med anledning av prop. 1990/91:149 Radio- och TV-frågor

Motion 1990/91:K74 av Lars Werner m.fl. (v)

Vänsterpartiet har i ett flertal motioner till riksdagen
avvisat reklamfinansierad TV. Detta är fortfarande vår
inställning.

Men en majoritet i riksdagen har deklarerat att de vill ha
reklamfinansierad marksänd svensk TV. I detta läge
beslutade vänsterpartiet att delta i TV-beredningen för att
påverka utformningen av regler m.m. för marksänd TV.

Vänsterpartiet anser att det är glädjande att TV-
beredningen kom fram till att Sveriges Radio även i
fortsättningen ska vara fri från reklam. Vi ställer oss också
bakom de regler som föreslås för den nya
reklamfinansierade kanalen.

Vänsterpartiet accepterar inte förslaget till förändring av
demokratibestämmelsen i radiolagen. Vi anser dessutom att
Sveriges Radio måste få mer medel till sitt förfogande än
vad regeringen föreslår. Vi har också synpunkter på den
framtida finansieringen av Sveriges Radio. Vänsterpartiet
menar att viss skattefinansiering kan bli nödvändig.

Demokratibestämmelsen

Vänsterpartiet anser att demokratibestämmelsen ska
vara överordnad andra intressen. Vi avslår därför
regeringens förslag till ändring och föreslår att nuvarande
lydelse av demokratibestämmelsen bibehålls.

Regeringen föreslår att demokratibestämmelsen ändras
från nuvarande skrivning: ''Programföretag skall i
programverksamheten hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors
lika värde och den enskilda människans frihet och
värdighet.'' till: ''Programverksamheten skall som helhet
präglas av det demokratiska statsskicket samt -- -- --
värdighet.''

Grunden för den föreslagna förändringen är i huvudsak
radionämndens beslut att fälla Sveriges Television för att
man visat sportevenemang där det finns deltagare som satts
upp på den av ett FN-organ upprättade svarta listan.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att
programföretagen har en övergripande skyldighet att
fördöma rasism, våld och brutalitet samt att hävda
jämställdhet mellan könen. Vi anser att regeringens förslag
öppnar för att acceptera våld och rasism i filmer m.m.
genom att motivera ändringsförslaget med att
programföretagen också har andra förpliktelser än sådana
som följer av demokratibestämmelsen, t.ex. att i skälig
omfattning tillgodose skiftande behov och intressen hos
befolkningen.

Lagrådet säger i sitt utlåtande att ett enstaka avgörande
av radionämnden och en därav föranledd
meningsmotsättning mellan nämnden och Sveriges
Television är uppenbart otillräckligt som skäl för att ändra
en regel av den karaktär som demokratibestämmelsen har.

Riktlinjer inför beslut om ett nytt avtal mellan staten och
Sveriges Radio-företagen

En radio och TV i allmänhetens tjänst måste även i
framtiden ha som målsättning att aktivera, ge impulser och
möjligheter till samhällsengagemang och kulturell
delaktighet.

Sverige Radio måste få möjlighet att erbjuda lyssnarna
och tittarna ett mångfaldigt utbud av program, både
underhållande och bildande. Det ska finnas utrymme både
att värna om det svenska språket och kulturen och
invandrarnas kultur och språk. Egenproducerade program
för barn och ungdom är viktigt.

Inte minst viktig är utbildningsradion.
Utbildningsprogram stimulerar till personlig utveckling och
samhällsengagemang. Utbildningsradion är en viktig resurs
i det framtida kunskapssamhället, där alla människor har
behov av fortbildning och vidareutbildning --
återkommande i ett livslångt perspektiv.

För att kunna tillgodose alla de krav som bör ställas på
ett public-service-företag krävs både professionella och
ekonomiska resurser i tillräcklig omfattning. Sveriges Radio
har både i sina redovisningar av de senaste årens
verksamhet och sina framtidsplaner visat att det krävs mer
resurser för att behålla nuvarande kvalitet på
programverksamheten. De har också visat att de under de
senaste åren åstadkommit omfattande rationaliseringar av
sin verksamhet.

Vi kan konstatera att Sveriges Radios resurser nu är så
knappa att flera kvalitativt bra barn- och ungdomsprogram
är hotade. Varje månad kommer det meddelanden om att
olika radio- och TV-program måste läggas ned av
ekonomiska skäl. På senare år har det dessutom blivit ett
alltför stort utbud av kafé- och andra mer schablonartade
underhållningsprogram. Konkurrensen från fler TV-
kanaler gör att kostnaderna ökar men också att
tittarfrekvensen minskar -- det blir ju trots allt inte fler
tittare för att det blir fler kanaler.

Vänsterpartiet anser att det är en naturlig del i
programföretagens verksamhet att sträva efter att få en
effektivare verksamhet. Vänsterpartiet anser att Sveriges
Radio-koncernen behöver ett större ekonomiskt tillskott än
vad regeringen föreslår.

Vänsterpartiet har många gånger förordat höjningar av
mottagaravgiften utan att vinna riksdagens gehör för våra
förslag. Det är svårt att bedöma hur hög TV-avgiften kan
vara per år utan att betalningsvilligheten avtar. Vi har
därför pekat på möjligheten att finna andra former att
finansiera verksamheten än via TV-avgiften.

En rimlig ordning kunde vara att vissa tunga delar av
verksamheten skattefinansieras på samma sätt som idag
sker ifråga om utlandssändningarna.

Vänsterpartiet anser att det är helt nödvändigt att ge
Sveriges Radio-koncernen de resurser den behöver.

Medelsberäkningen för 1992

Programföretagen har redovisat sina behov för 1992.

Lokalradion kommer att få kostnadsökningar, även med
en verksamhet på nuvarande nivå, till följd av nya avtal med
upphovsrättsorganisationer. Lokalradiostationer hotas på
grund av ''effektivitetskrav'' av nedläggningshot.

Riksradion behöver resurser för att återställa
verksamheten på den nivå som gällde för år 1989 innan en
utveckling kan äga rum. Populära program som Svar idag
hotas av nedläggning av ekonomiska skäl.

Sveriges Television har ett behov av medelstillskott år
1992 för att kunna behålla en i förhållande till 1991
oförändrad verksamhet. SVT har inte råd med
underfundiga barnprogram som Björnes magasin.

Utbildningsradion redovisar ett ökat medelsbehov för
att kunna bedriva en oförändrad verksamhet. Program som
är både lärorika och stimulerande kostar pengar att
producera.

Sveriges Radio-koncernen hemställer om 3 324 100 000
kr i 1989 års genomsnittliga prisnivå för klara ovan
redovisade behov. Regeringens förslag till medelstilldelning
för 1992 innebär att Sveriges Radio måste minska sin
verksamhet eller försämra kvalitén. Vänsterpartiet anser att
Sveriges Television och övriga företag i koncernen måste
tillförsäkras en hög kvalité för att kunna konkurrera med de
reklamfinansierade kanalerna. Vi föreslår därför att
Sveriges Radio-koncernen för den avgiftsfinansierade
verksamheten får de medel den begärt.

Vänsterpartiet föreslår att detta finansieras med en
höjning av TV-avgiften dels den 1 juli 1991 till 1 308
kronor/år, dels den 1 januari 1992 till 1 400 kronor/år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till
ändring av demokratibestämmelsen i radiolagen
(1966:755),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer inför beslut om ett nytt
avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen,

3. att riksdagen beslutar att Sveriges Radio-koncernen
för den avgiftsfinansierade verksamheten för år 1992
tilldelas 3

324

100

000 kr. i 1989 års genomsnittliga prisnivå,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift att TV-avgiften för ett år blir 1 308
kr. från den 1 juli 1991,

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift att TV-avgiften för ett år blir 1 400
kr. från den 1 januari 1992.

Stockholm den 15 april 1991

Lars Werner (v)

Berith Eriksson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Bertil Måbrink (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Annika Åhnberg (v)