med anledning av prop. 1988/89:90 om

Motion 1988/89:Ub22 av Björn Samuelson m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ub22

av Björn Samuelson m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1988/89:90 om

ingenjörsutbildning

I propositionen föreslås en ny ingenjörsutbildning på högskolan om 80
poäng. Det fjärde året på teknisk linje i gymnasieskolan ersätts av den nya
utbildningen.

Den tekniska utvecklingen har många dimensioner. Teknik är lika lite
neutral som all annan verksamhet och planering i ett samhälle. Tekniken som
ett icke-neutralt väsen blir allra tydligast vid dess tillämpning. Ta exemplet
med kärnkraftsteknologin. Många hävdade då att tekniken i sig var neutral.
Detta påstående är i dag, med facit i hand, ett mer än diskutabelt påstående.
Möjligen kan en redovisning av teknikens väsen, dess fysiska villkor och
matematiska beskrivning förefalla vara neutral, men även en sådan redovisning
kan kritiseras.

Den högre tekniska utbildningen måste alltså enligt vår mening ha
ansenliga inslag av just kritiskt tänkande i förhållande till den teori och dess
tillämpningar som förmedlas i utbildningen. Det kan verka som ett högt mål
men absolut nödvändigt om dels kvaliteten i utbildningen skall hållas hög och
dels om tekniken i sig och det tekniska kunnandet skall kunna användas i
demokratiserande processer. Om inte högskoleutbildade tekniker har förmåga
till kritisk analys av sina egna verksamhetsfält kommer de som inte har
den tekniska kunskapen att stå alltmer ensamma och alltmer styras av teknik
och kapital. Tekniskt kunnande är alltså makt, och makt i form av ägande av
teknik innebär också möjlighet att definiera det tekniska kunnandet och
avgöra dess tillämpning i ett samhälleligt perspektiv. Det samhälleliga
perspektivet kan handla om så livsavgörande frågor som miljöpolitik och
demokratisering av arbetslivet.

Den tekniska utbildningen i sig kan aldrig ensam leda och utveckla ett
samhälle men den är ett viktigt politiskt instrument.

En ny tvåårig högskoleutbildning för ingenjörer

Den föreslagna utbildningen är ett bra alternativ för den som inte vill studera
till civilingenjör. Det behövs väl kvalificerade ingenjörer på en nivå mellan
gymnasienivå och civilingenjörsnivå. Vi kan därför tillstyrka regeringens
förslag i stort sett men på några punkter vill vi lägga till vissa förslag.

Vpk har i andra sammanhang föreslagit att linjerna inom högskolan bör
innehålla vad vi kallat fria poängblock. Det innebär att en viss profilering blir
möjlig inom linjesystemets ram. Vidare syftar det till att motverka att s.k.
återvändsgränder uppstår för de studerande. Fria poängblock innebär också

enligt vår mening att utbildningarna snabbare kan anpassas till nya utbild- Mot. 1988/89

ningsmoment och ökar möjligheterna till att internationalisera olika linjeut- Ub22

bildningar. En strävan beträffande den nya ingenjörsutbildningen om 80
poäng bör vara att också inom denna ge möjlighet till vissa fria poängblock.

Vidare - för att söka motverka en stelbenthet inom systemet - är det viktigt
att utbildningen dels ger möjligheter till vidare studier och dels att det skapas
förutsättningar för alternativa vägar in i utbildningen.

För att börja med frågan om alternativa vägar in i utbildningen menar vi att
den ettåriga påbyggnadsutbildning som föreslås i propositionen efter en
övergångsperiod bör omvandlas till tekniskt basår för dels de studenter som
behöver en viss komplettering för att gå vidare till den nya ingenjörsutbildningen,
dels för de studenter som vill ha en allmän teknisk komptetens som
bas för andra studier inom t.ex. samhällsvetenskap och humaniora.

När det gäller möjligheten att gå vidare i studier utifrån den nya
ingenjörsutbildningen menar UHÄ att ytterligare studier om 140 poäng vid
teknisk högskola skulle motsvara en civilingenjörsexamen. Vi anser att
ytterligare vägar bör öppnas inom den tekniska utbildningen så att det blir
möjligt att utifrån den nya ingenjörsutbildningen skaffa sig en utbildning som
skulle kunna kallas teknologie kandidat. En sådan utbildning kräver att det
finns tillgång till viss påbyggnadsutbildning om 40/80 poäng. Poängantalen i
påbyggnadsutbildningen kommer att varieras beroende på vilka eller vilket
ämne som studeras i påbyggnadsutbildningen och hur många poäng som
studerats i aktuella ämnen inom ramen för 80 poäng i ingenjörsutbildningen.

Ett problem med den föreslagna ingenjörsutbildningen är frågan om
tillgången på lärare både i högskolan och i gymnasieskolan. Risken är enligt
vår mening stor att gymnasieskolan dräneras på lärarkraft. Det vore olyckligt
eftersom det dels skulle ge en sämre utbildning för dem som studerar på
teknisk linje i gymnasiet under endast tre år och dels skulle ha en menlig
inverkan på kvaliteten inom den nya ingenjörsutbildningen. Med våra
förslag om förlängningar av 80-poängsutbildningen och omvandlingen av
påbyggnadsutbildningen till ett slags tekniskt basår ökar möjligheten att
rekrytera lärare i framtiden. Men redan i dag är bristen på lärare i tekniska
ämnen stor och därför måste åtgärder vidtas för att öka lärartillgången. Vi
har ingen patentmedicin på hur detta skall gå till men en väg väl värd att
pröva vore att erbjuda lärare som har viss teknisk utbildning möjlighet till
vidare studier för att få behörighet att undervisa på teknisk linje i
gymnasieskolan. En annan väg vore att aktivt söka upp människor som
lämnat sin tidigare verksamhet inom adekvata delar av den tekniska sektorn
och erbjuda dessa repetitions- och/eller kompletteringsutbildning så att de
kan ta lärartjänst på teknisk linje på gymnasiet alternativt lärartjänst inom
den nya ingenjörsutbildningen. Görs inget åt lärartillgången inom tekniska
utbildningar ser vi det som svårt att upprätthålla en kvalitativt god utbildning
i framtiden. Vi menar att riksdagen bör begära förslag hos regeringen om
intensifierade insatser för att främja lärartillgången inom teknisk utbildningssektor.

12

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om förlängda studier och teknologie kandidatutbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad lärarrekrytering
till teknisk utbildningssektor.

Stockholm den 14 mars 1989

Björn Samuelson (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Elisabeth Persson (vpk)

Lars Bäckström (vpk)
Alexander Chrisopoulos (vpk)

Mot. 1988/89
Ub22

13