med anledning av prop. 1990/91:149 Radio- och TV-frågor

Motion 1990/91:K87 av Åke Wictorsson (s)

Sveriges Lokalradio AB bedriver i dag
programverksamhet i 25 olika områden, i stort motsvarande
länen. Under 1991 har Lokalradion i sina programplaner
redovisat ett totalutbud på 90 000
timmar, vilket motsvaras av ett dagutbud kl. 06--18
måndagar--fredagar samt minst fyra timmar lördagar och
söndagar.

Vad gäller utbudet utgörs bl.a. 10 000
timmar av nyheter, 12 700
av aktualiteter, 4 000
av sport, 6 000
av kultur samt 3 000
av egeninspelad musik och 31 000
av grammofonmusik, där hälften av utbudet enligt
Lokalradions riktlinjer skall vara svensk och lokal musik.

Lokalradion sänder, genom beslut i riksdagen 1985,
fr.o.m. 1990 i FM 4,
vilket möjliggör en flexibel programsättning i
respektive område i förhållande till publikernas olika
behov.

Lokalradion har stabiliserat lyssnandet på de nya
frekvenserna på en nivå som genomsnittligt i landet uppgår
till 26 %.
Det överträffas enbart av Riksradions
underhållningskanal P 3.
Lokalradion har därmed kommit att spela en väsentlig
roll som opinionsbildare, kulturbärare och underhållare i
det svenska medielandskapet.

Radion 1990-talets medium

Under 1990-talet kommer radiomediet att genomgå
genomgripande förändringar. Den svenska radiopubliken
kommer att få fler kanaler än någonsin att välja bland.

Bakom det stora antalet nya aktörer och kanaler ligger
bl.a. den tekniska utvecklingen på distributionsområdet.
De satelliter som disponeras för TV-överföring rymmer
också radiokanaler. För närvarande finns på så sätt 30--50
radiokanaler, företrädesvis innehållande musik av olika
typer, färdiga att tas emot av svenska folket. Det kan ske via
TV-paraboler och kabel, men apparatindustrin väntas inom
kort kunna erbjuda bärbara direktmottagare, vilket snabbt
kommer att utöka tillgängligheten.

Även i det markbundna nätet sker för närvarande en
snabb utveckling. Närradion har expanderat kraftigt och
utvecklats enligt två linjer. Dels förekommer de
traditionella intressesändningarna bakom vilka politiska
organisationer och religiösa samfund ofta står, dels finns
närradiosändningar som fått en form som i mycket
påminner om kommersiella lokala radiostationers.

Det finns fortfarande lediga frekvenser, framför allt
utanför storstäderna, för ytterligare närradiointressenter att
etablera sig.

I mitten av 1990-talet släpps frekvensområdet 104--108
MHz fritt. Det kan användas för att etablera s.k. digital
radio, dvs. sändningar med mycket hög teknisk kvalitet,
som för närvarande endast är möjligt att uppnå med
satellitdistribuerade kanaler. I samband med att det nya
frekvensområdet etableras kan ytterligare stationer och
kanaler aktualiseras här i landet.

Det stora antalet kanaler leder inte automatiskt till en
reell mångfald i alla avseenden. Visserligen kommer
satellitkanalerna att kunna erbjuda en stor variation av
musik från pop till seriöst utbud. Vidare erbjuder
närradions olika intressesändningar också ett antal
alternativ.

Det kan emellertid konstateras att det stora antalet
kanaler till trots, så kan Sverige knappast påräkna att någon
ytterligare aktör skulle engagera sig i en lokal public
service-verksamhet motsvarande Lokalradions. Detta
konstaterande vidimeras av förhållandena i andra länder.

Slå vakt om lokal public service

Mot den här bakgrunden inger förslagen om
Lokalradions framtid i proposition 1990/91:149 oro. Utan
egentligen någon motivering föreslås där att Lokalradion
och Riksradion skall föras samman till ett ljudradioföretag.
Detta innebär att situationen på radions område förs
tillbaka till den som rådde före Lokalradions tillkomst.
Radioföretaget kommer säkert att hävda public service-
funktionen men riskerna är betydande för att Lokalradions
personlighet försvinner.

Till detta kommer att det kan förutses att det
licensfinansierade radioföretaget kommer att få betydande
svårigheter att hålla kostnadsutvecklingen inom av
licensmedlen angivna ramar.

Lokalradion har sedan start arbetat med förhållandevis
små resurser. Det oaktat har som framhållits en omfattande
verksamhet kunnat byggas upp. Det har varit möjligt
genom en modern organisation, effektiva arbetsmetoder
och ny teknik, som sammantaget gett en hög produktivitet.

Den senaste tidens kostnadsutveckling, beroende bl.a.
av konkurrenssituationen, har inte kompenserats med
motsvarande resurstillskott. Långt mindre har det varit
möjligt att fullfölja utbyggnaden av Lokalradion enligt den
av Sveriges Lokalradios styrelse redovisade plan, som bl.a.
syftat till heldagssändningar samtliga dagar, ökad
utomstående medverkan och en bättre bevakning utanför
huvudorten.

Det är inte rimligt att publiken runt om i landet skall
erbjudas en sämre lokal public service-radio än hittills i ett
läge när konkurrensen om lyssnarna blir hårdare än
någonsin och där inga reella alternativ kan påräknas.
Radion riskerar att förlora såväl sin publika förankring som
möjligheterna att fullgöra public service-uppdraget.

Det allvarliga i situationen framgår än tydligare, om den
aktuella situationen relateras till de faktiska
omständigheterna kring Lokalradions start i mitten av 1970-
talet. Det var riksdagens uppfattning, att Sverige behövde
en lokal public service-radio mot bakgrund av den
omfattande pressdöden sedan andra världskriget. Det är för
alla bekant, att trots omfattande insatser att stödja pressen,
så har ytterligare tidningar lagts ned sedan dess och
riksdagens motiv till Lokalradions etablering har därmed
ytterligare accentuerats.

Finansieringen av Sveriges Lokalradio

Lokalradion måste tillförsäkras resurser för att
oförändrat genomföra programuppdraget samt utveckla
nya funktioner i den nya konkurrenssituationen.

Erfarenheterna hittills visar att de erforderliga
ekonomiska resurserna inte har kunnat anvisas inom ramen
för licensfinansieringen. Även om vissa koncessionsavgifter
tillförs Sveriges Radio-koncernen i och med etablerandet av
en ny reklam-TV-kanal finns inget som tyder på att
lokalradion inom ramen för en licensfinansierad koncern
får dessa resurser.

Därför finns anledning att pröva de alternativa
finansieringsmöjligheter som aktualiserats sedan
Lokalradion etablerades, främst i vilken omfattning som
den nuvarande avgiftsfinansieringen kan kompletteras med
reklam.

Undersökningar i samband med diskussionerna om
reklam i TV visar att reklam i etermedia kan ge 2--3
miljarder kronor/år.

Reklam i radio förekommer redan i flertalet länder i
Europa. Ett närmare studium av intäkternas storlek visar
att Lokalradion skulle kunna erhålla ett betydande
resurstillskott utan att avgiftsmedlen skulle behöva höjas. I
England t.ex. har radion 2 %
av reklammarknaden, i Finland är motsvarande siffra
3,5 %.
Uttryckt i kronor av den svenska reklammarknaden
(27 miljarder kronor) motsvaras det av 540--950 milj.kr.

Ett införande av reklam i Lokalradion riskerar att
påverka lokaltidningarnas ekonomiska situation. I detta
avseende har dock situationen till en del förändrats genom
den fortgående utarmningen på tidningsområdet, en
utarmning som till en del kan motverkas genom en stark och
slagkraftig lokalradio. Dessa förhållanden bör beaktas i den
utredning som fortsättningsvis föreslås.

Erfarenheterna från andra länder visar också att det går
att finna former för reklam i public service-radion, som
innebär att den publicistiska integriteten kan bevaras, vilket
måste vara en förutsättning för en delvis reklamfinansierad
lokalradio.

Beträffande den närmare utformningen av aktuellt
regelverk torde i tillämpliga delar det material som tagits
fram i samband med reklam-TV-utredningen kunna utgöra
en god grund och innebära en förenklad och snabb
utredning.

Radion i det regionala perspektivet

Lokalradion har en viktig regionalpolitisk uppgift.
Genom det för hela landet gemensamma bolaget är det
möjligt att fördela resurserna så att en god rikstäckning kan
uppnås. De nuvarande lokalradiostationerna har
framgångsrikt sökt fullgöra denna uppgift inom ramen för
otillräckliga resurser.

Den otillräckliga resursramen har dock inneburit att
skillnaden mellan olika regioner inte kunnat beaktas.
Således har exempelvis Stockholmsregionen fått endast
något mer än dubbelt så stora resurser som den minsta
radioregionen Gotland, trots att Stockholmsregionen
befolkningsmässigt är mer än 30 gånger så stor som
Gotland, skall täcka 24 kommuner och landets näst största
parlament, landstinget. Detta har fått till följd att tidigare
satsningar på Södertälje och Norrtälje antingen har starkt
begränsats eller upphört.

Detta är ytterst otillfredsställande i en region där
behoven av tillgång till lokalradio är större än i andra där
lokalpressen är väl utvecklad. Utvecklingen i
Stockholmsregionen går dessutom mot ett läge där allt fler
människor inte anser sig ha råd med en dagstidning över
huvud taget.

Medieutvecklingen i andra länder har visat att reklam
kommer i radion. Denna utveckling har redan nått Sverige.
Skulle den få växtkraft utanför Sveriges Lokalradio innebär
detta ett allvarligt hot mot dess public service-verksamhet
samtidigt som det skulle vara ett dråpslag mot den regionala
jämlikheten. De stora reklamintäkterna finns självfallet
inom de stora befolkningscentra. Med en sammanhållen
lokalradioverksamhet skapas möjligheter att fördela dessa
rättvist och solidariskt över landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
Sveriges Lokalradio AB bibehålls som ett självständigt
radioföretag av public service-karaktär med rätt att
finansiera delar av sin verksamhet med reklam.

Stockholm den 16 april 1991

Åke Wictorsson (s)