med anledning av prop. 1988/89:52 om vissa personalfrågor

Motion 1988/89:Fö2 av Gunhild Bolander m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Fö2

av Gunhild Bolander m.fl. (c)
med anledning av prop. 1988/89:52 om vissa personalfrågor
inom försvaret m.m.

Inledning

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen. Försvaret har under senare
år haft stora avgångar, främst beroende på debatten om försvarsmaktens
framtida struktur. Det är viktigt att personalfrågorna prioriteras inom
försvaret. För att åstadkomma en gynnsam personalutveckling krävs att den
enskilde upplever en överensstämmelse mellan mål, resurser och personliga
insatser. Planerad förstärkning av utbildningsområdet medför förbättrade
förutsättningar för att den enskilde ska uppleva en sådan överensstämmelse.

Dagens akuta situation med svåra avvägningsproblem kräver att besluten
fattas nära verksamheten och den anställda personalen. För att dessutom i
framtiden lättare kunna hantera personalförsörjningsproblemen och undvika
akuta situationer, är det nödvändigt att se över chefers befogenheter.
Framtiden kommer att innebära ökade krav på chefsutbildning.

Andra åtgärder som ger effekt på kort tid är:

- Bättre och mer långsiktig planering av den enskildes utveckling

- Möjligheter till frivillig anställning

- Tillfällig omfördelning mellan förband med olika befälslägen.

Förändringar inom försvaret bör göras med stor hänsyn till personalpolitiska
faktorer.

Befälsordningen

Regeringen skriver i propositionen att intentionerna bakom den nya
befälsordningen för det militära försvaret har uppfyllts i allt väsentligt.
Regeringen ser därför ingen anledning att förändra befälsordningens bärande
principer.

Befälsordningens nivåfördelning förutsätter att en stor del av yrkesofficerarna
kommer att vara kvar som löjtnanter eller kaptener. Det har tyvärr fått
till följd att en del av dem som inte når karriärstegens högsta topp upplever en
otillfredsställelse med sin situation. Denna kategori officerare är också de
som under en stor del av sin yrkesverksamhet utbildar värnpliktiga. Det är
viktigt att dessa officerare är nöjda med sin yrkesroll och känner arbetstillfredsställelse.
Vi anser därför i likhet med överbefälhavaren att en delad
rekrytering bör övervägas. Givetvis måste möjligheten finnas till karriärväxling,
i likhet med civila områden i samhället som exempelvis sjukvården.

Mot bakgrund av att det alltfort finns problem med den nya befälsordning- Mot. 1988/89

en och att en successiv anpassning och justering måste ske är vi inte nu Fö2

beredda att tillstyrka att regeringen övertar beslut om förändringar i
befälsordningen för det militära försvaret. Det får inte föreligga någon risk
för kvalitetsförsämring av utbildningen och det bör närmare klargöras
innebörden av vad uttrycket principiella ramar står för i detta sammanhang.

Vi föreslår istället att erfarenheterna från den nya befälsordningen
utvärderas på nytt och att regeringen återkommer med förslag om detta.

Försvarsmaktens personalkårer

Inom försvarsmakten finns 90 personalkårer varav 67 är lokala. Av de övriga
23 är fyra gemensamma för försvarsmakten. Regeringen föreslår att de
nuvarande personalkårerna bör avvecklas. Remissinstanserna har varit
mycket splittrade i sina synpunkter på PEU 84:s förslag. Det har bl a
påpekats behovet av ansvarig för planeringen av kompetenstillväxt. Det
skulle också försvåra för den civila personalen. Mot bakgrund av kritiken
mot förslaget är vi inte beredda att nu avskaffa systemet med personalkårer i
sin helhet.

Kompensationskrav inom det personaladministrativa
området

Det är viktigt att ökade utbildningsinsatser görs på det personaladministrativa
området. Det gäller inte minst de äldre officerare som övergår från
fälttjänst till mer administrativa uppgifter. En samordning mellan den civila
och militära personalen är nödvändig för att klara ut de problem som idag
finns. Det bör dock vara meriterande att i en chefsfunktion inom personaladministrationen
ha sin bakgrund i en officersutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om personalutvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av
att höra riksdagen innan beslut om viktiga förändringar av befälsordningen
fastställs,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av
personalkårerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kompetenskrav inom det personaladministrativa
området.

Stockholm den 8 december 1988
Gunhild Bolander (c)

Lennart Brunander (c) Sven-Olof Petersson (c)

Ingvar Karlsson (c) Gunnar Björk (c) 4

i Bengtsfors