med anledning av framst. 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid

Motion 2005/06:K9 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar, i enlighet med vad i motionen anförs, om ändringar i riksdagsordningen och regeringsformen för att ge möjligheter för de svenska Europaparlamentarikerna att delta i särskilt anordnade debatter i den svenska riksdagen.

2. Riksdagen beslutar, i enlighet med vad i motionen anförs, om ändringar i riksdagsordningen för att en subsidiaritetskontroll skall kunna förverkligas.

Motivering

I Sverige saknas i dag en bred och öppen debatt om EU-frågorna. Inte sällan diskuteras de europeiska frågorna utifrån en snäv nationell nyttosynpunkt i stället för att diskuteras utifrån gemensamma europeiska värderingar. Möjligheterna för enskilda medborgare att aktivt delta i Europadebatten är begränsade. Det beklagansvärt låga valdeltagandet i valen till Europaparlamentet är i mångt och mycket ett resultat av detta.

De demokratiska reformerna av EU måste fortsätta. EU-politiken måste föras närmare medborgarna, och politiker i Sverige måste göra Europapolitiken mer vardaglig. Ett steg i denna riktning vore att ge Europaparlamentarikerna ett eget formaliserat och öppet forum för återrapportering. På så sätt skulle Europaparlamentarikernas roll bli mer tydlig och Europadebatten föras närmare medborgarna. I Nederländerna har i dag de holländska Europaparlamentarikerna möjligheter att delta i särskilda debatter i det egna nationella parlamentet. Erfarenheter därifrån visar att allmänhetens intresse för debatterna varit stort. Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning bör de svenska Europaparlamentarikerna ges möjlighet att delta i särskilt anordnade EU-debatter i den svenska riksdagen. Riksdagen bör således besluta om de ändringar som kan krävas i riksdagsordningen och i regeringsformen för att detta skall kunna förverkligas.

Det är viktigt att riksdagen arbetar aktivt med subsidiaritetsfrågorna även om det konstitutionella fördraget inte träder i kraft som planerat. Riksdagen bör således redan nu besluta om de ändringar av riksdagsordningen som är nödvändiga för att subsidiaritetskontroll enligt de konstitutionella fördragets tankegångar skall kunna förverkligas. Riksdagen kan själv besluta om detta oberoende av det konstitutionella fördragets öde. En aktiv granskning av EU-förslag från subsidiarietssynpunkt stärker riksdagen. I t.ex. Danmark har parlamentet beslutat att börja arbeta med subsidiaritetskontroll enligt protokollet om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Även den svenska riksdagen bör göra så.

Folkpartiet liberalerna anser således att riksdagen bör besluta om de ändringar som krävs i riksdagsordningen för att en subsidiaritetsprincip skall kunna förverkligas oberoende av det nya fördraget.

Stockholm den 1 februari 2006
Helena Bargholtz (fp)
Liselott Hagberg (fp)	Inger Gustafsson (fp)
Martin Andreasson (fp)	Jan Ertsborn (fp)
Allan Widman (fp)