolitiskt
program mot tobak. Eftersom insatserna för att förebygga
tobaksdebut och att ge s.k. rökslutarhjälp är
kostnadskrävande, föreslår vi att en avgift på 5 öre per
cigarett tas ut för att bekosta dessa insatser.

6. Riksdagen bör slutligen uppmana regeringen att
snarast återkomma till riksdagen med den proposition om
åtgärder mot tobaksbruk som man för länge sedan aviserat.
Denna proposition bör innehålla förslag i
överensstämmelse med vad vi framfört i denna motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot tobaksbruk.

Stockholm den 13 april 1993

Bengt Silfverstrand (s)

Bo Nilsson (s)