med anledning av prop. 1990/91:102 Verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92

Motion 1990/91:Fö7 av Inger Schörling m.fl. (mp)

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Sammanfattning
Följande förändringar föreslås i totalförsvarets budget:

Miljoner kr
Ändamål
Plus
Minus
Netto
Civil del:
Vattenförsörjning m.m.
(civil ledn o samordning)
40
Befolkningsskydd o
räddningstjänst
270
Hälso- och sjukvård
160
Livsmedelsberedskap o
kärngårdar
100
Energiförsörjning
78
Miljövärn, civilmotstånd,
ekol.dem.gårdar (Arméförb)
100
Hemskydd (friv.försv.org.)
3
Summa 751
+ 
  751
Militär del:
JAS, nedläggning 2 
000
Flygflottiljer,
viss avveckling 500
Armén, 
omstrukturering 500
Armén, 
skydd
100
Marinen, u-båt 90 50
Repetitionsutbildn.
400
Helikopterförb, 
trängtr.
200
Försv.materielverk 20
Försv.forskn.anst.(Ursvik)
24
Försv.forskn.gemens 40
Dagpenning, 
värnpl.
12
Resor, värnpl.
12
Summa 712
3 
146
--2 434
Totalt summa

--1 686
Den ''allmänna värntjänsten'' skall startas som en
försöksverksamhet med direkt rekrytering av värnpliktiga
till befolkningsskydd och räddningstjänst (1 000 
st), miljövärn (800 st) och vårdtjänst (800 st). En
livsmedelsberedskap skall byggas ut genom produktion och
lagring vid s.k. kärngårdar. Vattenförsörjningen i tätorterna
får särskilt anslag. Hemskyddet stöds med ytterligare 3
miljoner. Lagstiftning begärs för att kommunerna skall få ta
ut beredskapsavgift på elförbrukningen, för säkrare
uppvärmning av bostäder och skolor och för större
beredskapsansvar hos myndigheter. De värnpliktiga
föreslås få höjd dagersättning (ca 35:-) samt fria resor på tåg
och buss. Mycket långa resor skall avkortas.
Medel frigörs genom avveckling av JAS-projektet,
avveckling av flygflottiljer och omstruktureringar inom
armén m.m. Det militära försvaret tillförs resurser för
repetitionsutbildning, helikopterförband vid
trängtrupperna och bättre personskydd. Ing 1 liksom T3 och
T4 föreslås behållas men avveckling inleds av regementen (8
st) för olika truppslag och vissa skolor enligt motion Fö201.
Den civila försvarskostnadsramen höjs med 751 miljoner
och den militära sänks med 2,4 miljarder.
Inledning
Försvarspolitikens lämpliga riktlinjer och huvuddrag är
angivna i motion 1990/91:Fö201. Försvarspolitik kan inte
förändras från dag till annan, men vi anser det vara av
utomordentlig vikt att den nödvändiga omstruktureringen
av vårt försvar inleds redan kommande budgetår.
Erfarenheten visar att riksdagen knappast längre kan ta på
sitt ansvar att invänta förslag från någon parlamentarisk
beredning eller kommitté av traditionellt snitt. De
nödvändiga kompromisserna mellan partiståndpunkter
måste kunna göras i riksdagens försvarsutskott. Även om vi
för dagen inte står inför något militärt hot fordrar omtanke
om personal och omsorg om politikens anseende att beslut
fattas i vissa frågor. Som anförts i tidigare motion (Fö 201)
vore det dock av stort värde om riksdagen till sin hjälp
kunde få två konkurrerande sakkunniga
försvarsutredningar.
Miljöpartiet de gröna förordar en försvarsorganisation
som inriktar sig mot en bred hotbild -- miljöhot, sociala hot
och framtida möjliga militära hot -- och som baserar sig på
en värnplikt som utvecklats till en allmän värntjänst för
både män och kvinnor. Detta är en stor omställningsprocess
men några inledande steg kan tas redan nästkommande
budgetår.
Allmän värntjänst
Det är mycket bra att regeringen nu föreslår en
utredning om tjänstepliktslagarna. Man får hoppas att
utredningen får direktiv som gör det möjligt att ordentligt
belysa en värntjänstmodell av det slag som vi förordar.
Efter höstens riksdagsbeslut angående prövningen inför
vapenfri tjänst föreslår nu en av regeringen tillsatt
arbetsgrupp, att denna prövning i praktiken avskaffas. Om
detta blir vårriksdagens slutliga beslut öppnas möjligheten
att rekrytera värnpliktiga direkt till det civila försvaret.
Enligt Räddningsverkets idébeskrivning ''Värnpliktiga
inom totalförsvarets civila del'' (1990) förordas en
rekrytering av 3 000 
värnpliktiga per år varav 2 000 
skulle gå till befolkningsskydd och räddningstjänst.
Driftskostnaderna för denna utbildning beräknas till 265
miljoner årligen och kompletterande investeringar vid start
till 95 miljoner. För att uppnå målet på 10 år, att folk i
undsättningsplutonerna inte skall vara äldre än 50 år,
behövs en rekrytering av 3 500 
enbart till dessa plutoner. I väntan på att pliktlagarna
hinner justeras föreslår vi en försöksverksamhet där nästa
år 1 000 
värnpliktiga rekryteras för denna verksamhet.
Kostnaden för försöket bör inklusive vissa investeringar
stanna vid 100 miljoner. För att klara en framtida expansion
föreslår vi att en filial till Sandöskolan projekteras vid T3 i
Sollefteå. Därigenom kan också den nuvarande
verksamheten vid Sandö få en mera praktisk tillgång till
övningsfält.
Erfarenheterna från stora bränder i Uppsala och
Stockholm visar på behovet av extra styrkor som kan
mobiliseras att biträda även vid civila katastrofer. De
värnpliktiga som utbildats enligt ovan skulle ge goda
möjligheter att skapa sådana reservstyrkor.
Ett annat lämpligt område för försöksverksamhet utgör
fältarbeten inom miljö- och naturvård. Vi föreslår att man
börjar inom området anläggning av våtmarker. Det är ett
samhällsintresse att bromsa läckaget av kväve både till
Östersjön och Västerhavet. Konkreta projekt kan utpekas i
många vattensystem men resurser saknas. Vid många
regementen finns kapacitet i form av fordon och maskiner
för markarbeten. När det gäller detta område vore det
intressant att pröva en kombinerad utbildning. Värnpliktiga
skulle då ges en militär grundutbildning om 10 veckor och
därefter en utbildning och praktik i anläggning av våtmark.
Vid repetitionsutbildning skulle de kunna tjänstgöra i
aktuella våtmarksprojekt. Samtidigt skulle de utgöra en
militär reserv som om behovet av militär styrka ökar kan ges
kompletterande utbildning för att ingå i stridande förband.
Vi föreslår att en försöksverksamhet omfattande totalt
ca 800 värnpliktiga inleds vid i första hand Ing 1 men också
vid I 11, I 17, P6/A3, P7, I 15 och I 13. Extrakostnaderna
för speciallärare och särskilda investeringar blir enligt våra
beräkningar 60 miljoner.
Ett tredje lämpligt försöksområde för en utvidgad
värnplikt finns inom humanvården. Stockholms läns
landsting har sedan en tid planerat för utbildning av
värnpliktiga inom sjukvården. Vi föreslår att genom
uppdrag till intresserade landsting en försöksverksamhet
startas med årlig utbildning av 800 värnpliktiga och att 70
miljoner anslås för ändamålet.
Genom att snabbt starta försöksverksamhet på tre olika
områden kan utredningen om tjänstepliktssystemet inom
försvaret få ett visst konkret referensmaterial.
Genom avvecklingen av prövningsförfarandet inför
vapenfri tjänst och en påbörjad direkt rekrytering av
värnpliktiga till olika civila försvarsuppgifter förändras
verksamheten vid Vapenfristyrelsen. På sikt bör man tänka
sig att den civila värnpliktsutbildningen administreras
genom Fo-regementena och att Vapenfristyrelsen
avvecklas. Tills vidare bör Vapenfristyrelsen ansvara för
hittillsvarande utbildningsområden samt utbildning för
internationellt bistånd.
Ett försvarbart land
Som påtalats i flera utredningar och många
framställningar från Överstyrelsen för civil beredskap och
Sveriges Civilförsvarsförbund är dagens samhälle
utomordentligt sårbart.
Ett ekologiskt väl anpassat samhällsbygge blir långt
mera robust och fordrar mindre av speciella
försvarsåtgärder. De nödvändiga åtgärderna för att driva
utvecklingen mot ett sådant samhälle påyrkas i andra
motioner från miljöpartiet de gröna.
I väntan på ett mera robust samhälle fordras speciella
åtgärder för att minska sårbarheten inom försörjningen vad
gäller mat, vatten, värme och elkraft.
Den nya jordbrukspolitiken kommer att medföra en
ytterligare nedläggning av lantbruk främst i nuvarande
bristområden och därmed sänkt livsmedelsberedskap.
Utökad lagerhållning har föreslagits i bristområdena. Som
framgår av proposition 1990/91:102 bilaga 4 fullföljer
regeringen inte detta utan låter höjda anslag till inköp av
beredskapslivsmedel och insatsvaror bero.
Vi menar att den lämpliga vägen är att i alla
underskottsområden stödja uppkomsten av ett antal
robusta lantbruk (kärngårdar) och att ge dessa uppgiften att
även sköta beredskapslagring i form av potatis, spannmål
och levande djur. Detta är bättre lagerformer än färdigvaror
i handeln med tanke på sårbarhet, hållbarhet och
administration. På dessa lantbruk skulle finnas oberoende
energiförsörjning, kvarn, slakteri och mejeri.
Lagerhållningen av egna och inköpta livsmedelsråvaror bör
ske genom kontrakt med Statens jordbruksnämnd.
Länsstyrelserna (lantbruksnämnderna) bör få i uppdrag att
presentera en sådan modell för lantbrukarna och söka få till
stånd avtal med åtminstone tre gårdar i de aktuella länen.
Vattenförsörjningen är en annan oerhört sårbar
funktion -- särskilt i storstäderna. Förutom ökade
beredskapshänsyn i de stora vattenverken (reservel,
ringmatning o.s.v.) måste lokala reservvattentäkter tas upp
eller gamla brunnar restaureras. Kommunerna bör få ökade
statliga bidrag för sådana åtgärder. Vi föreslår att anslagen
till funktionen ''Civil beredskap och samordning'' räknas
upp med 20 miljoner öronmärkta för beredskapsåtgärder
inom vattenförsörjningen. Övriga områden inom
kommunalteknisk försörjning föranleder en ytterligare
uppräkning med 20 miljoner.
Elsystemets sårbarhet har länge påtalats, men någon
radikal förbättring har oss veterligt inte inträtt. Problemet
har snarast ökat på grund av utbyggd el-värme, stordrift och
datorisering. Det bör krävas att varje kommun skall kunna
frikoppla sig från det stora elnätet och ha egen el från
kraftvärmeverk eller vindkraftverk/vattenkraftverk för de
allra nödvändigaste behoven. Betydelsefullt i
sammanhanget är också en uppdelning av Vattenfall på
kraftbolag för varje län (se motion N 14). Liksom i många
andra sammanhang är det nödvändigt med ett ökat
kommunalt ansvar för beredskapen. Fördelningen av
beredskapskostnaderna är idag sned. En bättre rättvisa
mellan Vattenfall och andra kraftbolag skulle uppnås och
större resurser skulle skapas om kommunerna fick rätt att
ta ut en beredskapsavgift av el-konsumenterna.
Sårbarheten på värmeområdet föreslår vi skall
motverkas genom lagstiftning, som stadgar att i
bostadsområden där direktverkande elvärme eller
fjärrvärme dominerar skall minst vart tredje hushåll ha
fullgod alternativ uppvärmning. Kraftbolagen skall ha
ansvar för att detta ordnas. Vidare bör tillkomma
lagstiftning som säkrar att allmänna skollokaler har
uppvärmning baserad på lokala energikällor. Skollokalerna
är en viktig resurs i kris och krig för omhändertagande inte
bara av barn.
Bristen på skyddsrum och skyddade utrymmen är i vissa
områden stor. Arbetet på att åtgärda detta bör intensifieras.
De praktiska lösningarna kan variera alltifrån modifieringar
i Stockholms tunnelbana till jordkällare i villaområden. Vi
föreslår att funktionen befolkningsskydd för detta ändamål
tilldelas ytterligare 100 miljoner kr.
Räddningstjänsten får så småningom en mycket god
förstärkning när den allmänna värntjänsten är utbyggd.
Emellertid fordras förbättringar redan idag i utbildning av
krigsplacerad personal och av utrustning exempelvis för
ABC-skydd. ytterligare 70 miljoner kr bör enligt vår
mening anslås.
En av de viktigaste uppgifterna i dagens försvar ligger i
att åstadkomma en stark hemskyddsverksamhet.
Beredskapen måste finnas nära de enskilda människorna
för att vara trovärdig. Regeringen föreslår en ökning av
bidragen till de frivilliga organisationerna inom
civilförsvaret med 10 %. Vi räknar med att drygt 2 miljoner
kr av denna ökning är avsedd för hemskyddsverksamheten.
Sveriges Civilförsvarsförbund har lyckats rekrytera så pass
många hemskyddsombud att utbildning och fortsatt
rekrytering kräver ytterligare 2 miljoner kr.
Informationsverksamheten behöver ytterligare 1 miljon.
Förbundet har vidare erbjudits ett samarbeta med Statens
energiverk för att föra ut energiberedskap till hushållen.
Detta lovande projekt kostar 300 000 kr. Vi föreslår att
civilförsvarsförbundet för dessa ändamål tilldelas en
anslagsökning om 3 miljoner kr.
Hälso- och sjukvården har länge varit dåligt förberedd
inför kris och krig. En viss förbättring har dock kommit
sedan man börjat få fungerande avtal mellan stat och
landsting och viss lagring av förnödenheter. Enligt ÖCBs
programplan behövs dock fortfarande en avsevärd
förstärkning. Vi föreslår att anslagen till funktionen utökas
med 60 miljoner förutom de 100 miljoner som bör tilldelas
för försöksverksamheten med utbildning av värnpliktiga.
En del av dessa pengar bör då användas för att tillskapa
beredskapslager av återanvändbar sjukvårdsmateriel.
Engångsmaterial är olämplig att lagra när man inte vet hur
mycket som kommer att behövas.
Transportkapaciteten för skadade med helikopter synes
svår att bygga ut. Nu föreslås lagändring som skall ge
landstingen ett tydligare ansvar. Det är värt att försöka men
vi tror mera på den skisserade modellen med samarbete
med trängtrupperna.
Dagens samhälle är långt ifrån lätt att försvara mot
varken yttre eller inre hot. Civila försvarsåtgärder av ovan
beskrivet slag kan hjälpa upp situationen men den pågående
utvecklingen mot allt större system förvärrar problemen.
Därför finns det all anledning att vi försöker motverka
centraliseringen och landsbygdens avfolkning -- ett
ekologiskt samhällsbyggande är ett försvarsintresse. Vid
våra regementen finns idag stora markresurser, byggnader
och maskiner samt värnpliktiga som även skulle kunna göra
långsiktiga försvarsinsatser. Ekologiska
demonstrationsgårdar bör inrättas vid i första hand de
regementen där man startar utbildning av miljövärn. I
andra fall kan man göra en insats för livsmedelsberedskap
och naturvård genom att hålla betesdjur på övningsfälten.
Vi föreslår därför att armén tillförs ytterligare 20 miljoner
avsett för försvarsekologiska investeringar vid
regementena.
Militärt försvar
Miljöpartiet de gröna föreslår som tidigare en radikal
omstrukturering av armén (1989/90:Fö17, 1990/91:Fö201). I
den struktur vi förordar har Svea Ingenjörsregemente (Ing
1) och etablissemanget vid Almvik en betydelsefull roll.
Regementet bör bibehållas och utvecklas till arméns
ingenjörscentrum.
Beträffande trängtrupperna vidhåller vi tidigare
yrkanden (1989/90:Fö17) att ett trängcentrum skall inrättas
i varje militärområde liksom att trängregementena i Solleftå
och Hässleholm skall bibehålla sin status som självständiga
myndigheter (1989/90:Fö37). Integration av
specialtruppslag redan i förbandens utbildningsskede bör
enligt vår mening drivas långt, men trängtrupperna behöver
dessutom en självständig ställning med tanke på deras
avgörande betydelse inte bara för de militära styrkorna utan
också för vår civila beredskap. Det är inte
samhällsekonomiskt försvarbart att göra strikt bodelning
mellan militär och civil underhållsoch sjukvårdsberedskap.
Situationen i Östeuropa gör att vi kan befara plötsliga och
stora flyktingströmmar till vårt land. Pinsamt om vi då
liksom just nu Italien inte kan ta emot. Behovet av snabbt
gripbara fältsjukhus är visat liksom förekomsten av stora
katastrofer där civila resurser är helt otillräckliga (ex.
Tjernobylolyckan).
Som framgår av skrivningen i propositionens bilaga 2 har
man ännu inte lyckats förverkliga 1987 års beslut angående
kapacitet för sjuktransporter i krig med helikopter. Enligt
den krigsorganisation vi föreslår för armén får lättrörliga
jägarförband en relativt större roll. Dessa behöver
underhåll via helikopter. Vi föreslår att trängtrupperna
börjar sätta upp helikopterförband för uttransport av
underhåll och intransport av skadade. Sådana
helikopterförband skulle även kunna göra stor nytta i
fredstid. För ändamålet bör armén nu tillföras 200 miljoner.
Regeringen föreslår besparingar om 600 miljoner genom
inställda repetitionsövningar. Genom att ställa in
repetitionsövningar görs förband snabbt odugliga och
investeringar gjorda i grundutbildningen går förlorade.
Enligt vår mening bör repetitionsutbildningen genomföras
men göras billigare genom att större förbandsövningar
inställs och inkallelsetiden avkortas. Det gäller att öva
mobilisering och träna värnpliktiga på utrustning och
samarbete inom grupp, pluton och kompani. Spelet mellan
kompanier, bataljoner, brigader och fördelningar kan övas
genom stabsövningar. Med en sådan uppläggning bör
besparingen på repetitionsutbildning bli 200 miljoner.
Under budgetåret bör utbildning av miljövärnsförband
med militär grundutbildning som tidigare anförts införas vid
vissa regementen. I 3 bör sätta upp försöksmässig
civilmotståndsutbildning.
Under budgetåret bör man påbörja en omstrukturering
av arméns grundorganisation (motion Fö201) innebärande
besparingar på pansar och specialtruppslag men även
investeringskostnader. Förändringarna kan dock inte ge
stora ekonomiska nettoeffekter redan nästa budgetår. Vi
beräknar nettobesparingen till 400 miljoner kronor. Däri
skall ingå en omförhandling och reduktion gällande
beställningen av stridsfordon 90. Armén bör tillföras 100
miljoner för anskaffning av skyddsvästar och ABC-
skyddsmateriel.
JAS-projektet skall avbrytas genom att alla planer på
beställning av delserie två slopas och alla utbetalningar till
industrigruppen JAS ställs in. Därmed önskar sannolikt
industrin avbryta även den kontrakterade delserie I om 30
plan. Besparingen för 91/92 torde bli minst 2 miljarder.
Vidare bör flygvapnet inleda en avveckling av flygflottiljer
och minska flygverksamheten för att åstadkomma en
besparing om 500 miljoner.
Avvecklingen av JAS-projektet m.m. bör ge ett minskat
arbete vid Försvarets materielverk och besparingar om 20
miljoner.
Beställningen av u-båt 90 bör omförhandlas. Man bör
inrikta sig på att endast köpa två båtar av denna typ och
sedan sikta till mindre och enklare u-båtar för mera
kustnära verksamhet. Besparingen för närmaste budgetår
bör bli 50 miljoner.
Civilt motstånd
Civilmotstånd har många gånger visat sig vara en
verksam metod gentemot främmande ockupation (ex.
Solidaritets kamp i Polen). I vissa fall det enda möjliga (ex.
dagens situation i Baltikum). I andra fall har det varit
mindre framgångsrikt (ex. Tjeckoslovakien 1968, Tibet -
50, -60 och -70-talet). Rimligtvis bör det vara avskräckande
att angripa ett land där man vet att man kommer att mötas
av ett väl organiserat civilt motstånd. Kanske finns det en
rädsla hos statsledningar för att förbereda och organisera ett
civilmotstånd inom det egna landet. Motståndet skulle ju
kunna användas även mot etableringar av kärnkraftverk
och motorvägar.
Emellertid menar vi att den svenska statsledningen bör
ha så mycket civilkurage att man låter inleda en
försöksverksamhet med civilmotståndsutbildning. Man kan
inte bara hänskjuta denna mänskliga och ekonomiskt
fördelaktiga försvarsform i delegationer. Försvarsansvariga
myndigheter i Örebro har fört fram förslag och erbjudit sig
att medverka till uppbyggnad av ett kunskapscentrum för
civilmotstånd i Örebro. Vi föreslår att armén anvisas 20
miljoner för en försöksverksamhet med
civilmotståndsutbildning vid I 3 i Örebro.
Ersättningar och resor vid värnpliktstjänstgöring
Regeringen föreslår att kontantersättningen till
värnpliktiga skall höjas från 31 till 34 kr/dag. Vi menar att
den bör höjas ytterligare. Medel till detta kan frambringas
genom att kostnaderna för värnpliktsresor minskar. Dessa
är idag mycket kostsamma främst genom att de kräver en
stor administration -- storleksordningen en person per
regemente. Regeringens förslag att minska kostnaderna
genom att endast ge fria resor till hemorten anser vi mindre
bra. Det är en avsevärd försämring för de värnpliktiga utan
att reseadministrationen förenklas.
Vi föreslår att de värnpliktigas legitimation skall göras
giltig för kostnadsfri resa på alla linjer hos Statens Järnvägar
samt hos aktuella lokaltrafikföretag. Regementena skall
endast vara ansvariga för busstransport till närmaste
kollektivtrafikstation. Om trafibolagen önskar undvika
toppbelastningar kan försvaret erbjuda sig att mot
ersättning förskjuta helgpermissionerna till lördag--
måndag. Bolagen skall ha full kostnadstäckning enligt
kontrakt med värnpliktsverket.
Genom ett sådant frikortssystem skulle man slippa hela
administrationskostnaden. Vi beräknar att ungefär 12
miljoner skulle kunna inbesparas och i stället användas till
att höja dagersättningen med någon krona utöver de 34:-
regeringen föreslår. Samtidigt skulle man få ett
samhällsekonomiskt och miljömässigt rikligare resande och
ge många ungdomar ett tillfälle att upptäcka järnvägens
förträfflighet. En utbyggnad av järnvägstrafiken främjas.
Samtidigt bör man förändra rekryteringen så att de
värnpliktiga får kortare reseavstånd mellan hemorten och
förbandet. Rekrytering till övre Norrland bör inte ske
längre söderifrån än Sundsvall och Östersund. Nedre
Norrland får rekrytera från Stockholm. Bristen på
värnpliktiga i Norrland minskar när kvinnorna kommer
med i systemet. I viss utsträckning får man acceptera att
förband med krigsuppgift i Norrland eller på Gotland
grundutbildas i storstadsregionerna.
Vi beräknar att minskade kostnader för
reseadministration skall täcka ökade kostnader genom
periodkorten och sänka de totala resekostnaderna med 50
miljoner.
Försvarsforskning
Regeringen aviserar utredning om forskningen inom
totalförsvaret. Goda skäl finns. I avvaktan på ett
utredningsförslag bör man avvakta med utbyggnad och att
starta nya projekt. Vi föreslår därför att inga medel nu
beviljas för FOAs byggnation i Ursviksområdet. Genom att
inte starta nya projekt bör man inom anslaget G 1 kunna
spara 40 miljoner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en försöksverksamhet bör starta där 1
000 värnpliktiga rekryteras till civilförsvaret i enlighet
med räddningsverkets förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en försöksverksamhet bör starta där 800 värnpliktiga ges
dels militär utbildning, dels miljövärnsutbildning i enlighet
med vad i motionen anförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en försöksverksamhet bör starta där 800 värnpliktiga
rekryteras till vårdsektorn i enlighet med vad i motionen
anförs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en försöksverksamhet med utbildning i civilt motstånd
bör startas vid I3 i Örebro,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en filial för räddningsskolan vid Sandö bör projekteras
vid T3 i Sollefteå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att verksamhetsområdet för nuvarande vapenfriutbildning
bör utvidgas till att omfatta internationellt biståndsarbete,
7. att riksdagen till totalförsvarsfunktionen Civil
ledning och samordning beslutar anslå 40
000
000 kr. mer än vad regeringen föreslagit eller således 195
400
000 kr.,
8. att riksdagen till totalförsvarsfunktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst beslutar anslå
270
000
000 kr. mer än vad regeringen föreslagit eller således 1
621
100
000 kr.,
9. att riksdagen till totalförsvarsfunktionen Hälso- och
sjukvård m.m. beslutar anslå 160
000
000 kr. mer än vad regeringen föreslagit eller således 284
660
000 kr.,
10. att riksdagen till totalförsvarsfunktionen
Livsmedelsförsörjning m.m. beslutar anslå 50 000 000
kr. mer än vad regeringen föreslagit eller således 315 953
000 kr.,
11. att riksdagen till en ny totalförsvarsfunktion
Kärngårdar beslutar anslå 50 000 000 kr.,
12. att riksdagen till totalförsvarsfunktionen
Energiförsörjning beslutar anslå 78 000 000 kr. mer
än vad regeringen föreslagit eller således 227 312 500 kr.,
13. att riksdagen till Arméförband: Allmän lednings-
och förbandsverksamhet beslutar anvisa ett särskilt
anslag om 100
000
000 kr. för försöksverksamhet med
miljövärnsutbildning, ekologiska demonstrationsgårdar
och utbildning i civilmotstånd,
14. att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer
inom den civila delen av totalförsvaret m.m. beslutar
anslå 3
000
000 kr. mer än vad regeringen föreslagit eller således 50
650
000 kr. att användas som i motionen föreslagits,
15. att riksdagen med ändring av tidigare beslut beslutar
att trängregementena i Sollefteå och Hässleholm skall vara
självständiga myndigheter,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att pansarregementena P5, P4, P10 och P6 under budgetåret
bör starta en övergång till infanteriutbildning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att beställningen av stridsfordon 90 bör annulleras och
ersättas av en halverad beställning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att anskaffningen av skyddsvästar och ABC-
skyddsutrustning inom armén bör utökas med en kostnad
om 100
000
000 kr.,
19. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att
lägga ned Svea ingenjörsregemente (Ing 1) i Södertälje,
20. att riksdagen beslutar att ett ingenjörscentrum för
armén skall inrättas vid Almnäs i Södertälje,
21. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i
denna del beslutar att repetitionsutbildning skall
genomföras i enlighet med vad i motionen anges,
22. att riksdagen beslutar att delserie två av JAS-
flygplanet ej skall beställas,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att flygvapnet bör inleda en avveckling av flygflottiljer i
enlighet med vad i motionen anförs,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att beställningen av ubåt 90 bör annulleras och att fortsatt
anskaffning av ubåtar bör inriktas i enlighet med vad i
motionen anförs,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att dagersättningen för värnpliktiga bör ökas utöver 34 kr. i
motsvarande mån som kostnaderna för resor kan minskas,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de värnpliktiga genom avtal med trafikbolagen bör ges
fria resor på tåg och buss,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de värnpliktiga bör utbildas närmare hemorten i enlighet
med vad i motionen angetts,
28. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (F
6) om medel för nybyggnation för försvarets
forskningsanstalt (Ursviksprojektet),
29. att riksdagen till Gemensam försvarsforskning (G
1) anslår 40
000
000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit eller
således 403
100
000 kr.,
30. att riksdagen beslutar att fastställa utgiftsramen för de
civila delarna i försvarsdepartementets budget till 2
633
000
000 kr.,
31. att riksdagen beslutar att fastställa utgiftsramen för
det militära försvaret till 32 179 000 000 kr.,
32. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag
till lag som gör det möjligt för kommunerna att ta ut
beredskapsavgift per kWh av el-distributionsföretagen,
33. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag
till lag om alternativ bostadsuppvärmning i enlighet med
vad i motionen anförs,
34. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag
till lag som stadgar att allmänna skollokaler ej må
uppvärmas med direktverkande el eller direktverkande
fossila bränslen,
35. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag
till sådan ändring i myndighetsförordningen som ger
myndigheterna större beredskapsansvar.

Stockholm den 14 mars 1991

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Paul Ciszuk (mp)
Motionskategori: - Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-03-14 Bordläggning: 1991-03-18 Hänvisning: 1991-03-19
Yrkanden (71)