Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken

Motion 1989/90:Jo64 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:146
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-05-08
Bordläggning
1990-05-10
Hänvisning
1990-05-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo64

av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

Jordbrukets grödor till industrin är en viktig del av jordbruksproduktionen i
stora delar av Sydsverige. Sockerbetor, fabrikspotatis samt oljeväxter producerade
av vårt lantbruk, och vidare förädlade av svensk industri, är och förblir
klart konkurrenskraftiga - under förutsättning att produktionen får ske
på lika villkor som exempelvis inom EG. Inom denna svenska industri pågår
i dag intressant, lovande forskning och utveckling av nya produkter för andra
användningsområden. Det vore av flera skäl fel att äventyra denna utveckling
genom drastiska produktionsminskningar, inte minst i ett läge där alla
är inriktade på att få fram nya jordbruksgrödor till industrin. Detta för att
minska spannmålsöverskottet. Grödorna är också mycket betydelsefulla ur
beredskaps- och miljösynpunkt.

EG har inga planer på att minska sin produktion av dessa grödor. Man
har de senaste tio åren fördubblat potatisstärkelseproduktionen och när det
gäller bränneripotatis så har man till exempel i Västtyskland ett brännerimonopol
som garanterar odling av den kvantitet som konsumeras inom landet.
Monopolet är även öppet för de övriga EG-staterna.

Mot denna bakgrund är skälen goda att bibehålla odlingarna av dessa
jordbruksgrödor i nuvarande omfattning till svensk industri.

Fabrikspotatis som råvara till stärkelseindustrin

Vi godtar förslaget i propositionen vad gäller potatis till stärkelseindustrin,
men vill understryka vikten av att den svenska stärkelseindustrin framöver
får verka på samma villkor och med samma skydd och stöd som för motsvarande
verksamhet inom EG.

Fabrikspotatis som råvara till bränneriindustrin

Sedan 1934 har potatis genom riksdagsbeslut varit prioriterad råvara för
konsumtionssprit som tillverkas för försäljning i Sverige. I propositionen föreslås
att 1934 års riksdagsbeslut skall upphöra och därmed förutsätts att odlingen
av 3 000 ha fabrikspotatis skall upphöra.

Propositionens motivering är följande:

1. 1934 års lag har försvårat introduktionen av nya råvaror, nya produkter
och nya produktionsprocesser.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJo63-67

2. Alla råvaror skall konkurrera på lika villkor, vilket befrämjar en effektiv
produktion till lägsta möjliga kostnad.

3. Minskning av fabrikspotatisodlingen leder inte till ökad miljöbelastning.

4. Det finns goda förutsättningar för fabrikspotatisodlingen i de aktuella områdena
att övergå till produktion av andra grödor.

5. Användningen av bekämpningsmedel är 3-4 gånger högre i fabrikspotatisodlingen
än i spannmålsodling.

Vi tycker inte att motiven stämmer med verkligheten, och vill därför anföra
följande:

Vid AB Skånebrännerier tillverkas i dag ca 35 miljoner liter spannmålssprit
och cirka 17 miljoner liter potatissprit. Tillverkningen av spannmålssprit
sker enligt den senaste tekniken avseende processutrustning och processtyrning.
Vidare utvinnes gluten i stor skala och utvecklingsarbete pågår
för att även utvinna de vattenlösliga proteinerna.

Tillverkningslinjen för potatis har inte förhindrat uppbyggnaden av en
toppmodern produktionslinje för spannmålsprit, utan tvärtom har potatisodlarna
varit en drivande kraft för att utveckla möjligheter kring spannmålsbaserad
spritproduktion.

Vi tror inte att potatis kommer att få konkurrera på lika villkor som till
exempel vete, eftersom spritproduktionen är reglerad i lag. Propositionen
borde därför ha innehållit ett tillägg, som ger bränneriodlarna rätt att leverera
potatis till ett pris som motsvarar stärkelsepriser från vete. En viss övergångstid
bör accepteras.

I annat fall borde ett omställningsstöd under en övergångsperiod motsvarande
samma tid som för spannmål utbetalas.

I praktiken är fabrikspotatis överlägsen spannmålsodling ur miljösynpunkt.
Vidare är fabrikspotatis synnerligen lämpad för stallgödsel, då näringsupptagningen
fortgår även under juli till och med september - just den
tid stallgödseln avger mest näring och potatisens behov är stort.

I bränneridistriktet har genom åren utvecklats en optimal näringskedja
bestående av:

animalieprodukten - stallgödsel -fabrikspotatis -förädlingsindustri - bioprodukt—animalieproduktion.

Detta är mycket positivt.

Bränneriodlarna är föregångare när det gäller att minska användningen av
bekämpningsmedel. Bränneriodlarna har tillsammans med OLW utvecklat
en metod för mekanisk ogräsbekämpning, som nu används i stor utsträckning.
För bladmögelbekämpning används i huvudsak manganpreparat, som
i bekämpningsmedelssammanhang betraktas som relativt harmlösa.

Vi menar därför att spannmål odlad på samma jordar som fabrikspotatis i
dag inte medför minskad användning av bekämpningsmedel. I propositionen
påstås att om bland annat stallgödsel tillförs vid rätt tidpunkt och i rätt
mängd blir avrinning och läckage inte större i spannmålsodling än när fabrikspotatis
odlas oberoende av växtperiodens längd. Detta är fel. Stallgödseln
avger mest näring från juli och framåt. Då går spannmålen mot mognad
och slutar ta upp näring. Möjligheterna är alltså inte goda att gå över till 4

annan produktion.

Mot. 1989/90
Jo64

Bränneriets potatislinje har även en viktig funktion som kostnads- och Mot. 1989/90

kvalitetsreglerare för potatisodling till mat-, chips- och stärkelseindustrin. Jo64

Detta är samhällsekonomiskt positivt, liksom det förhållandet att grundpotatisutsädet
kommer från nordligare jordbruksområden i landet som kan
producera virusfritt utsäde. Denna nischgröda i norr skulle hotas om odlingen
minskar eller upphör.

Kunnandet då det gäller sprittillverkning för olika ändamål är en tillgång
som väl behövs då planer finns för att tillverka sprit till nya användningsområden
till exempel för drivmedel m.m. Av de anförda goda skälen anser vi
att en potatislinje bör bibehållas inom den svenska bränneriverksamheten
(Skånebrännerier).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållen potatislinje inom svensk bränneriindustri.

Stockholm den 8 maj 1990

Ingvar Eriksson (m)

Bengt Harding Olson (fp) Knut Wachtmeister (m)

Bertil Danielsson (m) Bo Lundgren (m)

Wiggo Komstedt (m)

5

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående bibehållen potatislinje inom svenk bränneriindustri
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående bibehållen potatislinje inom svenk bränneriindustri
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.